Background: Type 1 diabetes mainly affects children and the disease is shifting towards younger ages. To suffer from diabetes may involve lifestyle changes, which can be stressful for both the child and the parents. Parents must take great responsibility for the child’s treatment and are therefore in need of support from the surroundings and the nurse to deal with the situation. A good support can mean that parents can integrate diabetes in their daily life, as well as increase the feeling of hope. Aim: To describe parents’ perceived need of support when their child is living with type 1 diabetes. Method: Eleven qualitative articles formed the basis of the literature review and these were analyzed using a qualitative content analysis. The search was conducted in the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. Results: Four themes emerged during the analysis that responded to the parents’ perceived need of support. These were the desire to be understood, not to be judged and accused, the desire for confirmation and to feel security and trust. Conclusion: The need for support was great both from the social surroundings and the diabetes team. The nurse should work from a person-centered approach in order to meet the parents’ individual needs of support. / Bakgrund: Diabetes typ 1 drabbar främst barn och sjukdomen förskjuts alltmer mot yngre åldrar. Att drabbas av diabetes kan innebära livsstilsförändringar, vilket kan vara påfrestande för både barnet och föräldrarna. Föräldrarna får ta ett stort ansvar för barnets behandling och är därför i behov av stöd från omgivningen och sjuksköterskan för att hantera situationen. Ett bra stöd kan även medföra att föräldrarna kan integrera diabetes i deras och barnets vardag, samt öka känslan av hopp. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevda behov av stöd när deras barn lever med diabetes typ 1. Metod: Elva kvalitativa artiklar utgjorde grunden för litteraturöversikten och dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Sökningen utfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Resultat: Fyra teman framkom under analysen som svarade på föräldrars upplevda behov av stöd. Dessa var önskan om att bli förstådd, att inte bli dömd och anklagad, önskan om bekräftelse samt att känna trygghet och tillit. Konklusion: Behovet av stöd var stort både från den sociala omgivningen och diabetesteamet. Sjuksköterskan bör arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att tillgodose föräldrarnas individuella behov av stöd.

I Sverige finns nationella riktlinjer för hjärt-lungräddning till barn, men det saknas rekommendationer för föräldrautbildning i hjärt-lungräddning till barn. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars och blivande föräldrars erfarenheter av hjärtlungräddning till barn (barn-HLR). Studien genomfördes i form av en litteraturstudie och nio artiklar analyserades. Följande områden framkom som ett resultat av de granskade artiklarna; kunskap och kompetens i barn- HLR, utbildning i barn- HLR, effekt av utbildning i barn- HLR. I studien framkommer att föräldrar och blivande föräldrars kunskaper om barn- HLR är bristfällig. För att uppnå bästa kvalitet på hjärtlungräddningen framkommer att en kombinerad utbildning med instruktör och DVD/ e- ledd utbildning ger bästa resultat. För att bibehålla kvaliteten på hjärtlungräddningen ska träning/ utbildning ske ofta, var tredje månad, men i korta sekvenser. Ökad trygghet och stärkt självförtroende kan ses hos de föräldrar som genomför utbildning i hjärt-lungräddning till barn, föräldrar ges förmågan att hantera en akutsituation som luftvägs- och hjärtstopp med att starta hjärt-lungräddning. Litteraturstudiens resultat påvisar behov av vidare forskning om barn- HLR utbildning till föräldrar och blivande föräldrar, detta kan leda till att nationella rekommendationer framkommer för föräldrautbildning i barn-HLR.

Bakgrund Det finns barn över hela världen som behöver vårdas på sjukhus, enbart i Sverige rör det sig om 95 000 barn varje år. När barn vårdas på sjukhus medför det stora konsekvenser som drabbar såväl barnet som familj och närstående. Sjuksköterskan behöver därför erhålla kunskap för att kunna ge stöd och omvårdnad till både barnet och föräldrar i en svår situation. Syfte Att beskriva föräldrars erfarenheter av sjuksköterskans stöd då deras barn vårdas på sjukhus. Metod Det här arbetet använde sig av metoden litteraturöversikt. Till detta användes 15 artiklar och sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet visade på att föräldrar var i behov av sjuksköterskans stöd under barnets vårdtid. Sjuksköterskans stöd gavs i form av information, att föräldrarna fick vara delaktiga och att deras behov respekterades. Med hjälp av detta kunde en tillitsfull relation uppstå mellan parterna, vilket ledde till att sjuksköterskan även kunde ge stöd på en mer emotionell nivå. Det fanns dock föräldrar som inte fick utförlig information, exkluderades från att medverka i vården och som inte kände sig sedda av vårdpersonalen. Slutsats Föräldrar till barn som vårdas på sjukhus har olika behov av stöd. Till stor del handlar dessa behov om att få korrekt och utförlig information om vad som kommer att ske samt en kontinuerlig uppdatering av barnets sjukdomstillstånd. De flesta föräldrar uppskattar även en öppen och ärlig kommunikation samt att få vara med och påverka vården av barnet.

Background: How nurses treats the patients is always important, especially when caring for children. With this aspect in mind good communication and information are key aspects for trust and cooperation with families. Children have the right to participate and get information about their care and they are dependent on their parents, why it’s important that the environment and treatment from nurses accommodate the needs of the whole family. Aim: To examine and illustrate how children and parents experience hospitalization and the treatment from nurses during the hospital stay. Method: A literature review based on 11 qualitative articles was performed. The articles were found through four searches in PubMed and CINAHL. Results: Both children and parents felt that participation in and information during the care was important while hospitalized. Although some children reported being ignored and excluded from the caregiving process most children were satisfied with the treatment from nurses. Parents also experienced the treatment from nurses as mainly positive. The hospital environment was perceived as both frightening and foreign to the children, but it could also be exciting. Boredom and loneliness was reported by some children. As for parents, they perceived that the hospital environment was poorly adapted to families and induced feelings of stress and anxiety related to both environment and role changes. Conclusion: The conclusion of this study is that hospitalization and the nurses treatment needs further improvement and adjustment to fit the family’s needs.

Titel: En omvälvande erfarenhet för föräldrar- en litteraturstudie om att få ett för tidigt fött barn. Bakgrund: Cirka 5 % av alla barn som föds årligen i Sverige är för tidigt födda. Flera studiers resultat visar att det är påfrestande för föräldrar till för tidigt födda barn att vistas på en neonatalavdelning. Trots att detta ämne är väl beforskat visar nutida studier att det finns delar i omvårdnaden som kan förbättras. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars erfarenheter av tiden på en neonatalavdelning med deras förtidigt födda eller lågviktiga barn. Metod: En litteraturstudie genomförd med tolv artiklar med kvalitativt resultat. Resultat: Tre huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Huvudkategorierna innefattar: att få vara nära sitt barn, föräldrars behov av information, kommunikation och stöd och föräldrars erfarenhet av miljön på neonatalavdelningar. Konklusion: Sjuksköterskor har stor inverkan på hur föräldrar upplever tiden på neonatalavdelningen. En viktig uppgift för dem är att involvera föräldrar i vården och se dem som en del av deras barns vårdteam. Inte enbart för föräldrars skull utan även för barnens välmående.   Nyckelord: Föräldrar, neonatalavdelning, erfarenheter, prematur. / Title: A transformative experience for parents- a literature study about having a prematurely born infant. Background: Approximately 5 % out of all children born annually in Sweden are born prematurely. Several studies' results show that it is stressful for parents of premature infants to stay at a neonatal unit. Although this topic is well researched, recent studies show that there are parts of the care that could be improved. Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of the time spent at a neonatal unit with their premature or low birth weight infants. Methods: A literature study was conducted from twelve articles with a qualitative result. Results: Three main categories and six subcategories were identified. The main categories included: being allowed to be close to ones child, parents need of information, communication and support and parents experience of the enviorment at the neonatal unit. Conclusion: Nurses have a major impact on how parents perceive their time at the neonatal ward. An important task for them is to involve parents in the care and to see them as part of their child's healthcare team. Not only for the parents sake but also for the infant's well-being.   Keywords: Parents, NICU, experiences, premature.

No description available.

Syftet med studien var att jämföra kunskap om barns munhälsa hos svenskfödda respektive utlandsfödda föräldrar. Metoden var kvantitativ och en enkät med 18 frågor har använts för datainsamling. Undersökningsgruppen var svenskfödda samt utlandsfödda föräldrar och enkäterna delades ut på en barnavårdscentral. Resultatet baseras på 142 besvarade enkäter, 78 (55 %) svenskfödda föräldrar och 64 (45 %) utlandsfödda föräldrarna. Det var 46 (59 %) svenskfödda föräldrar respektive 52 (81 %) utlandsfödda som ansåg att de har tillräckligt med kunskap om barns munhälsa. Studiens slutsats tyder på att det finns en signifikant skillnad i kunskap mellan grupperna gällande tandvårdsvanor (p=0,001), fluorets funktion (p=0,001) och om en mjölktand är känsligare än en permanent tand (p=0,001). De svenskfödda föräldrarna tycks ha mer kunskap än de utlandsfödda föräldrarna.

Bakgrund: I Sverige är barnhälsovården frivillig, att få ett hembesök när barnet är nyfött är ett erbjudande. Sedan år 2015 erbjuds föräldrar ytterligare ett hembesök när barnet är åtta månader. För att ge bra stöd till föräldrarna i deras egenvårdande roll är det viktigt att veta hur föräldrarna upplever hembesök från barnavårdcentralen (BVC). Syfte: Att undersöka föräldrars upplevelse och erfarenhet av hembesök från BVC. Metod: Data samlades in genom att lägga ut frågor på 2 föräldraforum under 3 månader och söka inlägg på 11 föräldraforum som svarade på studiens frågeställningar och som var skrivna år 2013 - 2016. Data analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Föräldrar hade varierade upplevelser av hembesök från BVC, från bekvämlighet, exempelvis upplevdes det som positivt att slippa ge sig ut i dåligt väder, till en känsla av att bli kontrollerad som förälder.  Många föräldrar kände inte till att BVC erbjuder 8-månaders hembesök, och en del kände inte till att BVC erbjöd hembesök överhuvudtaget. Flera föräldrar uttryckte en osäkerhet runt syftet med hembesök. Slutsats: Det är viktigt att distriktssköterskan har en bra rutin för hur, var och när informationen om hembesök skall ges för att informationen om hembesök skall nå fram till alla föräldrar. Informationen kan ha en stor betydelse för hur föräldrar kommer att uppleva hembesöket från BVC och om föräldrar tackar ja till hembesök. / Background: In Sweden, child healthcare is voluntary and home visit by a nurse when the baby is newborn is an offer. Since 2015, parents are offered a second home visit when the baby is eight months. To provide good support to the parents in their caring role it is important to know how the parents experience the home visits by the child health center (CHC). Objective: To investigate the parents' experience of home visits from CHC. Method: Data was collected by posting questions in two parent forums during 3 months and searching for posts in 11 parent forums from 2013 to 2016. Data was analyzed by inductive content analysis. Results: The parents had varying experiences of home visits; from comfort, for example was perceived as positive to avoid having to go out in bad weather, to a sense of being controlled as a parent. Many parents were unaware that the CHC offers a home visit at eight months, and some were unaware that home visits were offered at all. Several parents expressed an uncertainty about the purpose of the home visit. Conclusion: It is important that the district nurse has a good routine of how, where and when information about home visits is given to reach all parents. The information can have a significant impact on how parents will experience home visit from the CHC, and if they will accept home visits.

Background: Down syndrome (DS) is the most common cause of intellectual disability in children. The child has an extra chromosome in the 21st chromosome pair. It is important that the nurse is comfortable within their own field of knowledge in order to give every individual the specific care they need. Becoming a parent is a major event in people's lives and it can be fraught with joy and anxietya bout the future. Aim: The aim of this literature review was to describe parents' experiences of support from the health care professionals when the child is born with DS and the experiences of support during the child's first year. The aim was further more to describe the included articles data collections methods. Method: A literaturere view with descriptive design. The literature contains ten scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The articles were collected through PubMed and Cinahl. The authors reviewed articles and looked for similarities and differences that could form the basis of the result. Main result: The literature review shows that parents of children with DS are concerned about the future when support and information from nurses and health care professionals is inadequate. The parents feel unprepared for the parent hood. The results of this review were based on both qualitative and quantitative articles. Interviews, surveys and questionnaires were used as data collection methods in these articles.    Conclusion: This literature demonstrates the importance of good communication between parents and health care professionals. The lack of informative and emotional support creating anxiety and fear among parents. Having a child with DS is something that can change the lives of the entire family. The nurse has an important role in providing adequate support to the whole family. / Bakgrund: Downs syndrom (DS) är den vanligaste orsaken till en intellektuell funktionsnedsättning hos barn. Barnet har en extra kromosom på det 21:a kromosomparet. Det är viktigt att sjuksköterskan är trygg inom det egna kunskapsområdet för att kunna ge varje individ den specifika vård den behöver. Att bli förälder är en stor händelse i människors liv och det kan vara förenat med både glädje och oro inför framtiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvårdspersonal när barnet föds med DS samt erfarenheter av stöd under barnets första levnadsår. Syfte var även att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Litteraturstudien innehåller tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna samlades in via PubMed och Cinahl. Författarna granskade artiklarna samt letade efter likheter och skillnader som kunde ligga till grund för resultatet. Huvudresultat: Litteraturstudien visar att föräldrar till barn med DS känner oro inför framtiden när stödet och informationen från sjuksköterskan och sjukvårdspersonalen är bristfällig. Föräldrarna känner sig oförberedda på föräldraskapet. Resultatet i denna litteraturstudie baserades på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamlingsmetoder som användes i dessa artiklar var intervjuer, enkäter samt frågeformulär. Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar på betydelsen av god kommunikation mellan förälder och sjukvårdspersonal. Bristen på upplysande och känslomässigt stöd kan skapa oro och rädsla hos föräldrar. Att få ett barn med DS är något som kan förändra livssituationen för hela familjen. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att ge ett fullgott stöd till hela familjen.

Specialistsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralen har en stor roll med att hjälpa barn med övervikt genom att samtala med föräldrarna så barnet får ett hälsosamt liv under uppväxten. Föräldrarna har ett stort ansvar och är en förebild för sina barn. Sjuksköterskan arbete med små barn är en god grund för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka övervikt hos barnet och tillsammans med föräldrarna främja för att hälsosamt arbeta preventivt. Forskning beskriver sjuksköterskans samtal med föräldrarna som svåra angående övervikt och att kunskapen om samtalet är bristfälligt. Studiens syfte är att beskriva specialistsjuksköterskans upplevelse av samtal med föräldrar till barn med övervikt. Sex sjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade intervjuer som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Efter analys av intervjuerna skapades tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna är ”Föräldrars kunskap är avgörande”, “Leda föräldrar i att hitta motivation” och ”Stödinsatser som hjälper”. Resultatdiskussionen visar att sjuksköterskans samtal med föräldrarna till överviktiga barn inte upplevs så svåregentligen. Föräldrarnas kunskap om matvanor är bristande trots god kunskap om övervikt. Föräldrarna är mer mottagliga för förbättringsåtgärder när alla upplever ett gemensamt mål. Tid för eftertanke mellan besöken med föräldrarna gav oftast bättre resultat och vid planerat återbesök fanns det oftast ett samförstånd mellan sjuksköterskan och föräldrarna. Mötet får ta tid och återkoppling behövs. BMI-kurvan är ett viktigt verktyg och även att ta hjälp av andra kompetenser som specialistbarnavårdscentral och dietist för att skapa ett hälsofrämjande arbete.