Bakgrund: Leukemi hos barn är en allvarlig och livshotande sjukdom. Trots att överlevnaden har ökat de senaste decennierna innebär den långa behandlingen en stor påfrestning för hela familjen. Sjukdom hos en av familjemedlemmarna har inverkan på hela familjen och den nya tillvaron kräver ofta nya sätt att ta sig an vardagen. Vid omvårdnad av långvarigt sjuka barn är målsättningen för sjuksköterskan att arbeta utifrån ett familjecentrerat synsätt. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har leukemi. Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar och en beskrivande design genomfördes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO. I studien inkluderades 10 artiklars resultat som sammanställdes i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Resultat: Att få leva som vanligt var viktigt för föräldrarna, men upplevdes som svårt. Barnet kom i första hand i alla situationer och föräldrarna ville vara med sitt sjuka barn. En stark oro över att förlora sitt barn präglade föräldrarnas tillvaro. Stöd upplevdes av föräldrarna som viktigt under barnets behandling. Slutsats: Som sjuksköterska är det viktigt att förstå att upplevelsen av att leva med ett barn som har leukemi kan innebära en stor påfrestning för hela familjen då sjukdom hos en familjemedlem påverkar de övriga i familjen både enskilt och som helhet. Det är därför av stor vikt för sjuksköterskan att få kunskap om föräldrarnas upplevelser för att kunna ge den hjälp och stöd de behöver för att hantera sin situation.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att se om det har skett en ändring gällande Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, från dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssätt i förskolan. Ett annat syfte är att se om vårdnadshavarna/föräldrarna är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Frågeställningarna till detta arbete är: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och när anser de att dokumentationen blir pedagogisk? På vilket sätt görs vårdnadshavarna/föräldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som används är kvalitativ forskningsansats där syftet är att förstå och tolka enkätsvaren från vårdnadshavarna/föräldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framträdande resultatet är att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebär och att det har skett en ändring i arbetssättet från en mer förmedlande till mer utforskande där barnen är i centrum. Pedagogerna i denna undersökning vill att vårdnadshavarna/föräldrarna skulle vara ännu mer delaktiga i denna process. Samtidigt anser vårdnadshavarna/föräldrarna att de är delaktiga genom utvecklingssamtal och föräldramöten, vilket då egentligen är en dokumentation över det som har varit. Pedagogisk blir dokumentationen först då den brukas aktivt för att förstå och fatta nya beslut som utmanar barnens lärande och dig själv vilket då leder till utveckling.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att föräldrar ska ha ett nära samarbete med förskolan, bland annat ska föräldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge föräldrarna goda förutsättningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad föräldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med föräldrar ställs följande forskningsfrågor: * Vilken kännedom har föräldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förväntningar har föräldrarna på förskolan? I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kännedom om förskolan, vilket också överrensstämmer med deras förväntningar på förskolan.  Den förälder som har fått ta del av hur läroplanen konkretiseras i verksamheten, har också en vidare insikt i arbetet på förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete. Även den delade vårdnaden som förekommer kring barnet, påverkar hur samarbetet ser ut, bland annat beroende på föräldrarnas respekt för personalens profession. Det framkommer också att föräldrarna anser att det förekommer mycket och flera olika sorters lärande under barnens förskoledag.

Den här kvalitativa studien undersöker hur det är att vara förälder till ett barn som missbrukar samt hur vardagslivet och hur relationer inom familjen samt till omgivningen påverkas. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med kvalitativ inriktning. Undersökningen bygger på fyra semistrukturerade intervjuer varav alla intervjupersoner har haft minst ett barn med missbruksproblem. Familjen är ett  mänskligt system, därför tolkas resultatet utifrån systemteorin. Resultatet visar att familjens vardag förändrades då de fick utstå påfrestningar av missbruket vilket ledde till att familjerelationerna försämrades. Undersökningen visar hur sorgen hos föräldrarna övergick till skuld och skam vilket resulterade i att familjen isolerade sig från omvärlden. Föräldrarna isolerade sig på grund av skammen men även för att man kände att samhället stämplade dem för att vara dåliga föräldrar. En slutsats är att föräldrar behöver stöd när ett barn i familjen missbrukar för att kunna hjälpa sitt barn samt själva få hjälp då många föräldrar utvecklat ett medberoendebeteende.

Human Papilloma virus (HPV) can lead to cervical cancer, a common form of cancer in Sweden and globally. A vaccine has been developed for the most carcinogenic strains of HPV. In Sweden it is planned that the vaccine be included in the public national vaccination program for children. The aim of this study was to illustrate attitudes towards future sexual habits and preventive cervical cancer screening among young women and parents of girls vaccinated against HPV. This study is a part of a larger project where interviews with young women aged 17 to 26 years and parents of girls aged 13 to 17 years compose the foundation. In this study the interviews were analysed with qualitative latent content analysis, all together 21 interviews. The main result was that in both groups it was generally thought that neither future sexual habits nor participation in cervical cancer screening would be considerably affected. The young women however had deficient knowledge about what they were vaccinated against and the purpose of cervical cancer screening. The parents had better understanding. Accurate information about HPV, the HPV vaccine and cervical cancer screening in connection with vaccination is important for the outcome of future sexual habits and participation in cervical cancer screening. / Humant papillomvirus (HPV) kan leda till cervixcancer som är en vanlig cancersort både i Sverige och globalt. Ett vaccin har utvecklats mot de mest onkogena HPV-typerna. I Sverige ska HPV-vaccinet ingå i det allmänna nationella vaccinationsprogrammet för barn. Syftet med studien var att belysa inställningen till framtida sexualvanor och gynekologiska cellprovskontroller (GCK) bland unga kvinnor och föräldrar till flickor som HPV-vaccinerats. Denna studie är en del av ett större projekt där intervjuer med unga kvinnor 17-26 år samt med föräldrar till flickor 13-17 år utgör grunden. I denna studie analyserades intervjuerna med kvalitativ latent innehållsanalys, sammanlagt 21 intervjuer. Det huvudsakliga resultatet som framkom var att majoriteten av de unga kvinnorna och föräldrarna till flickorna inte trodde att framtida sexualvanor skulle förändras samt att deltagande i framtida GCK inte skulle påverkas nämnvärt. Det framkom dock att de unga kvinnorna hade bristfälliga kunskaper om vad de var vaccinerade emot och vad GCK var. Föräldrarna till flickorna hade större kunskap om vad vaccinering och GCK innebar än de unga kvinnorna. Vikten av rätt sorts information om HPV, HPV-vaccin och GCK i samband med vaccination framkom som ett betydande resultat för utfallet för de framtida sexualvanorna och deltagandet i GCK.

Bakgrund Både föräldrar och barn var känsliga för hur de blev bemötta och hur man kommunicerade. Ord var endast en liten del av kommunikationen och barn läste av kroppsspråket. Ett av de viktigaste arbetsredskapen en vårdgivare hade var ett korrekt bemötande och god kunskap om kommunikation. Syfte Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska, barn och deras föräldrar i omvårdnaden. Metod En litteraturstudie med 12 inkluderade artiklar. Innehållet sorterades med hjälp av rubriker och underrubriker. Resultat Det var viktigt med en bra kommunikation som anpassades till individen. Både den nonverbala och den verbala kommunikation var betydande när det gällde att skapa goda relationer. Barn behövde känna trygghet i en miljö som kunde vara skrämmande och sjuksköterskor använde olika strategier för att hjälpa barnet. Det var viktigt att föräldrarna hade förtroende för sjuksköterskan som vårdade deras barn och att de fick information. När kommunikationen fungerade kunde en god relation utvecklas. Diskussion/Slutsats Barnens involvering i vården var av stor betydelse både för barnen och för deras föräldrar. Den goda sjuksköterskan visade engagemang. Sjuksköterskan fick inte glömma att det även kunde vara en jobbig situation för föräldrarna. Varje sjuksköterska borde lägga stor vikt vid hur hon kommunicerar och vara medveten om kommunikationens betydelse i omvårdnaden.

I Sverige får årligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vården för barn handlar om att vårda barnets kropp, själ och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan är ett stöd när familjer hamnar i en krissituation och det är betydelsefullt att ha en förståelse för vilken omvårdnad föräldrarna är i behov av. Syftet med studien var därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer. Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och använda ordet barncancer. Tre självbiografier valdes ut och analyserades. Innehållet resulterade i följande kategorier: Hopplöshet-Hopp, Vägran-Acceptans, Trygghet-Otrygghet, Stöd-Brist på stöd, Lidande-Välbefinnande, Försummelse, Oro samt Sorg och Saknad. I resultatet framkom således att föräldrarna hade kontrasterande upplevelser. De beskrev bland annat att de upplevde hopplöshet men även hopp och hos sjukvårdspersonalen kunde de känna både trygghet och otrygghet. Föräldrarna upplevde även ett välbefinnande den sista tiden med barnet, att syskonen försummades samt att sorgen och saknaden efter barnets död var påtaglig. Sjuksköterskor kan få en djupare kunskap om föräldrars upplevelser genom att ta hänsyn till föräldrars olika behov. Att arbeta utifrån ett familjefokuserat perspektiv kan hjälpa och stödja hela familjen i vården av det cancersjuka barnet och även vara till hjälp efter barnets död.

Syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar uppfattar förskolans information och undervisning i ämnet matematik. Utifrån detta ställde vi oss följande frågor: vilken förståelse föräldrarna har för det arbetsätt förskolan har i ämnet matematik, samt hur förskolan tydliggör målen i matematik kopplat till verksamheten i den information som ges till föräldrarna. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer av åtta föräldrar och fyra lärare från fyra olika förskolor. Resultatet av undersökningen visar att föräldrarna har en förståelse för det arbete som förskolorna bedriver i ämnet matematik. Däremot framkom att föräldrarna inte ansåg att den information som ges är tillräckligt tydlig. En viktig slutsats vi drar utifrån resultatet av undersökningen är, att om föräldrar ska få en ökad förståelse för den verksamhet som bedrivs krävs det engagerade och tydliga lärare som tar sig tid i de dagliga mötena att beskriva och koppla samman arbetet med läroplansmålen.

Studiens syfte är att ta reda på vad föräldrar till barn i förskolan år 2012 anser vara viktigast samt hur väl resultatet överensstämmer med förskollärarnas tolkning av uppdraget. Undersökningsinstrumentet som använts är en kvantitativ webbaserad enkät för föräldrarna. 66 föräldrar valde att delta genom att rangordna tio olika påståenden. De fyra förskollärarna som deltog i studien fick skriftligt fylla i samma enkät utifrån fyra olika perspektiv. Studien innehar även kvalitativt undersökningsinstrument då samtal fördes med förskollärarna om de bägge respondentgruppernas resultat. Påståendena i enkäten är formulerade utifrån Skolverkets Läroplan för förskolan (2010) som är en del av förskollärarnas uppdrag. I resultatet framkom det att föräldrarna ansåg det viktigast att deras barn erbjuds en god omsorg i förskolan. Det minst viktiga var att deras barn får utveckla kunskaper med hjälp av digitala verktyg. I resultatet framkom att förskollärare ansåg det mest viktigt att barn får stöd i sin sociala utveckling. Det minst viktiga ansågs vara att föräldrarna gavs stöd i uppfostran av barnen.