Bakgrund: I Sverige lever 35 % av barnen till separerade föräldrar i ett växelvis boende där de bor varannan vecka hos respektive förälder. Det finns en avsaknad av studier kring hur kosthållning fungerar vid växelvis boende. Det är en familjesituation som inte liknar någon annan: varken ensamstående förälder, enpersonshushåll eller ett flerfamiljhushåll i dess vanliga form. Förändringar i livet påverkar kostvanor. Boendeformen kan anses vara en sådan förändring och är därför värd att undersöka. Syftet: Studiens syfte var att utforska upplevelsen av matsituationen för föräldrar med delad vårdnad för barn i växelvis boende och belysa utmaningar kring kosthållning i en sådan familjesituation. Metod: Fyra män och tre kvinnor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide om sina erfarenheter kring kosthållning som föräldrar i växelvis boende. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det fanns speciella kvaliteter i familjesituationen som inte hittas i andra sorters hushåll. Det centrala var dualiteten i boendeformens struktur: vikten av fortsatt samarbete med den de separerat från, att tid och mat var viktigare med barnen än när de var ensamma och att det fanns en saknad efter barnen. Alla informanter uttryckte att mer tid och omtanke lades på förberedelser inför mat och måltider med barnen än när de var ensamma. Detta var oberoende av informantens kön. Slutsats: En dualitet framkom i hur kosten värderades olika mellan veckorna. Det finns en känslomässig och praktisk skillnad mellan veckorna som påverkar kosten och kan innebära att hälsan påverkas. Föräldrarnas tidigare könsroller verkar utjämnas. Växelvis boende är en variant av hushåll som skiljer sig tillräckligt mycket från andra sorters familjekonstellationer att det kan behövas mera forskning för att förstå hur föräldrarna påverkas ur ett kostperspektiv. / Background: In Sweden 35% of children with separated parents live in equally shared care on an every-other-week basis. There is a lack of studies in research addressing equally shared care and dietary concerns. It is a family situation like no other: neither a single-parent household, nor a single-member household, nor cohabitation in the usual sense. Life changes affect dietary habits. The shift to shared custody can be considered such a change and is therefore worth investigating. Objective: The aim was to assess how parents living in shared-care situations experienced dietary concerns, and to examine what challenges foodwise such a family construct may evoke. Method: Four men and three women were interviewed using a semi-structural interview guide about their dietary concerns as parents with equally shared care of children. Collected data from the interview were analysed with a qualitative content analysis method. Result: There were some special qualities in this family situation that are not found in other household settings. Most significant was the duality in the household structure: there was the importance of continued cooperation with the other parent, time and food were more important with the children than without them, and there was a sense of lack when the children were not there. All informants, regardless of gender, expressed that they spent much more time and care preparing meals during weeks with the children. Conclusion: There was a duality in the way dietary concerns were valued between weeks with and without children. There exists an emotional as well as a practical difference between the weeks which affect diet and possibly health. Gender roles of the parents are seemingly being equalized. Equally shared care differs enough as a household setting to warrant more studying to understand how parents are affected by this way of living.

Background: Obesity’s rapid growth and its serious consequences for public health, is assessed as one of the most serious public health challenges. In Sweden, the number of children with child obesity has duplicated in 15 years. Statistics reveals that approximately 4 to 5% of all children in Sweden suffer of obesity. As families and individuals themselves choose their diet, they need knowledge to make healthy choices for themselves and for their children. Parents are the primary source for communicating health information to their children and adolescents. Hence, there is a demand to improve the targeted information to parents. The risk of a child becoming overweight reduces the sooner parents embrace healthy habits. Purpose: The aim was to examine the experts' experiences and perceptions of how parents get and receive information about children's health with a focus on child obesity. Method: The study design was explorative with a qualitative approach. Ten interviews were conducted and used for qualitative content analysis, and basis for the presented results. Results: The analysis resulted in ten subcategories and four categories presented below. 1. To study the environment around the entire family, 2. That there is a interest by all to promote children’s health, 3. To personalize information, 4. What the information should discuss. The main result of this study reveals that expert´s perceived parents today are getting good information through actors like child health center (BVC) and the school, hence the parents interpreted as positive to information regarding their children's health. However, it stated that the experts' experienced barriers in the treatment of child obesity and lack of information about child obesity. These barriers highlighted to depend on both genetics and environment while lack emphasized to base on ignorance and prejudices from parents and other stakeholders. Conclusion: The experts perceived that parents were positive towards information about children's health, but sometimes less positive towards information regarding child obesity. In contrary, the experts conveyed that there were gaps in the information of child obesity from BVC, due to a lack of knowledge and prejudice of the BVC: s staff. The biggest barrier to treatment and prevention against child obesity mediated as the environment. Society needs to make changes by suggestion to remove extra prices on candy, and instead both offer and send out information about healthier options. Suggested strategies was to organize group meetings to help parents manage information about child obesity. Stakeholders like BVC and school could take healthlitteracy into count when providing information. / Bakgrund: Fetmans snabba ökning och dess allvarliga konsekvenser för folkhälsan, bedöms som en av de allvarligaste folkhälsoutmaningarna. I Sverige har antalet barn med barnobesitas fördubblats på 15 år. Statistik visar att ungefär 4 till 5 % av barn i Sverige lider av obesitas. Eftersom familjer och individer själva väljer sin kost behöver de kunskap att göra hälsosamma val till sig själva och sina barn. Föräldrar är den primära källan för att vidarebefordra hälsorelaterad information till sina barn. Med hänsyn till detta behöver den riktade informationen till föräldrar utvecklas. Risken att ett barn blir överviktig minskar ju tidigare föräldrar anammar hälsosamma vanor. Syfte: Att undersöka experters erfarenheter och upplevelser av hur föräldrar får och tar emot information om barns hälsa med fokus på barnobesitas. Metod: Studiens design var explorativ med en kvalitativ ansats. Tio intervjuer genomfördes och med en kvalitativ innehållsanalys som grund, kunde resultat presenteras. Resultat: Analysen resulterade i tio subkategorier och fyra kategorier som presenteras nedan. 1. Att se över miljön runt hela familjen, 2. Att det finns ett intresse hos alla att främja barns hälsa, 3. Att individanpassa informationen, 4. Vad informationen ska avhandla. Huvudresultatet av föreliggande studie var att experterna uppfattade att föräldrar idag får bra information via aktörer som barnavårdscentralen (BVC) och skolan, samt att föräldrarna upplevdes som positiva till information gällande deras barns hälsa. Dock framkom att experterna upplevde barriärer vid behandling av barnobesitas och brister vid information som handlade om barnobesitas. Dessa barriärer ansågs bero på både arv och miljö. Dessutom ansågs bristerna grundas i okunskap och fördomar hos föräldrar och andra aktörer. Slutsats: Experterna upplevde att föräldrarna var positiva till information gällande barns hälsa, men ibland mindre positiva till information om barnobesitas. Intervjuade parter förmedlade att det fanns brister i informationen om barnobesitas från BVC, beroende på brist på kunskap samt fördomar hos BVC:s personal. Den största barriären för behandling och förebyggande insatser mot barnobesitas ansågs vara miljön. Samhället behöver göra förändringar genom att förslagsvis ta bort extrapriser på godis, och istället både erbjuda och sända ut information om hälsosammare alternativ. Förslag på strategier var att anordna gruppträffar för att hjälpa föräldrar att hantera information om barnobesitas. Aktörer som BVC och skolan behöver ta hänsyn till hälsolitteracitet när de ger information.

Fritidshemslärarna har i uppdrag att förklara för föräldrarna varför och hur de bedriver verksamheten på fritidshem samt på vilket sätt de når verksamhetens uppdrag och mål (Skolverket, 2011). Syftet med studien var att skapa kunskap om hur fritidshemslärare och föräldrar delger och beskriver varandras information som grund för föräldrars möjligheter till inflytande utifrån deras medvetenhet om fritidshemmets syfte och mål. Frågorna som skulle besvara syftet var; Hur beskriver föräldrarna att fritidshemslärarna når ut med fritidshemmets syfte och mål utifrån den information de får? Hur beskriver fritidshemslärarna att de når ut till föräldrarna med information om fritidshemmets syfte och mål? Hur säger sig fritidshemslärarna lyssna på föräldrarna och ge dem möjlighet till inflytande i verksamheten? Studiens teoretiska utgångpunkt var Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Med hjälp av fokusgruppsamtal och semistrukturerade intervjuer fick vi fram studiens resultat. Resultatet visade att fritidshemslärarna når ut med verksamhetens syfte och mål genom att sätta upp lappar på fritidshemmets väggar och skicka hem information om de planerade aktiviteterna. Föräldrarna har kunskap om att barnen lär sig på fritidshemmet men har svagt intresse av att exakt veta vad de lär sig. Fritidshemslärarna har en uppfattning om att föräldrarna upplever fritidshemmet som barnpassning men så är inte fallet utan föräldrarna anser att verksamheten är viktig och respekterar fritidshemslärarnas yrkeskunnande. Föräldrarna är belåtna med verksamheten och har inte ett intresse av att påverka den så länge barnen trivs på fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förskolebarns kunskaper, attityder och uppfattningar om mat och matvanor. Syftet är även att undersöka barnens uppfattningar om påverkan i hemmet och förskolan, och om det uppfattas motsägelsefullt eller inte. Metoden som användes var kvalitativ med fenomenologisk ansats. Vid insamling av data användes två metoder, fokusgruppsintervju med sex förskolebarn samt enkäter för förskolepedagoger och föräldrar vars barn deltog i intervjun. Resultat visade att förskola och hemmet är viktiga livsvärldar där barns kunskaper och attityder om mat formas. Barnens uppfattningar om mat och matvanor påverkades av smak, möjlighet till delaktighet, inflytande och av barnens upplevda förväntningar på förskola och hem. Slutsatsen av studien är att pedagoger och föräldrar påverkar barns kunskaper och attityder till mat och livsmedel på olika sätt. Olika påverkan kan främja hälsosamma matvanor och attityder till mat, men även påverka till positiva attityder till onyttiga alternativ respektive negativa till nyttiga.

En intellektuell funktionsnedsättning innebär en funktionsnedsättning i hjärnan som påverkar individens utveckling psykiskt och fysiskt i olika grad. Ur ett historiskt perspektiv har synen på intellektuellt funktionsnedsatta individer förändrats. Barn med någon form av funktionsnedsättning ansågs inte ha något värde i samhället. Med en humanistisk samhällsutveckling trädde Omsorgslagen i kraft 1968 vilken slog fast att personer med en funktionsnedsättning har lika värde med samma rättigheter i samhället som andra. I Sverige idag har en person av hundra en intellektuell funktionsnedsättning. Att vara förälder till ett barn med intellektuell funktionsnedsättning kan resultera i svårigheter av det dagliga livet. Genom att ta del av föräldrarnas utmaningar kan kunskap och förståelse kring ämnet utvecklas och sjuksköterskan kan på så sätt förbättra sin förmåga att stötta och vägleda föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med uppsatsen var att beskriva föräldrars svårigheter av att ha ett barn med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetet bygger på en litteraturstudie av Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderats. Resultatet baserades på nio artiklar vars innehåll sammanställdes i fem subkategorier som resulterade i tre huvudkategorier; “Känslor som kan uppkomma hos föräldrar till barn med en intellektuell funktionsnedsättning”, “Hur föräldrarna påverkas” och “Betydelsen av att föräldrarna får stöd”. Resultatet visar att föräldrar till intellektuellt funktionsnedsatta barn har betydande svårigheter i sin livssituation med ett lägre välbefinnande, sämre livskvalitet, höga nivåer av oro, stress- och depressiva symptom, och en känsla av att vara stigmatiserade. Diskussionen lägger vikt på att omfattningen av individanpassat stöd är betydelsefullt för att föräldrarna skall kunna hantera de utmaningar och påfrestningar som det dagliga livet med ett intellektuellt funktionsnedsatt barn kan föra med sig.

Bakgrund: I samband med ett barns födelse möter vårdpersonal föräldrar vars nyfödda barn är i behov av akut omhändertagande, exempelvis återupplivning eller invasiva åtgärder. Det är därför angeläget att belysa föräldrars upplevelser i samband med detta. Vare sig man närvarat eller inte närvarat vid ett akut omhändertagande av sitt barn, tycks det finnas behov av stöd och uppföljning för föräldrarna. Sett ur ett omvårdnadsperspektiv finns det ett ökat behov av kunskap kring hur man stöttar och hjälper föräldrar i de här svåra situationerna. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i samband med att deras nyfödda barn var i behov av akut omhändertagande.  Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar genomfördes. En innehållsanalys med ett induktivt arbetssätt användes. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll, Att ansvara för sitt barn, Att finna tröst, Att känna otillräcklighet. Resultatet visade att föräldrarnas upplevelser var relaterade till vårdpersonalens bemötande i den akuta situationen. Kontinuerlig information samt möjlighet att finnas vid barnets sida framkom som de viktigaste aspekterna. Slutsats: Vårdpersonalen har en viktig uppgift att i större utsträckning bjuda in och välkomna föräldrar till barnets sida, även i de svåraste situationer. I det här avseendet vore det önskvärt med ett kontinuerligt förbättringsarbete inom den perinatala och neonatala vården. Föräldrar behöver stöd och hjälp att kliva fram som de viktigaste i barnets liv, detta kan inte ske utan vårdpersonalens vägledning. Det råder inga tvivel om att föräldrar önskar vara närvarande då deras nyfödda barn eller spädbarn är i behov av akut omhändertagande. Meningsfullheten i att finnas hos sitt barn, bekräftas av denna litteraturstudie.

Varje år insjuknar 800 barn i den kroniska sjukdomen diabetes typ 1. Forskning visar att incidensen stiger för varje år. När ett syskon insjuknar i diabetes typ 1 påverkas hela familjen. Diabetessjukdomen ställer höga krav på både föräldrarna, det sjuka syskonet och de friska barnen i familjen. Vid insjuknande läggs fokus på det sjuka syskonet och föräldrarna, vilket innebär att de friska barnen hamnar i skymundan och deras behov sätts åt sidan. Syftet med denna studie är att beskriva hur barn kan påverkas av att leva tillsammans med ett syskon som fått diagnosen diabetes typ 1. En litteraturstudie valdes som metod, för att sammanställa aktuell forskning inom området. Resultatet baseras på åtta artiklar som analyserades enligt Axelsson (2012, ss. 212-214). Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman och nio underteman vilka beskriver hur de friska barnen påverkas ur både ett föräldra- och barnperspektiv. Resultatet visar att de friska barnen upplever att relationen med föräldrarna och det sjuka syskonet har förändrats, de känner även ett ökat ansvar inom familjen, kopplat till diabetessjukdomen. Fokus läggs på det sjuka syskonet och barnen känner att de får stå tillbaka och kommer därmed i andra hand. Diabetesbehandlingen som innefattar blodsockerkontroller, injektioner, kostrestriktioner samt krav på en ökad fysisk aktivitet leder till förändrade rutiner, där de friska barnen tvingas anpassa sig till. Barnens tillvaro präglas även av oro och rädsla över hur diabetessjukdomen påverkar det sjuka syskonet. Barnen har en rädsla över hur deras syskon påverkas av de smärtsamma procedurer som hör till diabetesbehandlingen samt uttrycker en rädsla över att själva insjukna i diabetes. De friska barnens mående påverkas beroende på hur mycket kunskap och information de har fått angående vad diabetessjukdomen innebär. I diskussionen behandlas studiens metodval samt att studiens författare har valt att diskutera de mest framträdande fynden i resultaten. Där ges även förslag på hur sjuksköterskan skall bemöta dessa barn på bästa sätt för att främja en god vård samt förslag på utökad forskning inom området.

Ett möte ger möjligheten att skapa en relation mellan barnet, föräldrarna och sjukvårdspersonalen på sjukhus. Därför bör sjuksköterskan i det första mötet vara vänlig, igenkännande, uppmärksam och lyssna på föräldrarna och barnet. En del sjuksköterskor får kämpa med att komma överens med barn och föräldrar i vården och bemötandet är en av utmaningarna som ingår i ett möte.

Bakgrund: Den största delen av behandlingen vid diabetes typ 1 är egenvård. När ett barn insjuknar i diabetes är det föräldrarna som huvudsakligen ansvarar för egenvården. Detta kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det behövs mer kunskap om föräldrars upplevelser och deras erfarenheter av att vårda ett barn med diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 samt hur sjuksköterskan kan ge stöd till anhöriga. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att egenvården skiljer sig mellan små barn och ungdomar, att föräldrar upplever känslor av oro och stress när deras barn fått diagnosen och att sjuksköterskan kan hjälpa och öka sin förståelse genom att stödja. Slutsats: Författarna kan dra slutsatsen att ökad kunskap och förståelse om egenvård vid diabetes typ 1 hos barn, kan bidra till en hjälp för sjuksköterskor att ge föräldrarna ett bra stöd och bemötande i vården. / Background: The major part of the treatment for type 1 diabetes is self-care. When a child is diagnosed with diabetes, it is the parents who are mainly responsible for their care. This can be both psychologically and physically stressful. More knowledge is needed about parents' experiences of caring for a child with diabetes. Aim: The aim of this study is to illuminate the relative perspective based on parents' experiences when the child has diabetes type 1 and how the nurse can give support to relatives. Method: A literature review. Results: The results show´s that self-care differ between young children and adolescents, the parents experience feelings of anxiety and stress when their children are diagnosed and the nurse can help and support by increasing their understanding. Conclusion: The authors conclude that increased knowledge and understanding about self-care in type 1 diabetes in children can contribute and help nurses to give parents a good treatment by the care.

Idag överlever cirka 80 % av de barn som drabbas av cancer men fortfarande finns de barn som inte kan botas och där behandlingen övergår i en palliativ fas. Inom den pediatriska vården är det viktigt med ett familjeperspektiv vilket innebär att hela familjen ska involveras i barnets vård. Det är av stor vikt att dessa familjer får bra stöd i situationen vilket är viktigt att sjuksköterskan bidrar med. Problem kan uppstå när sjuksköterskan har svårt att förstå föräldrarnas situation och därmed blir det svårt att individanpassa det stöd som föräldern verkligen behöver. Syftet med uppsatsen är att beskriva föräldrars uppfattningar av att vårda sitt cancersjuka barn i den palliativa vården. Examensarbetet är en litteraturstudie där 10 artiklar analyserats och sammanställts. Resultatet utgörs av tre teman ”Kommunikation”, ”Behovet av stöd” och ”Upprätthålla vardagen”. God och tydlig kommunikation är av största vikt för att föräldrar ska kunna känna sig delaktiga och involverade i sitt barns vård. Kommunikationen är en viktig grund i att föräldrar ska känna stöd och därigenom kunna bevara hoppet. Det är viktigt att föräldrarna får stöd från sjuksköterskan och övrig omgivning då de har fullt upp med sitt sjuka barn och att pussla ihop livets alla områden. I diskussionen fördjupas de mest framstående fynden ur resultatet med ny litteratur som förstärker och bekräftar de faktorer som verkar mest viktiga för de föräldrar som vårdar sitt cancersjuka barn i den palliativa vården.