I förskolan har man som pedagog inte bara kontakt med barnen, utan även med barnens föräldrar. Relationen mellan pedagoger och föräldrar är därför viktig för att skapa ett gott samarbet mellan hem och förskola samt för föräldrarnas möjlighet till inflytande i verksamheten. Syftet med undersökningen är att få en inblik i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Jag vill granska från båda parters synvinkel hur de upplever föräldrarnas inflytande och förtroende för pedagogerna och den pedagogiska verksamheten. Som undersökningsmetod har jag valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats där jag har genomfört intervjuer med fyra pedagoger och fyra föräldrar. Undersökningens resultat ger en inblick i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Samtliga föräldrar och pedagoger i undersökningen var överens om att en god relation bygger på trygghet och respekt för varandra. Genom tryggghet och respekt skapades även en förtroendefull relation mellan föräldrarna och pedagogerna. Föräldrarnas inflytande såg däremot olika ut, beroende på föräldrarnas intresse för verksamheten, vilket pedagogerna var medvetna om och arbetade med.

No description available.

Introduktion: Enligt FN:s barnkonvention ska alla barn ha rätt till god hälsa och rätt till sjukvård, som även innefattar tandvård. Sveriges tandvårdslag beskriver hur tandvården ska ge vård på lika villkor till hela befolkningen samt ansvara för gratis tandvård till och med 19 års ålder. Det finns olika orala sjukdomar bland barn och karies är den mest vanliga. Sjukdomsprevalensen ser olika ut i världen och förebyggande insatser som goda kost- och egenvårdsvanor, fluor och regelbunden tandvård är avgörande. Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrars socioekonomiska faktorer påverkar barns orala hälsa. Frågeställningar: Vilken betydelse har föräldrars socioekonomiska faktorer för barns orala hälsa? Metod: En litteraturstudie baserat på vetenskapliga studier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visar att barns oral hälsa kan påverkas av föräldrarnas socioekonomiska faktorer. Socioekonomiska faktorer som utbildning- inkomst och yrkesnivå har en inverkan/samband främst på kariesförekomst men också på gingivit och erosioner. Den starkaste faktorn som framkom var föräldrarnas utbildningsnivå där låg utbildning påverkade barns orala hälsa i negativ riktning. Konklusion: Föregående litteraturstudie påvisar att barn till föräldrar med låg socioekonomi ofta har en sämre oral hälsa. Tydligast skillnader ses mellan karies och låg socioekonomisk bakgrund. Gällande gingivit och erosioner krävs mer forskning på barn för att tydligare kunna påvisa samband mellan hög respektive låg socioekonomi.

Sammanfattning Det finns olika forskning om lek ur barn och pedagogers perspektiv. Vi har uppmärksammat att det är brist på forskning om föräldrars syn på den fria leken. Och vi kunde inte hitta någon avhandling om barns fria lek ur föräldraperspektiv. Därför valde vi att läsa olika avhandlingar som handlar om lek ur olika perspektiv. Hiorth (1996) har i sin avhandling Barns tankar om lek kommit fram att barn själva skapar lekens innehåll. Sandberg (2002) påpekar i sin avhandling Vuxnas lekvärld att vuxnas syn på lek grundar sig i den vuxnes tidigare erfarenheter av lek. Tullgren (2004) i Den välreglerade friheten kommer fram att det är viktigt att barn leker och att pedagogen uppmuntrar och bekräftar leken. Tellgren (2004) i Förskolan som mötesplats pekar på olika strategier som barn använder för att komma in i en lek. Vi valt att lägga fokus på föräldrars syn om fri lek i förskolan vilket också är syftet med studien. Eftersom vi både är blivande förskollärare anser vi att det är oerhört viktig att informera föräldrarna om lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har också lagt märke till att lek är ett viktigt begrepp i läroplan. Ordet lek återkommit många gånger på olika ställen i läroplanen. Den datasamlingsmetod som har använts är en kvalitativ intervjustudie. Vi har således intervjuat sex frivilliga föräldrar om deras syn på fri lek. I resultatet presenteras föräldrarnas syn på begreppet fri lek. För föräldrarna är den fria leken när deras barn bestämmer själva samt när de tycker att leken är naturlig och rolig. Föräldrarna räknar leken som alla barns aktiviteter och olika rollekar både inom och utomhus. För föräldrar spelar plats och tid inte stor roll för barns fria lek och barn kan leka var och när som helst. Föräldrarna tyckte att det är viktigt för barn att leka. Det märker föräldrarna när de ska avbryta barnens lek. Utifrån föräldrarnas tankar kring relationen mellan lek och lärande har vi kommit fram till att föräldrarna är medvetna om att barns sociala kompetens och individuella förmågor utvecklas genom den fria leken. Resultatet visar att begreppet fri lek ses på olika sätt. Några föräldrar har en bredare kunskap om vad begreppet fri lek innebär medan andra visar en smalare syn. I resultatdiskussionen diskuterar vi vårt resultat med hjälp av tidigare forskning och lekteorier.

När barn drabbas av sjukdom och skador involveras föräldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är då barnet i ett livshotande tillstånd blir föräldrars delaktighet en aktuell fråga. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa föräldrars och sjuksköterskors upplevelser av föräldrars delaktighet inom vården när barn befinner sig i ett livshotande tillstånd. Metoden för denna litteraturöversikt utgår ifrån Fribergs modell. Studien är baserad på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter att ha granskat och analyserat artiklarna kunde sex kategorier identifieras: Behov av adekvat information, Behov av kontinuerliga samtal, Möjlighet till närvaro, Gemensamt beslutsfattande, Tillitsfullt stöd samt En betydelsefull vårdrelation. Resultatet visar att föräldrar upplever ett behov av delaktighet i vården av sitt barn, som kan uppnås med hjälp av sjuksköterskor. Föräldrar upplever dock inte alltid att de görs delaktiga. Sjuksköterskor upplever att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för både patient och föräldrar, där ett bra samspel mellan sjuksköterskor och föräldrar är avgörande för hur delaktighet möjliggörs i vården. I diskussionen tas det upp att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för att främja både barns och föräldrars välbefinnande, samt att delaktighet kan bidra till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor. Dock kan föräldrars delaktighet och närvaro vara ett hinder för sjuksköterskor genom att ständig övervakning påverkar sjuksköterskors arbetsförmåga samt att gemensamt beslutsfattande kan försvåras genom föräldrars emotionella tillstånd.

I Sverige föds mellan 750-1000 barn per år med hjärtmissbildning. Utvecklingen kring medfödd hjärtmissbildning går framåt både medicinskt och kirurgiskt, vilket gör att sjukvården träffar på en helt ny patientgrupp eftersom det aldrig tidigare har funnits så många vuxna som överlevt hjärtmissbildning. När barnet föds med denna sjukdom resulterar det i en kris hos föräldrarna. Efter födseln väntar en lång och känslomässig tid med sjukhusvård för både barnet och föräldrarna. Under den svåra situationen är föräldrar i ett stort behov av stöd ifrån sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna stödja föräldrarna i denna process krävs det att deras upplevelser uppmärksammas. Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av att få ett barn med en medfödd hjärtmissbildning. Den metod som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg (2012, ss. 133-144). Nio artiklar inkluderades och dessa var kvalitativa. Genom analysen framkom fyra huvudteman; Att känna tumult, att känna sorg, att känna behov av stöd och att finna en ny mening. Föräldrar i denna situation upplever en svår tid men genom rätt stöd kan de även uppleva hälsa och finna mening i situationen. För att detta ska kunna ske gäller det att sjuksköterskan vet hur stödet ska ges och att hon finns tillgänglig för föräldrarna.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda barn med nyupptäckt diabetes typ 1 och barnets familj. Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de mest vanliga sjukdomar som ett barn kan drabbas av. Det är en traumatisk upplevelse för hela familjen och det förändrar barnets och familjens livssituation. Sjuksköterskorna på barnklinikerna är de som dygnet runt möter barnet och familjen. Design: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Metod: Åtta individuella intervjuer med sjuksköterskor på barnkliniker i mellan Sverige. Intervjuerna spelades in och svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Att möta barnet, Att möta föräldrarna och Att vara en del i vårdteamet. Hur barnet och föräldrarna reagerade inför den nya livssituationen varierade. Sjuksköterskan upplevde att hon bör vara flexibel och utifrån föräldrarnas och barnets behov anpassa vården. Sjuksköterskan upplevde en kunskapsbrist om sjukdomen som ledde till osäkerhet i hennes vårdande. Det framkom en önskan om ett bättre samarbete med diabetesteamet. Konklusion: Sjuksköterskorna borde få utbildning om diabetessjukdomen och angående omvårdnaden av en familj, där deras livssituation traumatiskt har förändrats.

Inskolning i förskolan -med fokus på innehåll!Introduktion into preschool - with focus on content! Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är viktigast för förskollärarna i val av inskolningsmetod. De inskolningsmetoder vi valt att undersöka är traditionell inskolningsmetod samt föräldraaktiv inskolningsmetod. Vi valde att intervjua åtta förskollärare vid den här studien, där samtliga hade lång erfarenhet av inskolningar med de yngsta barnen. Studien beskriver vad förskollärare anser är betydelsefullt i val av inskolningsmetod. Det framkom att pedagogerna valde att utgå från sin yrkeserfarenhet, och därtill mixa samman delar från den föräldraaktiva inskolningen samt från den traditionella inskolningen. Ytterligare visade empirin att det var innehållet i inskolningen som var det mest väsentliga. Flertalet pedagoger anpassade också sin inskolning efter familjen samt barnets behov. Det framkom även att inskolningen skulle få ta tid. Pedagogerna belyser även hur viktigt det är att föräldrar och barn får en bra start i förskolan.

Bakgrund   Med en incidens på knappt en procent är medfödda hjärtfel en av de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn och diagnoserna varierar från små avvikelser till komplexa defekter med dödlig utgång. När föräldrar ställs inför situationen med ett svårt sjukt barn behöver de stöd för att kunna hantera den. Här har sjuksköterskan en central roll då de interagerar med föräldrarna mer än någon annan vårdpersonal. Tidigare forskning visar bland annat att föräldrar till sjuka barn önskar mer stöd, vägledning och delaktighet genom de olika faserna i vårdprocessen.   Syfte Att beskriva föräldrars erfarenhet av stöd från sjuksköterskan då deras barn behandlades för ett medfött hjärtfel.   Metod Som metod användes kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med föräldrar till barn som behandlats för ett medfött hjärtfel då de var i åldrarna noll till tio år. En intervjuguide vars användbarhet testades i en pilotintervju utformades och användes som hjälpmedel i alla intervjuer. Alla intervjuer gjordes över telefon, spelades in och transkriberades ordagrant. För analys av intervjuernas innehåll gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.    Resultat Resultatet visade att föräldrar vars barn föds med ett hjärtfel behöver stöd i flera olika former. Föräldrarna upplevde att den största delen av detta stöd kom från sjuksköterskorna som arbetade med dem och deras barn. Det föräldrarna upplevde som mest värdefullt var att få god information om sjukdomen och den medicinska behandlingen, att få vara delaktiga i vården av sina barn, att sjuksköterskorna var tillgängliga för stöttning och praktisk hjälp, att de blev sedda och tagna på allvar samt att det fanns möjlighet till emotionell stöttning såsom att sitta ned och prata med någon. Vissa brister kunde identifieras kring alla dessa områden men i stort upplevdes sjuksköterskornas stöd som tillräckligt.   Slutsats Sjuksköterskan har en viktig stöttande roll för föräldrar som har barn med medfödda hjärtfel. Stödet upplevs i stort som tillräckligt trots att vissa brister framkommit. För att vidare utveckla och förbättra stödet till dessa föräldrar kan sjuksköterskans erfarenhet av att stötta föräldrarna behöva studeras. Även forskning kring hur män upplever stödet kan vara relevant då detta inte blev en del av resultatet i denna studie.

Syftet med detta arbete är att undersöka några utvalda föräldrars kännedom om förskolans läroplan men också i vilken utsträckning de känner till dess innehåll. Dessutom är syftet också att undersöka vad de tänker kring begreppen omsorg, fostran och lärande och hur dessa värderas i relation till förskolan. Enkäter till och intervjuer med föräldrar utgör det empiriska material som besvarar följande frågeställningar: Känner föräldrarna till att förskolan har en läroplan, och i vilken utsträckning känner de till innehållet i den, samt hur värderar och tolkar föräldrarna begreppen omsorg, fostran och lärande? Vår undersökning visar att föräldrar såväl har kännedom om förskolans läroplan som dess innehåll, liksom att de tycker den är viktig då den utgör en tydlig struktur för förskolan. Likaså visar undersökningen att föräldrar värderar omsorgsbegreppet högst av dessa tre ovan. Omsorgsbegreppet likställs med trygghet, trivsel, tillit och fysiskt omvårdnad. Begreppet lärande kopplas av föräldrarna samman med skolan i den meningen att lärande i förskolan inte får bli för mycket skola, liksom det sätts i relation till färdigheter kopplat till ett område, exempelvis att kunna räkna eller kunna färgerna. Vad det gäller begreppet fostran kopplas detta främst samman med att förskolan kan ses som en arena för social gruppfostran.