<p>Validerat; 20110228 (anonymous)</p>

Introduction: Overweight and obesity in children is a growing global health problem with over 340 million affected children between the ages of 5 and 19. More than 20% of all children of the same age suffer from overweight or obesity in Sweden today. Overweight and obesity can cause a lot of suffering for the child, both physically and psychologically. Healthcare services have great responsibility to inform and support families in the care of their children. Parents play an important role in their children's health and well-being. Their experience with the support and attitudes of the health care professional can affect the outcome for the child. Aim: The aim of the study was to investigate how parents to overweight or obese children experience the support and attitudes of health care professionals. Method: Descriptive design with literature review as method and a qualitative approach. Ten original articles retrieved from the CINAHL and PubMed databases were included. Results: Both positive and negative experiences were reported from the parents. The findings were divided into three main categories. The first category was person-centered care, where parents' experience of the health care professionals working in a person-centred way was identified, as well as experiences that they did not. The second category was the attitude of the health care professional. There, parents' experiences of being offended was identified, but also the experience that the health care professionals had been considerate. The third category was experiences of the organization where parents' positive experiences of definite actions were identified, but also their experience of lack of coordination. Conclusion: A respectful and person-centered approach is fundamental to parents' positive experience of the healthcare professional’s support and attitude. Furthermore, cooperation in the care team is a cornerstone for a functioning organization and continuity, which facilitates person-centered care.

Bakgrund: Föräldrar spelar en nyckelroll inom den pediatriska akutsjukvården genom att ingetrygghet, utföra omvårdnadsåtgärder samt utgör en länk mellan barn och sjuksköterskor. Sjuksköterskorupplever föräldrars delaktighet såväl avlastande som utmanande och beskriver svårigheter relaterattill tidsbrist, förväntningar och informationsflödet. Oroliga föräldrar kan ha en negativ påverkan påbarns upplevelser såväl som på sjuksköterskors arbete och därmed är utökad kunskap kring föräldrarserfarenheter viktigt för att identifiera eventuella utvecklingsområden.Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenheter av den pediatriska akutsjukvården.Metod: Allmän litteraturöversikt med sökning i CINAHL och PubMed. Insamlat datamaterialanalyserades med tematisk analys (Braun &amp; Clark, 2006).Resultat: Tre teman och sju subteman identifierades. (1) Föräldrars erfarenheter av vårdprocesseninnehöll subteman: Omfattande bedömning och noggrannhet, Väntetid och Miljöns påverkan.(2) Föräldrars erfarenheter av samarbete innehöll subteman: Kommunikation och Delaktighet.(3) Emotionella aspekter innehöll subteman: Föräldrars känslor och Personligt stöd och förståelse.Slutsats: Föräldrar värdesatte en snabb och noggrann bedömning, fortlöpande information och tydligkommunikation. Samarbete och delaktighet var viktigt utifrån ett föräldraperspektiv samtidigt somkänslor av oro och överväldigande skapade ett behov av emotionellt stöd.

Både i svensk skollag och i svenska läroplaner saknas tydlighet kring vad som är framgångsfaktorer när vårdnadshavare och skola samverkar vid problematisk skolfrånvaro. Nationell och internationell forskning visar att det till stor del saknas ett föräldraperspektiv utifrån vad som är gynnande i samarbetet med skolan. Studien är en tematisk kvalitativ litteraturstudie utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva, sammanfatta och tydliggöra framgångsfaktorer och utmaningar vid samverkan mellan skola och vårdnadshavare till elever i problematisk skolfrånvaro. För studien har femton metodböcker, litteratur som används i arbetet med elever i problematisk skolfrånvaro, analyserats. I den tematiska litteraturstudien utkristalliserades tre kategorier kopplade till samverkan mellan hem och skola vid problematisk skolfrånvaro. Studiens resultat visar att en organisation med tydlighet, rutiner och strukturer som möjliggör samverkan, är det som beskrivs vid flest tillfällen i de analyserade metodböckerna. Bristande rutiner och resurser leder, utifrån det beskrivna föräldraperspektivet, till otydlighet i både struktur och ansvar. Ytterligare en slutsats är framgången i att ha en extern samordnare vid samverkan. Den andra kategorin i studiens resultat belyser vikten av att skapa ett inlyssnande förhållningssätt i syfte att uppnå god samverkan. Föräldrar upplever att det är utmanande om de inte känner sig lyssnade på och inte ses som en resurs i det närvarofrämjande arbetet. Dock påverkar förälderns egna, tidigare, skolerfarenheter samverkan och kan vidmakthålla en ojämlik maktbalans. Den sista kategorin, kunskapshöjande insatser, är minst omnämnd i de böcker som har analyserats. Det framkommer dock att brist på kunskap om funktionsnedsättningar såsom t.ex. NPF bland skolans personal är en utmaning vid samverkan. Vidare visar resultatet att de kunskapshöjande insatserna i skolan handlar om att bistå vårdnadshavare med information om hur skolsystemet fungerar, såsom vikten av närvaro samt hur närvarorutinen ser ut.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka erfarenheter det finns rörande samverkan med grundskolan enligt föräldrar till elever med ADHD eller AST alternativt ADHD och AST. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori. Till studien har en kvalitativ ansats valts. Totalt har åtta föräldrar intervjuats och deras utsagor har analyserat tematiskt enligt Braun och Clarkes analysmetod. Analysen mynnade ut i ett resultat som sammanfattas i tre huvudteman: barnens skolgång, ansvar för samverkan och möjligheter samt hinder för samverkan. Slutsatsen som kan dras från resultaten är att föräldrarna beskriver sina barns skolgång som instabil. Det innebär att även om barnets skolgång fungerar kan det upphöra vid byte av lärare eller vid stadieövergång. Med anledning av detta ser föräldrarna samverkan som en förutsättning för att skolgången för deras barn ska vara fungerande. Därtill menar föräldrarna att det är skolan som ansvarar för att upprätta en samverkan med dem och att de förväntar sig att skolan förhåller sig professionellt i detta. Däremot är föräldrarnas erfarenheter att skolan brister i detta ansvar och att de därför själva blir nödgade att driva på för att upprätta en samverkan. För att en god samverkan ska uppstå beskriver föräldrarna bland annat att en relation måste konstrueras mellan deras barn och barnens lärare. Att föräldrarna och deras barn görs delaktiga i beslut som rör stödinsatser är också något som nämns som kan främja en samverkan. Slutligen berättar föräldrarna att de önskar att all kommunikation mellan dem och skolan ska bära på en strävan att gemensamt konstruera strategier som kan skapa en fungerande skolgång för deras barn.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som ofta uppkommer i barndomen. I Sverige lever 8000 barn med sjukdomen. När ett barn diagnostiseras med diabetes typ 1 innebär det en stor förändring i livet för hela familjen. Sjuksköterskan utgör en viktig roll i hanteringen av sjukdomen.     Syfte: Syftet är att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med diabetes typ 1.    Metod: En litteraturöversikt över åtta kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats.     Resultat: Resultatet presenteras som tre teman: Förändring, ovisshet och kontroll. Dessa delas in i sju underteman: Att acceptera den nya verkligheten, förändrade familjerelationer, föräldrarnas upplevelser av oro, att vara i ständig beredskap, föräldrarnas behov av stöd, föräldrarnas kontrollbehov och barnets utveckling av autonomi.     Slutsats: Att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1 upplevs som en överväldigande situation. Det kommer med känslor av oro, sorg och att ständigt behöva vara i beredskap. Sjuksköterskan kan utgöra ett viktigt stöd för familjen.

Bakgrund: Föräldrar till barn med medfött hjärtfel hamnar ofta i en utmanande livssituation där de lever med stress, ovetskap om hur de ska vårda sitt barn och undrar om barnet kommer överleva. Samtidigt saknas en sammanställning som mer exakt visar vilka upplevelser föräldrarna har och hur sjuksköterskor ska kunna anpassa sin vård till föräldrarnas speciella livssituation. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att vårda barn med medfött hjärtfel. Metoden genomfördes genom en litteraturstudie som baserades på nio artiklar med kvalitativ ansats och analyserades genom tematisering. Resultatet presenteras genom temana plötslig chock och stress, omställningar i vardagslivet och behov av samvaro och kommunikation. Föräldrarna upplevde plötslig chock och stress efter diagnos, där de kände sig osäkra över barnets möjligheter att överleva. Föräldrarna upplevde omställningar i vardagslivet eftersom de fick en ny föräldraroll och behövde hitta nya rutiner för att besöka sjukhus och vårda barnet i hemmet. Föräldrarnas behov av samvaro och kommunikation förändrades, där de behövde hitta ömsesidig förståelse med sjukvårdspersonal och andra familjer i samma livssituation.  Slutsats(er): En slutsats blev att sjuksköterskor behöver förstå den chock och stress som föräldrarna kan uppleva. Genom att sjuksköterskor skapar rutiner för chock- och stresshantering direkt efter diagnos kan föräldrarnas känsla av trygghet och förståelse för sin nya livssituation öka.

Bakgrund: Överlevnaden för barncancer har under senaste årtiondena ökat avsevärt. Den vanligaste formen av barncancer är leukemi och de flesta barnen som drabbas är i åldrarna ett till sex år. Behandling av barncancer kan pågå i månader till år och påverka barnets utveckling, aktivitetsnivå samt livskvalitet. Även syskonen och föräldrarna påverkas när ett barn i familjen genomgår cancerbehandling. Föräldrar till cancersjuka barn har uppgett sämre livskvalitet jämfört med föräldrar till friska barn. Sjuksköterskan har en viktig roll att se till både barnet och föräldrarnas behov.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som genomgår cancerbehandling.  Metod: Litteraturstudien baseras på tio kvalitativa studier. Databassökningar har genomförts i Cinahl och Pubmed. Studierna har kvalitetsgranskats utifrån Olsson och Sörensens mall för kvalitativ metod och analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys av Hällgren-Graneheim, Lindgren och Lundman. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra kategorier och tretton subkategorier. Dessa kategorier var: Föräldrarnas känslomässiga resa genom sjukdomsförloppet, Barnets sjukdom innebär förändringar i vardagen, Att hitta hanteringsstrategier och Behov av stöd.  Konklusion: Föräldrar som har ett barn under cancerbehandling möter många utmaningar som kräver stöttning. Olika känslor, förändringar i vardagen och mycket tid på sjukhus är några av dessa utmaningar. Genom kunskap om föräldrarnas erfarenheter kan sjuksköterskan stödja hela familjen genom den svåra tiden och bidra till bättre omvårdnad.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur ungdomars kön, bakgrund och upplevda erfarenheter av hur studie- och yrkesvägledning har påverkat deras studie- och yrkesval.  Med hjälp av kvalitativa intervjuer så hämtades information från åtta ungdomar som går på olika högskoleförberedande program. Intervjuerna baserades på en semistrukturerad stil vilket innebär att frågeformuläret användes som en mall med övergripande frågor som alla respondenter fick svara på samt så gavs även utrymme för följdfrågor och flexibilitet.  En tematisk innehållsanalys genomfördes på materialet och det kodades för att kunna identifiera gemensamma teman utifrån våra frågeställningar. Studiens resultat påvisar att det finns ett flertal faktorer inom varje tema som påverkar elevernas studie- och yrkesval. De faktorer som framkommer är bland annat könsbundet val, krav, önskemål, frihet och stöttning. Upplevelserna mellan våra respondenter skiljer sig när det gäller deras erfarenheter av studie-och yrkesvägledning. Faktorerna utifrån respondenternas upplevelser är bland annat hjälpsamhet, vidgande av perspektiv och missnöje.  I diskussionen lyfts bland annat hur ungdomar influeras, vilken inverkan vänner har och vad ungdomarna upplever att deras föräldrar har för förväntningar som rör ungdomarnas studie- och yrkesval. Vidare lyfts även behovet av mer Studie- och yrkesvägledning (SYV) kompetens på gymnasienivå.  För att komplettera denna studie vore det intressant att undersöka om sociala medier har någon inverkan på ungdomars studie-och yrkesval. Det vore även intressant att undersöka ett bredare urval av elever och särskilt de yrkesprogram som är tydligt könsstereotypa.