• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 4
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Copingstrategier hos föräldrar vars barn har cancer : en litteraturstudie

Pero, Jeanette, Åkerlund, Emma January 2011 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier föräldrar använder sig av då deras barn har cancer. Data samlades in via databaserna MedLine (PubMed) och CINAHL. Femton artiklar valdes ut och de valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Utifrån valda artiklar framkom sju kategorier. I studiens resultat framkom det att föräldrar till barn med cancer använde sig av olika copingstrategier. Copingstrategierna var socialt stöd, andligt stöd, att få visa känslor som förälder, jämförande tillvägagångssätt, positivt tänkande, undvikande coping och att söka information. Författarnas slutsats av denna litteraturstudie är att det finns många olika copingstrategier som föräldrar kan använda sig av och att anhöriga, i det här fallet föräldrar, måste få en större plats inom sjukvården. Sjuksköterskor behöver också ha kunskap om copingstrategier hos föräldrar till barn med cancer för att i sin tur kunna undervisa föräldrarna i det, så att de skall kunna handskas med situationen.
2

"MITT BARN HAR CANCER" : En bloggbaserad litteraturstudie om föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn

Johansson, Sophie, Henriksson, Emelie January 2016 (has links)
Bakgrund: I Sverige insjuknar ungefär ett barn om dagen i cancer. När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. Föräldrarna upplever en rädsla över bieffekter, behandling samt att förlora sitt barn och diskuterar oftast inte sina upplevelser med vårdpersonalen vilket leder till ökad oro och onödigt lidande. Föräldrarna har ofta en stor roll i barnets möjlighet att finna välbefinnande och det är därför viktigt att tillvarata deras erfarenheter och upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: Studien grundades på en kvalitativ metod utifrån fem bloggar. En kvalitativ manifest innehållsanalys utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) användes för att finna det centrala i materialet. Resultat: Föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn innebar en stor emotionell påverkan där oro och rädsla var de främsta fynden. Genom att tillämpa copingstrategier samt leva i nuet kunde föräldrarna bättre hantera vardagen. Sjukhusmiljön frambringade både positiva och negativa känslor hos föräldrarna och en känsla av utsatthet i samband med vårdmiljön framkom. Slutsats: Föräldrars upplevelser bör uppmärksammas och de behöver stöd från vårdpersonalen. Bättre samordning och kommunikation samt en kontaktperson kan vara lämpliga åtgärder för att främja föräldrarnas välbefinnande.
3

Barncancer : Föräldrars copingstrategier när deras barn drabbats av cancer

Perjons, Erica, Arena, Gabriella January 2015 (has links)
När ett barn drabbas av cancer berör det både barnet och föräldrarna. Föräldrarna måste hantera sina egna känslor och funderingar och samtidigt finnas där för det drabbade barnet. Känslorna kan vara överväldigande och kommer att påverka både barnets men framförallt föräldrarnas vardagsliv. Syftet var därför att belysa föräldrars copingstrategier när deras barn drabbas av cancer. Det genomfördes en systematisk litteratursökning som gav 13 stycken vetenskapliga artiklar. Föräldrarna sökte stöd från vänner, kollegor, familj, släktingar, andra föräldrar och vårdpersonal. Att söka stöd i andlighet och tro gav föräldrarna tröst, hopp, ny energi och styrka att fortsätta vidare. Olika handlingar eller aktiviteter utfördes för att hantera svåra känslor eller situationer genom exempelvis brainstorming eller dans. Föräldrarnas erfarenheter kring barnets cancer fick dem att se nya perspektiv i livet, såsom att leva i nuet. När föräldrarna hade svårt att hantera barnets cancer blev deras coping ineffektiv vilket kunde yttra sig som substansintag av till exempel alkohol och tobak, att de tryckte undan känslor eller tröståt. Det behövs mer forskning om hur familjer till barn med cancer påverkas och hur sjuksköterskan kan hjälpa föräldrarna genom denna svåra tid i deras liv
4

Hur information och bemötande upplevs av föräldrar inom barncancervården - en beskrivande litteraturstudie

Karlsson, Emilia, Christensen, Henrik January 2019 (has links)
Bakgrund: Barncancer är starkt förknippat med sorg och lidande. Föräldrar till barn med cancer drabbas ofta av psykologisk stress i samband med barnets cancerdiagnos. Forskning visar att föräldrar till barn som är i behov av annan typ vård än cancervård upplever att de får ett fint bemötande av vårdpersonal genom stöttning och information. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till barn med cancer upplever bemötande och information de erhåller av vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med en beskrivande design baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Nio artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Föräldrar till barn med cancer upplevde ofta att de fick tillräcklig och relevant information av vårdpersonal. Däremot upplevde ett flertal att de fick för mycket information i samband med barnets diagnostisering och att denna information var svår att tillgodogöra sig på grund av emotionell påverkan. Föräldrar upplevde också att de fick för lite information gällande praktiska detaljer och att vårdpersonalens tillgänglighet blev sämre med tiden. Enligt föräldrar till barn med cancer är de i behov av stöttning från vårdpersonal vilket också kräver att de känner ett förtroende för vården. Slutsats: En kontinuerlig kommunikation mellan familjer och vårdpersonal anses av föräldrar vara av stor vikt. För att tillgodose föräldrars behov krävs det att vårdpersonal har de förutsättningar som krävs, i form av tid och bemanning, för att kunna ge en god omvårdnad.
5

CANCERDRABBADE BARNS OCH FÖRÄLDRARS PSYKISKA UPPLEVELSE AV CANCER : En litteraturstudie baserad på självbiografier

Petersson, Diana, Edin, Nils January 2016 (has links)
Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn årligen i olika typer av cancer och av dessa botas cirka 80 procent. Cancerdrabbade barns psykiska hälsa påverkas till följd av den tuffa behandlingen och de upplever sig ha sämre självkänsla. Barn är beroende av sina föräldrar under sjukdom och behandling. Föräldrar till cancerdrabbade barn tar ett stort omvårdnadsansvar för barnen och upplever en hög stressnivå Syfte: Att undersöka hur cancerdrabbade barn och deras föräldrar psykiskt hanterar cancersjukdomen under sjukdomstid, vårdtid och vardagsliv.  Metod: En kvalitativ studie baserad på sju självbiografier av cancerdrabbade barns och föräldrars upplevelser av att få diagnos, sjukdom och behandling. Självbiografierna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visar att både barn och föräldrar påverkas psykiskt mycket negativt av diagnos och behandling. Cancerdrabbade barn drabbas av dålig självkänsla och upplever orättvisa för att de drabbats av cancer. Föräldrar blir mycket oroliga, stressade och åsidosätter livet vid sidan av sitt drabbade barn. De upplever skuld för att barnet har drabbats av cancer. Slutsats: Goda relationer inom familjen, stöd från vänner och gott bemötande från vårdpersonalen reducerar risken för att cancerdrabbade barn och föräldrar ska må psykiskt dåligt under barnets behandlingstid.
6

ATT LEVA MED ETT DÖENDE BARN : En kvalitativ litteraturstudie

Svensson, Frida, Störbäck, Tindra January 2020 (has links)
Bakgrund: I världen drabbas 300 000 barn av cancer varje år och överlevnaden skiljer sig mellan olika delar i världen. När sjukdomen inte längre går att bota övergår vårdens inriktning till palliativ vård. Många barn som drabbas av cancer och vårdas palliativt vårdas hemma, vilket gör att en hel familjs vardag kommer påverkas.  Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer och vårdas palliativt. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, där avsikten var att sammanställa tidigare forskning. Genom Cinahl och PubMed kunde tio vetenskapliga artiklar hittas. Artiklarna analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Föräldrar kan på olika sätt bli en del av barnets vård, vilket upplevs påverka dem på olika sätt. Detta beskrivs genom kategorierna “Upplevelsen av att vara förälder i vården” och “Upplevda konsekvenser i det dagliga livet”.  Slutsats: När ett barn vårdas palliativt upplever föräldrar blandade känslor. Tid och gemenskap med familjen värdesätts och kan skapas genom vård i hemmet. För att möjliggöra vård i hemmet krävs att föräldrarna undervisas om hur vården bör gå till och att sjuksköterskan förstår deras perspektiv.
7

Föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancer : En litteraturöversikt

Ahmadi, Latifa, Rezaei, Mahdi January 2022 (has links)
Introduction: In Sweden, around 350 children get cancer every year. In total, these cancercases account for less than one percent of all cancer cases in the country. During the child'scancer treatment, it is not only the child who is exposed to stress, but also parents can beaffected by physical, emotional and socio-economic strains. Health care must show care andrespect for patients and their relatives.Objective: The purpose of this literature review is to shed light on parents' experiences ofliving with a child who is undergoing cancer treatment.Method: A descriptive design with a general literature review as a method was used in thisstudy. The result was based on twelve original scientific articles from the databases PubMedand CINAHL. The articles were thereafter quality reviewed using SBU's review template"assessment of studies with qualitative method" (SBU, 2020).Results: Parents of children with cancer experienced physical and emotional, financial andsocial stress during the child's cancer treatment. Examples of the physical and emotionalstrains included stress, anxiety, feelings of guilt and lack of sleep. The parents experiencedfinancial burdens that were associated with reduced working hours due to the child's cancertreatment. This negatively affected the parents' working conditions. The parents' socialnetworks were also negatively affected as many parents reduced contact with their friends,family and partners. The parents experienced an enormous need for support during childhoodcancer treatment. Adjusted information from the health care system and participation in thechild's cancer treatment was perceived as an important contribution for the parents.Conclusion: Parents of children with cancer go through various physical, emotional,financial and social pressures. Physical and mental illness can develop in parents due to,among other things, the financial burden and stresses that come with the child's cancer. Theparents' health and well-being can be affected to a large extent by how they are treated by theHealth Service. This can be promoted by offering simple and comprehensible informationthat is individually adjusted to each parent. / Introduktion: I Sverige insjuknar cirka 350 barn varje år i cancer. Totalt står dessacancerfall för mindre än en procent av alla cancerfall i landet. Under barnetscancerbehandling är det inte bara barnet som utsätts för påfrestningar utan även föräldrar kandrabbas av fysiska, känslomässiga och socioekonomiska ansträngningar. Hälso-ochsjukvården ska visa omsorg och respekt för patienter och deras anhöriga.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa föräldrars upplevelser av att leva medett barn som är under cancerbehandling.Metod: En deskriptiv design med allmän litteraturöversikt som metod används i dennastudie. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed ochCINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av SBU:s granskningsmall“bedömning av studier med kvalitativ metod” (SBU, 2020).Resultat: Föräldrar till barn med cancersjukdom upplevde fysiska och emotionella,ekonomiska samt sociala påfrestningar under barnets cancerbehandling. Exempel på defysiska och emotionella påfrestningarna var bland annat stress, ångest, skuldkänslor ochsömnbrist. Föräldrarna upplevde ekonomiska belastningar som berodde på minskadearbetstider pga barnets cancerbehandling. Detta påverkade föräldrarnas ekonomi negativt.Även föräldrarnas sociala nätverk påverkades negativt då många föräldrar minskadekontakten med sina vänner, familj och partner. Föräldrarna upplevde ett enormt behov avstöd under barnets cancerbehandling. Anpassad information från hälso-och sjukvården samtdelaktighet i barnets cancerbehandling upplevdes som en viktig insats för föräldrarna.Slutsats: Föräldrar till barn med cancersjukdom går igenom olika fysiska, emotionella,ekonomiska och sociala påfrestningar. Fysisk och psykisk ohälsa kan utvecklas hos föräldrarpå grund av bland annat den ekonomiska bördan och påfrestningar som barnetscancersjukdom innebär. Föräldrarnas hälsa och välbefinnande kan påverkas till stor del avhur de bemöts av Hälso- och sjukvården. Bemötandet kan främjas genom att erbjuda enkeloch begriplig information som är individanpassad till varje förälder.
8

Barn med cancer: den påfrestande tiden : Ur föräldrars perspektiv / Children with cancer: the stressful time : From the parents perspective

van der Ven, Adriana, Thynell, Nicole January 2020 (has links)
När ett barn drabbas av cancer blir hela familjen drabbad. Barn som diagnostiserats med cancer har en lång vårdprocess framför sig med behandlingar som kan ge stora biverkningar. Vara förälder till ett barn med cancer, där framtiden är oviss, är psykiskt påfrestande. Syftet var att beskriva hur föräldrar påverkas av att ha ett barn med cancerbehandling. Metod för studien var allmän litteraturstudie där sökningar gjordes i två olika databaser med omvårdnadsfokus. Det resulterade i 9 vetenskapliga resultatartiklar som granskades och sammanställdes till ett resultat. Resultatet beskriver föräldrars upplevelser genom kategorierna: Att familjen och relationer påverkas, resan till och från sjukhus, att vara stark och finna hopp och att ansvara för barnet vid hemkomst. Det framkom att det är viktigt att föräldrarna är delaktiga i sitt barns omvårdnad eftersom det fick dem att känna sig viktiga och att de hade kontroll över situationen. Vid bristande delaktighet upplevde föräldrarna ökad oro och ångest. Slutsatsen av litteraturstudiens resultat belyser att det krävs ett gott samarbete mellan förälder och vårdpersonal för att föräldrarna ska känna trygghet. Fler möjligheter till stöd för föräldrarna behövs. De stödgrupper som finns anses inte tillräckliga. Därför rekommenderas fortsatt forskning med syfte att undersöka föräldrars upplevelser för att ge sjuksköterskan, men även övrig vårdpersonal, större kunskap i att främja föräldrarnas välbefinnande under denna påfrestande tid. / When a child develops cancer, the whole family is affected. Children that have been diagnosed with cancer, have a long health care process ahead of them with treatments that could result in major side effects. To be a parent with a child who suffers from cancer, is psychologically strenuous. The purpose was to describe how parents are affected by having a child undergoing cancer treatment. The methodology applied for the study was a literature review where searches were done in two different databases with a health care focus. The searches resulted in nine scientific articles, which were reviewed and then merged into a result. The result describes the parent’s experiences in the following categories: that the family and relations are affected, travel to and from the hospital, to be strong and find hope and to be responsible for the child when returning home. It was revealed that it is important that the parents participate in their child’s care because it made them feel important and in control of the situation. When participation was lacking, the parents experienced anxiety and apprehension. The conclusion on the results from the literature review highlights the need for good collaboration between parents and health care staff for the parents to feel secure. Multiple options for support to the parents are required. The support groups that exist today are not considered adequate. It is therefore recommended that research continues to examine parents experiences, with aim of giving the nurse as well as other health care staff, greater understanding on how to support the parents well-being during this demanding time period.

Page generated in 0.078 seconds