<p>Syftet med studien var att genom en kvalitativ studie beskriva och skapa förståelse för några för­­äldrars och pedagogers syn på för­äldr­ainflytande i förskolans verksamhet. I litteratur- och forsk­nings­översikten har vi lyft fram fakta som behandlar relationen mellan hem och skola samt föräldrainflytandets utveckling i och betydelse för den pedagogiska verksamheten.</p><p> </p><p>Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra pedagoger respektive fyra föräldrar, i två olika förskolor.  Det empiriska materialet visade på att föräldrarna i de båda för­skolorna, enligt dem själva inte erbjöds möjlighet till att utöva inflytande över den ped­a­gogiska verk­samheten. Pedagogerna i vår studie poängterade vikten av en nära relation mellan dem och föräldrarna för en fungerande verksamhet, samt att föräldrarnas åsikter och synpunkter har be­tydelse för det pedagogiska arbetet i förskolan. Majoriteten av våra respondenter uttryckte att ett ökat föräldrainflytande i den pedagogiska verksamheten inte var önskvärt.</p>

No description available.

<p>När ett barn får cancer, innebär det en enorm omställning i det dagliga livet för barnet och barnets familj. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på självbiografier med kvalitativ ansats. Resultatet som framkom i studien visar hur föräldrarna reagerar under den första tiden och vad som sker med dem när de får beskedet att deras barn har cancer. Det framkommer även vad som förändras i föräldrarnas vardag och vad de gör för att hantera sitt lidande som präglas av maktlöshet, oro och sorg. Hos informanterna infinner sig med tiden en acceptans för lidandet och de kan återigen känna välbefinnande och mening i livet. Studiens resultat kan användas för att framhäva vikten av stöd till anhöriga i vården och även för reflektion över vad en sjukdom hos ett barn, får för påverkan på flera människors livsvärld.</p>

<p>Studien undersöker vilka grundläggande processer som påverkar relationen mellan hem och förskola och vilken betydelse dessa har för verksamheten i förskolan. Syftet är att få en ökad förståelse och ökad kunskap om kommunikationen mellan hem och förskola, samt vad som påverkar denna och hur den kan förbättras.</p>

Bakgrund: Varje år drabbas ca 300 familjer i Sverige av det tragiska beskedet att deras barn har cancer, från den dagen blir deras liv aldrig sig likt. Allt fokus hamnar på det sjuka barnet och andra viktigare saker hamnar i skymundan. Att som sjuksköterska möta dessa familjerna kan vara både svårt och påfrestande då de inte alltid vet hur de skall bemöta familjen i sin sorg.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i nära anslutning till barnets bortgång i cancer.  Metod: Denna kvalitativa litteraturstudien är baserad på sex självbiografier och data har analyserats enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys (Lundman &amp; Hällgren Graneheim, 2012).  Resultat: Resultatet visar att när läkarna har gjort allt för att barnet skall bli frisk men det räcker inte till, känner föräldrarna att de vill göra allt de kan för att barnet skall få en sådan bra sista tid i livet som möjligt. Vidare framkommer det att när slutet är nära och föärldrarna ser hur barnet lider önskar de att barnet får somna in.  Slutsats: Efter barnets död upplever föräldrrna att de har svårt att gå vidre i livet och känna glädje igen, då sorgen efter barnet är för stor. Att ha en bra relation föräldrar och vårdpersonal emellan och att de får det stöd de behöver, hjälper föräldrrna mycket i det kaotiska liv de lever.

Studien har haft som syfte att studera föräldrar till elever i gymnasieskolans syn på deras barns förmåga att ta ansvar för sina studier. I uppsatsen undersöktes vad föräldrarna uppfattar som vägledande när det gäller deras barns utveckling av ansvarsförmåga för studierna, mer specifikt hur de uppfattar sin barns förmåga att ta ansvar för deras studier samt vilka för- och nackdelar denna ansvarsförmåga kan innebära. Den undersökningsmetod som användes har varit kvalitativ med öppna, semistrukturerade frågor. Sju föräldrar till elever på svenska gymnasieprogram har intervjuats. Resultatet visar att föräldrarna upplever att det är skolan och lärarna som bär det största ansvaret för att se till att eleverna utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina studier. Vidare anser föräldrarna att det ofta är högre betygsnivåer som på ett eller annat sätt driver elevernas ansvarsförmåga framåt. Föräldrarna uttrycker att grundtanken för att få eleverna att vilja ta större ansvar för sina studier anses vara motivation och intresse. Föräldrarna anser elevers förmåga att ta ansvar är av stor betydelse för kommande vuxen- och yrkesliv. Slutligen ser föräldrarna även arbetet med att utveckla elevers förmåga att ta ansvar, som något problematiskt. Föräldrarna anser också att det är av yttersta vikt, att skolan arbetar på ett individuellt plan med varje elevs förmåga till att ta ansvar, då elevernas mognad är väldigt olika, och föräldrarna tycker denna spelar stor roll vid utveckling av färdigheter att ta ansvar.

Undersökningen klargör föräldrars olika uppfattning om förskolans dokumentationsarbete och gjordes utifrån en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv som forskningsbakgrund.Resultaten visar att föräldrar känner sig mer delaktiga i sina barns vardagar genom att ta del av förskolans dokumentation. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan dokumentation ses som en artefakt som samspelar mellan föräldrar, barn och pedagoger. Pedagoger och föräldrar har olika syfte med dokumentation. Undersökningens resultat visar också på stor spridning i vad föräldrar vill ha ut av dokumentation och hur de använder sig av den.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kunskap om munhygien och kostvanor hos föräldrar till förskolebarn. Material och metod: Denna kvantitativa empiriska enkätundersökning är baserad på sex bakgrundsfrågor och tretton frågor med fasta och öppna svarsalternativ, angående kunskap om munhygien och kostvanor. Studien utfördes på fyra förskolor i Helsingborg där respondenterna var föräldrar till barn i aktuell förskola. 161 enkäter delades ut. Enkäten besvarades av 91 föräldrar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av Statistical Package for Social Science version 22.0. Resultat: Resultatet visade att 86% av föräldrarna kände till att tandborstningen borde introduceras när första tanden bryter fram. Majoriteten av föräldrarna (94%) ansåg att tandborstningen skulle ske 2 gånger/dag, och 69% av föräldrarna angav att tandborstningen ska utföras med vuxenhjälp fram till 10-12-års ålder. Sjuttiofem procent av föräldrarna ansåg att barnen bör äta 3 huvudmål/dag och 92% av föräldrarna svarade att mellanmålsintagen ska ske 2-3 gånger dagligen. Att sockerintaget borde begränsas till 1 gång/vecka svarade 70% av föräldrarna. Tolv procent av föräldrarna ansåg att fluortandkräm inte skulle användas på barn. Slutsats: Studien visar att majoriteten av föräldrar som deltog har god kunskap angående kostvanor, men lägre kunskap om munhygien och tandborstning med fluortandkräm.

No description available.

No description available.