Studien beskriver fem föräldrars uppfattningar om den svenska förskolan. Jag har använt mig av en fenomenografisk metodansats och samlat data genom semistrukturerade intervjuer. Alla intervjupersoner var kvinnor (mammor). I studiens resultat har det blivit tydligt att föräldrarna har upplevt svårigheter att förstå förskolans uppdrag och hur förskolan fungerar i Sverige, men med olika resurser som de fick såsom en tolk eller en pedagog med arabisk bakgrund, kunde de ändå klara av kontakten med förskolan. Utifrån föräldrarnas berättelser har det dykt upp flera berättelser och uppfattningar av den svenska förskolan när det gäller barnomsorg, lärande och utveckling, avgifter, kvalitè i förskolan, olika former av föräldrasamverkan, föräldrars delaktighet och inflytande. Resultatet visar att föräldrarna uppfattar omsorg som att det handlar om förskolepersonalens bemötande och barns trygghet och trivsel i förskolan. Föräldrarna berättar att deras barn trivs på förskolan och bemöts precis som de ska. Barns utveckling och lärande uppfattas som en viktig del i förskolans arbete, och detta märks genom att barnen har lärt sig svenska språket och blivit självständiga. Dessutom uppskattar föräldrarna de olika typer av föräldrasamverkan som erbjuds i den svenska förskolan, såsom utvecklingssamtal, inskolningssamtal, föräldramöte, dagliga kontakter och andra sammankomster. Den svenska förskolan uppfattas enligt de fem föräldrana som ett stöd för familjerna och alla de fem är glada över att deras barn får chans till utbildning i förskolan. Föräldrarna anser också att förskolan kompletterar hemmet och inte är bara en plats barn vistas i medan föräldrar arbetar. I analysen har resultatet tolkats i förhållande till relevant forskning, och andra refernser som presenterats i bakgrunden, och kopplats till studiens frågeställningar.

Syftet med studien var att undersöka deltagares upplevelser och tankar av att delta i en generell föräldrastödsbildning. I studien intervjuades 10 slumpvis utvalda föräldrar som deltagit i föräldrastödsutbildningen Alla Barn i Centrum – ABC i Haninge kommun under 2015 och 2016. Frågorna som undersökningen ville ha svar på var: Varför föräldrarna sökte sig till föräldrastödet? Vad föräldrarna förväntade sig av föräldrastödsutbildningen? Vad föräldrarna fick ut av att delta i föräldrastödsutbildningen? Vilken betydelse föräldrastödsutbildning har för familjer och samhället i stort? I analysen av intervjuerna framkom sju gemensamma teman som alla gav svar på undersökningens frågor: För att de hade konflikter, av sociala skäl, för att hantera egen ilska och stress, för att förbättra sin föräldraförmåga, av praktiska skäl, för att få bekräftelse och för att tillfället gavs. Slutsatserna var bland annat att deltagare i generella föräldrastödsprogram är ett exempel på föräldrars reflexiva beteende i Giddens moderna samhälle. / The purpose of the study was to investigate participants' experiences and thoughts of participating in a general parent support program. The study interviewed 10 randomly selected parents who participated in the general Parent Support Program Children in Focus – ABC, in Haninge Municipality in 2015 and 2016. The questions the survey would like to answer was: Why the parents sought parent support programs? What did parents expect from parent support education? What did parents get from participating in parent support education? What importance does parental support education have for families and society at large? In the analysis of the interviews, seven common themes emerged that all responded to the questions of the inquiry: Because of conflicts, for social reasons, to deal with their own anger and stress, to improve their parental skills, for practical reasons, for confirmation and for that the occasion was given. The conclusions was among others that participating in general parenting support programs is an example of parents reflexive behavior in Giddens’s modern society.

Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem. Forskning visar att barn som har övervikt eller fetma i låg ålder tenderar att ha det även i vuxen ålder. På barnavårdcentralen finns kunskap och förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och att uppmärksamma övervikt eller fetma på ett tidigt stadium hos barn. Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att delge föräldrar att övervikt har identifierats hos deras barn. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskor intervjuades enskilt. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes utifrån intervjumaterialet. Ur resultatet framkom tre kategorier: En situation som utmanar, Att känna sig trygg i en utmanande situation och Att vilja arbeta för barnens bästa. Dessa tre kategorier mynnade i ett gemensamt tema: Att arbeta med barnets bästa i fokus i en känsloladdad situation. Det fastlogs att den studerade vårdsituationen är utmanande och känsloladdad för barnhälsovårdssjuksköterskan. En faktor som försvårar i situationen är exempelvis barnets närvaro i rummet. Det beskrevs även att lång tid mellan besöken medför att barnets övervikt kan komma som en överraskning för barnhälsovårds- sjuksköterskan, som därmed inte känner sig förberedd för sin uppgift i situationen. Deltagarna i studien beskrev därtill faktorer de erfor skapar trygghet i den utmanade situationen, såsom erfarenhet och ett medvetet förhållningssätt. Resultatdiskussionen visar på konsekvenser av övervikt utifrån hållbar utveckling. Vidare belyses tänkbara möjligheter som finns för att underlätta i den studerade situationen. Motiverande samtal, att använda e-hälsa samt att ge tillgång till reflekterande team framhålls av författarna som förslag på tillämpbara arbetsmodeller.

Syftet med studien är att undersöka professionellas erfarenheter och tankar om utveckling av resiliens hos barn till föräldrar med missbruksproblem samt hur barnen påverkas av problematiken hemma. Studien har en kvalitativ forskningsansats med en fenomenologisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Resultatet visade att de skyddsfaktorer som ansågs av de professionella vara av störst vikt var att barnet har en trygg vuxen som nära anhörig i sitt liv samt att ha ett meningsfullt liv och att ha ett intresse som gör barnet glad samt något som inger en känsla av att tillhöra något. Några intervjupersoner ansåg skolan som en av de viktigaste skyddsfaktorerna i ett barns liv. Flera av intervjupersonerna betonar att alla barn är individer med olika förutsättningar och påverkas därmed olika. Men det som samtliga intervjupersoner menar är att alla barn de mött som växer upp i en familj med missbruksproblem lider av någon form av oro. Flera menade även att det är vanligt att dessa barn tar ett alldeles för stort ansvar hemma och att det äldre barnet vanligtvis tar mest ansvar.

Varje år insjuknar omkring 300 barn i cancer i Sverige. Till följd av detta uppstår lidande för barnen men även för barnens familj och övriga anhöriga. Sjuksköterskan har som ansvar att lindra barnens lidande men även finnas som stöd för familjen. Sjuksköterskan är i behov av kunskap om barnen och familjens upplevelser för att kunna genomföra omvårdnad av god kvalitet. Att diagnostiseras med cancer kan vara en känslomässig storm för barnen och barnens familj. Syftet med studien var att beskriva hela familjens upplevelse när barn som drabbats av cancer. Studien består av en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och analyserades för att kartlägga familjens upplevelser. Resultatet visar två huvudteman, omställningar i tillvaron som beskriver familjens upplevelser kring den nya vardagen efter att diagnos fastställts. Det andra huvudtemat osäker tid beskriver familjens upplevelser av delaktighet och hur de kan finna tröst och stöd med hjälp av vårdpersonalen. Hela familjen är involverad i barnens vård och är i behov av information, tröst och omvårdnad. I diskussionen diskuteras resultatets huvudfynd. Slutsatsen är att det är viktigt att identifiera varje familjs unika upplevelser för att sjuksköterskan ska kunna ge en god och personlig omvårdnad för varje familjemedlem.

<p>Validerat; 20140225 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med den här studien är att undersöka hur föräldrar framställs i magasinet "Vi Föräldrar" ur ett genusperspektiv. Det är en longitudinell studie som undersöker hur normer kring femininitet, maskulinitet och sexualitet kopplat till föräldraskapet har förändrats mellan åren 1990-2015. Studien visar också hur media avspeglar samhället och är en del av reproduktionen av rådande normer. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och tolkas framförallt utifrån Yvonne Hirdmans genusteori och Judith Butlers queerteori. Studien använder sig av en kvalitativ metod där både text och bild har analyserats genom en kritisk diskursanalys av utvalda reportage under den givna perioden. Analysen visar att det har skett en förändring i hur magasinet framställer föräldraskapet. Traditionella könsroller minskar över tid samtidigt som ett gemensamt föräldraskap ökar. I början av perioden tillskrivs de två olika könen femininitet och maskulinitet, detta förändras till att i slutet framställa föräldraskapet mer könsneutralt och även ge utrymme för andra sexualiteter än heterosexualitet. I det delade föräldraskapet är det trots detta kvinnan som ges den primära föräldrarollen men det tycks vara något som magasinet vill förändra. / <p>2019-06-03</p>

Bakgrund: Postpartumdepression [PPD] drabbar årligen cirka 8–15 % av alla mödrar och 6,3 % av alla fäder i Sverige. Till följd av föräldrars PPD kan barn ta skada både fysiskt och psykiskt samt att depressionen även kan innebära en fara för föräldrarnas liv. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i samband med PPD. Metod: Metoden som tillämpades var Noblit och Hare’s (1988) metaetnografi där 18 artiklar med kvalitativ design analyserades och syntetiserades. Resultat: Föräldrars upplevelser i samband med PPD kunde beskrivas i följande fyra teman: Överväldigad av känslor, Tvivel på sig själv, Avståndstagande samt Behov av stöd och hjälp. Resultatet indikerar att föräldrar upplever ett stort lidande i samband med PPD, då de upplever främmande tankar bland annat på att skada sig själv eller barnet. Vidare visar resultatet en stark vilja av att få hjälp och komma tillbaka till livet. Efter att temana framkommit skapades en övergripande metafor: Att vilja leva, inte bara överleva, som likt ett paraply kunde spänna över alla fyra teman. Slutsats: Föräldrar upplevde ett stort lidande i samband med PPD samt förlust av identitet och kontroll över sitt liv. Tankar på att skada barnet och avsluta sitt eget liv kan leda till en kamp för överlevnad. Bristfällig tillit och kommunikation samt otillräcklig information ansågs vara ett hinder för en god kontakt med BHV-sjuksköterskan.

Bakgrund: När ett barn blir sjukt och beroende av sjukhusvård har familjen en mycket betydelsefull och ibland ovärderlig roll i vårdandet. Att som barn vara inneliggande på sjukhus kan upplevas som en stor omställning för barnet och dess familj. När barn vårdas på sjukhus är det viktigt som sjuksköterska att se till barnens specifika behov samt undervisa och stödja familjen. Syfte: Att beskriva familjens erfarenheter av att ha ett barn inneliggande på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie på tolv artiklar med kvalitativ ansats har gjorts. Huvudresultat: Föräldrar upplevde det som en svår situation att ha barn inneliggande på sjukhus och beskrev det som viktigt att få vara en del av vårdandet av barnet. Dock upplevde pappor att de kom i bakgrunden av mammorna. Oro är något som de flesta familjer upplevde när ett barn blev inneliggande på sjukhus och många gånger uppskattades det att få träffa andra föräldrar i samma situation för att dela erfarenheter med varandra. Även syskon upplevde det som en svår situation när ett barn var inneliggande på sjukhus. De ville gärna vara till stöd för det sjuka syskonet men ofta kände de sig ofta bortglömda och utanför i familjen. Slutsats: Föräldrar och syskon upplevde situationen med att ha ett barn inneliggande på sjukhus som påfrestande. Syskon kände sig bortglömda i familjen och pappor upplevde sig komma i bakgrunden av mammorna i vårdandet av det sjuka barnet. Det är viktigt som sjuksköterska att se alla parter i en familj som olika individer med olika behov. För att familjer ska få en förbättrad upplevelse av sin sjukhusvistelse behövs ökad kunskap inom området.

Bakgrund: Barncancer är starkt förknippat med sorg och lidande. Föräldrar till barn med cancer drabbas ofta av psykologisk stress i samband med barnets cancerdiagnos. Forskning visar att föräldrar till barn som är i behov av annan typ vård än cancervård upplever att de får ett fint bemötande av vårdpersonal genom stöttning och information. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till barn med cancer upplever bemötande och information de erhåller av vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med en beskrivande design baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Nio artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Föräldrar till barn med cancer upplevde ofta att de fick tillräcklig och relevant information av vårdpersonal. Däremot upplevde ett flertal att de fick för mycket information i samband med barnets diagnostisering och att denna information var svår att tillgodogöra sig på grund av emotionell påverkan. Föräldrar upplevde också att de fick för lite information gällande praktiska detaljer och att vårdpersonalens tillgänglighet blev sämre med tiden. Enligt föräldrar till barn med cancer är de i behov av stöttning från vårdpersonal vilket också kräver att de känner ett förtroende för vården. Slutsats: En kontinuerlig kommunikation mellan familjer och vårdpersonal anses av föräldrar vara av stor vikt. För att tillgodose föräldrars behov krävs det att vårdpersonal har de förutsättningar som krävs, i form av tid och bemanning, för att kunna ge en god omvårdnad.