Syftet med denna undersökning är att få en uppfattning om hur kommunikation kan ske mellan hem och skola.  Intressant är också att få en uppfattning om hur ofta det sker.  Forskningsfrågorna är; Hur väljer lärare att kommunicera med hemmet och vad fungerar bäst? Hur ofta kontaktar föräldrarna skolan och varför?  Vad är det som föräldrarna frågar när de kontaktar lärare? Metoderna som användes var enkät och intervjuer. Utifrån resultatet från undersökningen fick jag en uppfattning om hur kommunikationen ser ut mellan hemmet och skolan.  Resultatet av undersökningen visade att föräldrakontakterna fungerade bra.  Slutsatsen är att kommunikationen mellan skolan och hemmet fungerar bra.  Det vanligaste kommunikationssättet var veckobrev från skolan.  Att veckobrev fungerar bra som kommunikationssätt.  Telefon användes om det behövdes en snabb återkoppling.  När föräldrarna kontaktade skolan använde de sig av telefon.

Studiens syfte var att utveckla kunskap om samverkan och relationen mellan lärare och föräldrar genom att studera skriftlig kommunikation mellan hem och skola i form av veckobrev. För detta syfte undersöktes veckobrev skrivna av lärare och skickade till föräldrar. Mina forskningsfrågor var som följer; 1. På vilket sätt synliggörs relationen mellan lärare och föräldrar? 2. Vad kännetecknar innehållet i veckobreven när det gäller samverkan mellan lärare och föräldrar? Studiens empiri bestod av 45 insamlade veckobrev, författade av lärare från grundskolans årskurser 1-3, från olika kommuner i Sverige. De bearbetades sedan genom en kvalitativ textanalys. Empirin tolkades sedan utifrån Lars Erikssons principer om partnerskap och isärhållande. Resultatet visade att veckobreven bland annat genom information, inbjudningar, påminnelser och direktiv om läxläsning involverar föräldrarna i undervisningen och skolans arbete. Relationen mellan läraren och föräldern manifesteras i texten genom olika roller som parterna tillskrivs med läraren och föräldern som partners eller med läraren som expert och förälderns i en stödjande roll beroende av innehållets karaktär. Resultatet visade också på stora skillnader i hur veckobreven utformades vilket härleds till avsaknaden av riktlinjer gällande hur kommunikation med föräldrar ska hanteras.

Veckobrev från grundsärskolan analyseras. Syftet är att undersöka hur grundsärskolans kunskapsuppdrag synliggörs genom beskrivningar av undervisningen i veckobrev samt hur dessa kan stärka samverkan med vårdnadshavarna. Forskning om föräldrasamverkan och kommunikation med vårdnadshavare lyfter fram att veckobrev kan vara ett redskap för att stärka samarbetet med hemmet kring elevernas lärande. Veckobreven analyseras med en kvalitativ textanalys som undersöker deras innehåll, intertextualitet och relationsskapande uttryck. Dessutom används grundsärskolans kursplaner som ett verktyg i analysen av texterna. Analysen visar att veckobreven både informerar om pågående arbetsmoment och lyfter fram att man verkligen arbetar i skolan. Detta förstås som att breven också fyller en funktion för att legitimera grundsärskolan som skolform. Kommunikationen kan förstås både som uttryck för partnerskap och isärhållande i relationen mellan specialläraren och vårdnadshavarna.

No description available.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare framställer relationen mellan skola och hem i sin skriftliga kommunikation i form av veckobrev riktade till vårdnadshavare. En diskursanalytisk ansats har använts där kritisk diskursanalys och diskursiv psykologi har kombinerats. Dokumentmetoder har använts och totalt 51 veckobrev från 11 olika lärare som arbetar på olika skolor i landet har samlats in. Ett kombinerat målstyrt-, snöbolls- och mättnadsurval har använts. Analysen genomfördes genom att först göra en tematisk läsning av 51 veckobreven följt av en detaljerad textanalys på 21 veckobrev. Tidigare forskning och litteratur har använts för att sätta studiens resultat i den större sociala praktikens sammanhang. Resultatet presenteras i två huvudteman: närmande praktiker som syftar till att framställa hem och skola som en enhet samt fjärmande praktiker som syftat till att framställa hem och skola som separata enheter. Slutsatser som har dragits är att den ökade yttre styrningen och kontrollen av skolan har lett till att lärare bygger upp känslan av att vårdnadshavare bjuds in till ett delaktigt ”vi” som syftar till att samarbeta för att utveckla en bättre verksamhet. Detta sker samtidigt som lärare gör subtila markeringar som visar på att läraren fortfarande är en professionell och vårdnadshavaren en lekman i detta samarbete. Detta tolkas vara en strategi som lärare använder för att anpassa sig till det regelverk som finns och för att skydda sig mot eventuellt klander genom att visa på ansvarstagande. Lärare närmar sig även hemmets sfär genom att framställa sig själva som en slags ställföreträdande släktingar för att framställa hem och skola som en enhet. Samtidigt sker en motstridig positionering där lärare försöker att framställa hem och skola som separata enheter där ansvar kan fördelas mellan dessa. Detta tolkas vara ett sätt att vakta på den hotade professionaliteten genom att förhandla om vad som ska ingå i den samtidigt som det finns en önskan om att bevara den familjära relationen till hemmet.

Syftet med arbetet är att bidra med kunskap till lärare om hur de kan designa den skriftliga informationen som skickas på en veckobasis till vårdnadshavare, så att chanserna ökar att den blir läst. Arbetet har en kvalitativ ansats där en litteraturstudie, intervjuer och en observation används som metoder för empiri-insamlingen. Undersökningens metodval baseras på ett människocentrerat designperspektiv där gestaltningsförslaget baseras på teoretiska perspektiv inom kognitionspsykologin och informationsdesign.   Resultatet synliggör en brist på riktlinjer och en enhetlig struktur för veckobrevens utformning och innehåll. Detta är en anledning till att vårdnadshavare ibland inte tar del av informationen. Det finns en riktlinje som arbetet funnit när det kommer till den veckovisa informationen som skickas till vårdnadshavarna. Det är att lärarna har ett ansvar enligt läroplanen för grundskolan, LGR22, att informera om elevernas skolsituation, mående och kunskapsutveckling. Denna riktlinje talar inte om hur lärarna ska kommunicera ut informationen.   Arbetet visar att genom att ha en tydlig rubrik för veckobrevet, upplever vårdnadshavare att det är enklare att kunna förstå brevets relevans. Genom att varje veckobrev skrivs utifrån en mall, där brevets innehåll får en tydlig hierarkisk uppbyggnad med fasta rubriker skapade utifrån vårdnadshavarnas behov, kan vårdnadshavarna skapa sig en mental bild av veckobrev. Något som skapar trygghet och möjliggör att vårdnadshavarna enkelt kan orientera sig i brevet och snabbt hitta informationen som är relevant för dem. Utifrån resultaten gestaltas en mall som ska fungera som en standardiserad informationstyp för veckobreven. Vid utprovning av mallen fick en vårdnadshavare studera mallen och komma med synpunkter. Konceptet var passande för vårdnadshavarna och designen upplevdes som tydlig och lättläst, däremot kunde vissa delar möjligen innebära dubbelarbete för lärarna.