Palliativ vård innebär vård i livets slutskede och syftar till att främja livskvalitén och lindra lidande. När barn vårdas palliativt ses barnets förälder som närmast anhörig. Att ha ett barn som vårdas palliativt är livsomvälvande för hela familjen och vänder upp och ner på familjens vardag. Sjuksköterskan har en viktig roll i att möta familjen i detta och att bidra till en familjefokuserad vård där föräldrar inkluderas i omvårdanden av sina barn. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns vård i livets slutskede. Byggstenar till en välfungerande vårdprocess i livets slutskede är kontinuitet, stöd, delaktighet och kommunikation. När sjuksköterskan brister i dessa kunskaper kan detta försämra livskvalitén och skapa lidande. Det är därför viktigt att sjuksköterskan som har en ledande roll i vårdprocessen har denna kunskap. I litteraturstudien inkluderades åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka ligger till grund för studiens resultat. Två huvudkategorier framkom, vilka är kommunikation är en viktig del av mötet samt föräldrars och vårdpersonalens samspel, fem subkategorier framkom också. I diskussionen lyfts två nyckelfynd fram, vilka är vikten av information och kontinuitet i vårdandet.

Syftet med studien var att beskriva olika preoperativa informationssätt och hur de påverkar föräldrarnas oro i samband med att deras barn genomgår en operation i generell anestesi. Metoden har utgjorts av en litteraturstudie där datamaterialet har bestått av 15 studier, beskrivande preoperativa informationssätt. Fyra huvudgrupper av informationssätt bildades: skriftlig, visuell, verbal och preoperativa förberedelseprogram. Därefter bildades underkategorier med faktorer som påverkar informationens förutsättningar: operationer, föräldra- och/eller barnanpassad information, barnets ålder, tidpunkt för information, övrig information. Studierna visar att preoperativ information kan minska föräldrarnas oro. Bäst resultat visade interventionsstudierna, med ett mer omfattande preoperativt förberedelseprogram. Att barn och föräldrar får ta del av informationen tillsammans och att den är individuellt anpassad, har också betydelse för föräldrarnas oro.

Föreliggande studie handlar om att synliggöra hur förskollärare förhåller sig till att förverkliga läroplanens mål av föräldrasamverkan och hur föräldrarna får möjlighet till inflytande och delaktighet i verksamheten. Detta uppnåddes genom semistrukturerade interjuver med fyra förskollärare på en förskola. Resultatet visar att förskollärarna är positiva till föräldrasamverkan och att de inte ser något negativt med att föräldrar har inflytande och är delaktiga i verksamheten, men att den pedagogiska verksamheten leds av de professionella förskollärarna. Sammanfattningsvis av resultatet kan jag se att ett bra samarbete ger ett gott klimat i förskolans verksamhet både för barn, pedagoger och föräldrar.

Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste formen av leukemi och utgör 90% av alla leukemifall. När ett barn insjuknade i ALL förändrades hela familjens livssituation drastiskt. Föräldrarna hamnade under stor press när det gällde vården av sitt sjuka barn och samtidigt sköta om resten av familjen. Det var nödvändigt för sjuksköterskan att inventera föräldrarnas upplevelser för att hjälpa dem hantera den nya situationen. Syfte: Att belysa föräldrarnas upplevelser av att ha ett barn som insjuknar i akut lymfatisk leukemi. Metod: En systematisk litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar valdes ut ligger till grund för studien. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Då föräldrarna fick beskedet om deras barns diagnos uppstod känslor av chock och misstro. Behov av kunskap och information om ALL uttrycktes. Föräldrarna upplevde att den svåra behandlingen gav stark oro och inverkade negativt på sömnen. Att vara där hos barnet på sjukhuset upplevdes viktigt. Men att få familjelivet att gå ihop under de pågående behandlingarna var inte helt okomplicerat. Sjukvårdspersonalens stöd, god kommunikation och kontinuitet i vården upplevdes väsentligt för att orka med och underlätta den nya situationen. Slutsats: Föräldrarna upplevde stora emotionella utmaningar i samband med sitt barns diagnos. Behov av stöd och kunskap samt kontinuitet och god kommunikation ansågs vara väsentligt för en god vårdupplevelse.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 300 barn av cancer varje år vilket innebär att även flera föräldrar blir involverade i sjukdomen. Behandlingsmöjligheterna är goda och fler barn botas idag än tidigare. Behandlingarna är påfrestande för barnet, men även för föräldrarna. Föräldrarnas känslor är viktiga att inte förbise. Det ligger i sjuksköterskans vikt att uppmärksamma föräldrarna för att kunna tillgodose även deras behov. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars känslor när deras barn genomgår cancerbehandling. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier skrivna av föräldrarna. Då syftet var att belysa känslor valdes en induktiv ansats. En manifest kvalitativ innehållsanalys tillämpades för analys av materialet. Resultat: Föräldrarna upplevde en ständig oro, maktlöshet och avsaknad av samhörighet under behandlingstiden. De lärde sig däremot även att uppskatta nuet och känna en meningsfullhet vilket bidrog till en känsla av hoppfullhet för framtiden. Tack vare ett förtroende för sjukvården och en utveckling i föräldrarollen kunde dem känna en trygghet under den svåra behandlingen. Slutsats: Behandlingen skapar känslor kopplade till lidande hos föräldrarna men det finns också starka och betydande känslor av glädje. Sjuksköterskan har en stor möjlighet till att främja föräldrars upplevelse under behandlingstiden. Genom insikt och förståelse över hur känslorna kan uppkomma kan hen bidra till en mer positiv tillvaro för föräldrarna.

Bakgrund: Leukemi är den vanligaste formen av cancer hos barn. Diagnosen innebär fysiska och psykiska påfrestningar för familjen. När ett barn i familjen drabbas av leukemi förändras familjens vardag och livsstil. Sjuksköterskan ska identifiera patientens och föräldrarnas behov och anpassa stödet efter deras behov. Sjuksköterskan kan hjälpa föräldrar med att hantera den nya situationen genom att ha kunskap och förståelse kring vad de upplever. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som har drabbats av leukemi. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats. Nio vetenskapliga artiklar valdes från databaserna CiNAHL och PubMed. Utvald artiklar granskades och som utgör resultatet. De utvalda vetenskapliga artiklarna analyserades med hjälp av integrerad dataanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Första kategorin beskrev Känslomässiga reaktioner med underkategorier Misstro på diagnosen, Leva med skuldkänslor, Dölja diagnosen, Rädslan om återfall och biverkningar samt Rädsla att barnet ska dö. Andra kategorien var Förändrad vardag med underkategorier Att leva isolerad, Ekonomiska svårigheter, Förändrad föräldraroll. Tredje kategorin var Sjukvårdens betydelse med underkategorierna Behov av information och Känna emotionell stöd. Slutsats: I litteraturstudien framkom det att föräldrar upplevde oro, rädsla samt känslor av ensamhet och hopplöshet med att leva med ett barn som har drabbats av leukemi. Sjuksköterskan som stöd kunde underlätta samt öka tryggheten för föräldrar som har hamnat i en sådan situation. En god kommunikation mellan sjuksköterskan och föräldrar var en annan viktig faktor för förbättrade upplevelser

Bakgrund: Föräldrar som får ett prematurfött barn kan uppleva en känslomässig berg-och-dalbana när deras barn får ligga på en neonatal intensivvårdsavdelning. Föräldrarna hamnar i en ny situation som kan medföra nya stressorer. Som sjuksköterska bör man uppmuntra till en närkontakt mellan föräldrar och barnet så att föräldrar kan skapa en god anknytning med barnen. På en neonatal intensivvårdsavdelning är familjecentrerad vård är ett centralt begrepp där man fokuserar på både patient och familj samtidigt. Föräldrar är konstant i behov av information och därför bör sjuksköterskan finnas tillhands och ha en god kommunikation med föräldrarna. Syfte: Syftet är att belysa vilka stressorer föräldrar som har ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning kan uppleva. Metod: En litteraturöversikt med tolv artiklar: fem kvantitativa, sex kvalitativa och en mixad. Resultat: Stressorer från analysen redovisas under fyra huvudkategorier: Förväntningar, Det förtidigt födda barnet, Omgivningen och Vårdpersonalen. Slutsats: Föräldrar som har ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning upplever olika stressorer. Föräldrar som haft en god kommunikation och ett gott informationsutbyte med sjuksköterskan har upplevt mindre stress. Klinisk betydelse: Denna litteraturöversikt kan bidra med kunskap om stressorer föräldrar med ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning kan mötas av. Det är kunskap som sjuksköterskan kan använda i sitt arbete med föräldrar, eller andra anhöriga. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

Introduktion: Cancer utgörs av en grupp sjukdomar där celler i kroppen börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Cirka 370 barn i Sverige drabbas av cancer varje år. Att få cancer innebär ofta fysiska, emotionella och psykosociala upplevelser för barnet, men även för dennes familj. Föräldrar till barn med cancer skattar ofta höga nivåer av oro, ångest, stress och har en ökad risk att drabbas av PTSD. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att ha ett barn som drabbats av cancer. Metod: En deskriptiv design med allmän litteraturöversikt som metod användes. Resultatet utgick från tio vetenskapliga kvalitativa originalartiklar från databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo. Efter kvalitetsgranskning med SBUs granskningsmall (2017) för kvalitativa studier analyserades artiklarnas resultat enligt Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Resultatet visade att föräldrar till barn med cancer hade en mångfald av upplevelser som till exempel stress, oro, ångest, depression, ilska, sorg och skuld. Även existentiella funderingar framkom. Föräldrars ekonomi, relationer och arbetsliv påverkades också, bland annat på grund av att de behövde vara med det sjuka barnet. Fysiska problem rapporterades. Andra upplevelser var brist på tillit till vårdpersonalen, men föräldrar tyckte även att vårdpersonalen var professionell med både stor skicklighet, kompetens och engagemang. Slutligen framkom att tillräcklig information, utbildning, delaktighet och stöd upplevdes som bristvara. Slutsats: Föräldrar till barn med cancer har både emotionella, psykosociala, existentiella och fysiska upplevelser. Resultaten indikerar att negativa upplevelser som till exempel stress och ångest kan minska med ett ökat stöd från vårdpersonal, adekvat information och möjlighet till delaktighet i barnets vård. När föräldrar dessutom upplever tillit till vårdpersonalen ökar viljan att aktivt delta i barnets vård. För att minska föräldrars negativa upplevelser och möta deras behov behöver vårdpersonalen mer kunskap om de upplevelser föräldrar har under tiden från barnets cancerdiagnos till efter avslutad behandling. Nyckelord: Föräldrar, upplevelser, cancervård, barn.

Bakgrund: Varje år insjuknar över 300 barn i cancer i Sverige. Trots att forskningen kommit långt dör fortfarande barn i cancer varje år. I samband med ett barns cancerdiagnos står också föräldrar och närstående vid sidan om som i sig genomgår ett stort trauma av ovisshet och maktlöshet inför hur framtiden kommer att utspela sig. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: Studien är gjord som en litteraturstudie med induktiv ansats då författarna ville belysa och beskriva upplevelser. Studiens resultat utgår från självbiografier skrivna av föräldrar vars barn fått cancer, för att analysera dess innehåll har en manifest kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Resultatet påvisade det lidande familjerna genomlidit relaterat till barnets cancerdiagnos. Vidare belyser författarna även de aspekter som trots sjukdomen inger en känsla av hopp och glädje. Av stor vikt ansågs det att familjen får tid tillsammans och har chansen att leva ett så normalt liv som möjligt. Slutsats(er): Föräldrar genomlider ett stort lidande när deras barn insjuknar i cancer men det finns faktorer som kan verka för att öka deras välbefinnande. En viktig del är att man får tid tillsammans som familj. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i att öka föräldrarnas välbefinnande och inge trygghet och hopp.

Varje år dör barn intrauterint efter att graviditeten har nått 22 fullgångna veckor. I Sverige föds det cirka 400 till 450 dödfödda barn per år och majoriteten av dessa dödsfall sker i graviditetens sista trimester. Intrauterin fosterdöd kan orsakas av flera olika komplikationer såsom infektion och nedsatta funktioner i placenta eller navelsträng. För föräldrar som mister sitt barn intrauterint är det psykisk påfrestning. Glädje och förväntningar ändras till sorg och förtvivlan. Det ställs krav på barnmorskans självkännedom, självreflektion, empati och färdighet i mötet med dessa föräldrar. Syftet med denna studie var att beskriva omhändertagande av föräldrar efter att de fått besked om att deras väntade barn dött intrauterint. Litteraturöversikt användes som metod, både kvalitativ och kvantitativ forskning granskades och analyserades av författarna med hjälp av integrerad dataanalys. Relevant material söktes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Detta resulterade i 18 vetenskapliga artiklar, publicerade 2003–2018. Resultatet presenteras i sju kategorier: Diagnos och Besked; Födelse och närmsta tiden efter; Minnen; Religion och Kultur; Uppföljning och stöd från sjukvård och anhöriga; Obduktion och Önskemål från föräldrar. Kategori Födelse och närmsta tiden efter, innehåller tre underkategorier: Förberedelser och förlossning, Att möta sitt barn och Avsked. Det primära behoven som föräldrarna uttryckte var vård, kommunikation och information på individnivå, läkarens och barnmorskans genuina och empatiska omhändertagande av både föräldrar och det dödfödda barnet. Slutsatsen av denna studie visar att intrauterin fosterdöd innebär en förtvivlan och föräldrarna kan hamna i chock, läkare och barnmorskor har ett stort ansvar att bemöta och vägleda föräldrarna i den specifika situation de befinner sig i. Hur föräldrarna blir bemötta och omhändertagna kan ha långvariga konsekvenser på deras hälsa. Då samhället ändras och kulturella olikheter ökar har sjukvården ett ansvar att tillgodose kulturella aspekter i vården.