Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förälder med diabetes typ-2 påverkat deras sätt att tänka och se på sin hälsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med fem respondenter. De teorier som användes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primär och sekundär socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att både hälsosamma och ohälsosamma vanor från uppväxten kunde ha en viss inverkan på respondenterna beteenden även som vuxna. Erfarenheten av att ha en förälder med diabetes typ-2 kunde även det ha viss inverkan på hur de uppfattade risken att själv bli sjuk i framtiden. Respondenterna uppfattdes tillfreds med sin nuvarande livsstil, vilken de själva anser vara tämligen hälsosam. Flera faktorer, förutom föräldrarna, har påverkat respondenternas nuvarande livsstil.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur muslimska föräldrar upplever mötet med den svenska förskolan. Vilka problem uppstår enligt föräldrarna och hur tycker de att de blir bemötta av förskolepersonalen. Jag valde att använda mig av intervjuer som metod. Jag intervjuade sammanlagt fyra muslimska föräldrar. Resultatet visar att föräldrarna bland annat tycker att det är problematiskt att få barnen att följa de religiösa föreskrifter som föräldrarna vill då de är i förskolan. En del av föräldrarna tyckte även att språket och de många frågor som förskolepersonalen ställde kring deras religion utgjorde en svårighet i mötet med den svenska förskolan. Oron att förlora sina barn totalt till den svenska kulturen och att barnen ofta hamnade i kläm mellan den egna och den svenska kulturen fanns också där bland föräldrarna.</p>

<p>Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera inställningen till barn med rörelsehinder hos föräldrar till barn utan rörelsehinder med särskild tonvikt på föräldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade på en enkät, speciellt utvecklad för detta ändamål. Föräldrar visade i genomsnitt en positiv inställning till barn med rörelsehinder. Föräldrars inställning påverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhället och funderingar om samlevnadsfrågor med dessa barn. Föräldrar med svensk bakgrund visade mindre tendens att vilja beskydda barn med rörelsehinder, var mer positiva till dessa barns roll i samhället och till tanken att leva med dessa barn samt de visade mer positiv inställning än föräldrar med grekisk bakgrund. Vistelsens längd i Sverige påverkade inte inställningen hos greker. Resultaten diskuteras inom ramen för Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med hänsyn till kulturella skillnader mellan de två föräldragrupperna.</p>

<p>Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan föräldrars attityder (krav, förväntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgår från Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhållandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. Enkäter delades ut till föräldrar (<em>n</em>=77) och ungdomar (<em>n</em>=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att föräldrarnas attityder är positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress är låg. Inget samband påträffades mellan föräldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet. Däremot visar resultatet att föräldrarna är medvetna om hur ungdomarna mår och att det finns en överrensstämmelse mellan föräldrarnas attityder och barnens upplevelse av dessa.</p>

Bakgrund: Astma har ökat frekvent speciellt hos barn och ungdomar i Sverige. Sammanlagt besväras 5-10% av alla skolbarn av astma och 600 000 barn och ungdomar lider av sjukdomen. Det är familjens ansvar att se till att bamen får en bra utvecklingsprocess, både deras fysiska och psykiska behov. När ett bam får en kronisk sjukdom ökar behovet av stödet från familjen. Den nya livssituationen för familjen kräver anpassning och begränsningar i det sociala livet. Detta leder då till oro och stress för familjen. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva situationen i familjen med ett barn som har andningssvårigheter, som vid astma. Metod: Studien baseras på sammanlagt nio kvalitativa artiklar som är vetenskapliga och internationellt publicerade. Analysen skedde genom en trestegsmetod. Artiklama lästes igenom ett flertal gånger för att hitta skillnader och likheter för att sedan komma fram till en ny helhet. Resultat: Fyra teman som framkom; Familjens tillstånd och känslor som uppstår; då familjen kände oro och rädsla för att bamet skulle dö i deras armar och osäkerhet på hur de skulle ta hand om sitt sjuka barn. Diagnosen kom ofta som en chock och familjen blev orolig över situationen. Förändringar i det vardagliga livet; allt var inte lika enkelt längre, resor och liknande krävde mer planering, att inte längre kunna lämna barnet utan att vara orolig, inte kunna umgås med vänner lika ofta. Relationen mellan familjemedlemmarna; andra bam i familjen kände att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet som det sjuka bamet, vissa föräldrar skiljde sig eller så förbättrades relationen mellan familjemedlemmarna. Att känna brist på stöd och information; informationen från vårdpersonal om bamets sjukdom var dålig vilket ledde till att familjen på egen hand fick söka information. Slutsats: Familjer med bam som har andningssvårigheter lider av oro, rädsla, sorg och isolering. En orsak kan vara att familjen inte fått tillräckligt med information från sjukvården om sjukdomen eller inte haft nätverk med andra familjer i liknande situation. Faktorer som kan leda till att familjesituationen förbättras är bl.a.om familjen grundligt tillsammans planerar olika aktiviteter. Relevant information och gott bemötande från sjukvårdspersonalen är viktig för att familjen skall känna sig lugn och trygg.

Bakgrund : Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge vård till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien utgör en systematisk litteraturöversiktav kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det är emotionellt påfrestande men också givande och bekräftande att ge vård till barn i livets slutskede. Sjuksköterskornas erfarenhet är att barnens existentiella frågor är svåra att bemöta. Samtidigt anser de att organisatoriska faktorer försvårar och upptar tid och resurser från patientarbetet. Copinstrategier var något sjuksköterskorna använde sig av eller som saknades för att klara av arbetet. Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårighet att svara på barns frågor om döden och inte engagera sig för mycket emotionellt. Det professionella förhållningssättet var något som var problematiskt att upprätthålla vid vård av barn i livets slutskede. Brist på resurser och tid genererade att de kände en oförmåga att lindra barnens psykiska och fysiska lidande och föräldrarnas sorg. Sjuksköterska har behov informella och formella strategier för att klara av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar

Titel: Föräldrars upplevelse av sitt barns suicid: En litteraturstudieBakgrund: Suicid är ur ett folkhälsoperspektiv ett stort problem. Bland ungdomar har antalet suicid inte minskat något senaste åren och det finns en bristande kunskap hos vårdpersonal gällande omhändertagandet av efterlevande anhöriga. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av sitt barns suicid.Metod: Denna litteraturstudie är gjord utav åtta analyserade och sammanställda kvalitativa artiklar.Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier och tretton subkategorier. De tre kategorierna var: Föräldrarnas upplevelse av sorgen, Faktorer som kan ge en positiv inverkan på sorgeprocessen, Omgivningens betydelse i sorgeprocessen, Föräldrarnas behov av stöd.Konklusion: Känslan av sorg var djup, långvarig och varierade beroende på mental förberedelse. Resultatet visade också på att bevara minnet av sitt barn var viktigt för sorgeprocessen. Att gå tillbaka till arbetet var en problematisk händelse i sorgen och det ledde ofta till att föräldrarna isolerade sig på arbetet. Att få stöd tidigt i sorgen kunde underlätta deras lidande. / Title: Parents’ experience of their child’s suicide: A literature study.Background: Suicide is, from a public health perspective, a major problem. The number of suicide has not declined in the last few years and there is a lack of knowledge among health professionals regarding the care of suicide survivors.Aim: The aim of this study was to describe parents’ experience of their child’s suicide.Methods: This study is made out of eight analyzed and compiled qualitative articles.Results: The result was divided into four categories and thirteen subcategories. The four categories were: Parents' experience of grief, Factors that may give a positive effect on the grief, The surroundings effect on the grieving process and Parents’ need for support.Conclusion: The feeling of grief was deep, long-lasting and varied depending on the mental preparation. The results also showed that preserving the memory of their child was important for the grieving process. Going back to work was an problematic event during the grief and it often led to parents isolating themselves at work. Getting support early in the mourning could ease their suffering.Keywords: Parents, bereavement, child, suicide.

No description available.

Studiens syfte var att utveckla kunskap om samverkan och relationen mellan lärare och föräldrar genom att studera skriftlig kommunikation mellan hem och skola i form av veckobrev. För detta syfte undersöktes veckobrev skrivna av lärare och skickade till föräldrar. Mina forskningsfrågor var som följer; 1. På vilket sätt synliggörs relationen mellan lärare och föräldrar? 2. Vad kännetecknar innehållet i veckobreven när det gäller samverkan mellan lärare och föräldrar? Studiens empiri bestod av 45 insamlade veckobrev, författade av lärare från grundskolans årskurser 1-3, från olika kommuner i Sverige. De bearbetades sedan genom en kvalitativ textanalys. Empirin tolkades sedan utifrån Lars Erikssons principer om partnerskap och isärhållande. Resultatet visade att veckobreven bland annat genom information, inbjudningar, påminnelser och direktiv om läxläsning involverar föräldrarna i undervisningen och skolans arbete. Relationen mellan läraren och föräldern manifesteras i texten genom olika roller som parterna tillskrivs med läraren och föräldern som partners eller med läraren som expert och förälderns i en stödjande roll beroende av innehållets karaktär. Resultatet visade också på stora skillnader i hur veckobreven utformades vilket härleds till avsaknaden av riktlinjer gällande hur kommunikation med föräldrar ska hanteras.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse, barn med smärta kan i en del fall bli underbehandlade i avseendet smärtbehandling. Föräldrarnas sätt att hantera barnets smärta är viktig för hur barnet sedan reagerar och kan hantera sin egen smärta.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier föräldrar till barn med långvarig smärta använder, samt hur föräldrarna upplevt sjuksköterskans stöd.   Metod: En litteraturstudie som innehåller tio vetenskapliga artiklar publicerade i databaserna PubMed och Cinahl. De inkluderade studiernas resultat delades in i nio underkategorier under två frågeställningar.   Resultat: Föräldrarna använde sig av dessa copingstrategier; målorienterad problemlösning, undvikande beteende, söka socialt stöd, uttrycka känslor, positivt tänkande, förskjuta känslor och alltid finnas till hands. Några föräldrar upplevde sjuksköterskans stöd mer negativ än positiv. De negativa upplevelserna grundades i bristande information, låg nivå på vården, bristande stöd och bemötande. Det positiva föräldrarna upplevde av sjuksköterskans stöd var att de fick bekräftelse, bra socialt stöd, samt snabb och tydlig information.     Slutsats: Föräldrar vars barn lider av långvarig smärta använde sig av följande copingstrategier; målorienterad problemlösning, undvikande beteende, söka socialt stöd, uttrycka känslor, positivt tänkande, förskjuta känslor och att alltid finnas till hands. Föräldrarna upplevde sjuksköterskans stöd övervägande negativ. De positiva upplevelserna berodde på att de fick bekräftelse, blev erkända, fick information och snabbt fick svar på sina frågor. De negativa upplevelserna grundade sig i bristande information, låg nivå på vården - okunskap, bristande skicklighet och låg kompetens. Föräldrarna upplevde sjuksköterskorna som osympatiska och exkluderande.