The purpose of this study is to increase understanding of how parents of children in need of special support have experienced their interaction with the pre-school. Our three main areas of interest were to investigate how several parents experienced their contact with the pre-school, if there were any experienced factors that had played a part in the contact with the pre-school and if we could conclude anything about how the curriculum had been followed in these cases, with assistance of the parents’ experiences. Our study is qualitative and we chose to interview six parents. We both participated in all of the interviews. The theoretical base of this study is rooted in the phenomenological theory and we also used the framework factor theory to complement our analysis. One of our conclusions was that the parents expressed so many different experiences that we decide not to try compare them in general. On the other hand, all of the parents expressed that they were the ones who knew their children best and due to that, another conclusion that we interpreted was that the pre-school educators should pay attention to the parents so as to ensure that their contact would work as well as possible.

Bakgrund: Ordet cancer är för många ångestladdat och innebär detsamma som döden. När ett barn finns som närstående väcker det mycket känslor hos de som finns i familjens omgivning, men även hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan stöta på svåra situationer där etiska dilemman kan uppstå då föräldrarnas vilja kan skilja sig från vad lagen säger. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta barn vars cancersjuka förälder genomgått kurativ behandling. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats där informationen inhämtades genom fyra gruppintervjuer med två-tre personer i varje. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visade på att sjuksköterskorna upplevde svårigheter i att möta barn och då framförallt barn i tonåren. Vikten av att finna tid till bearbetning av sina känslor med kollegor framkom samt en personlig utveckling genom att lära sig av varandra. Slutsats: Det är sjuksköterskan som bör ta första steget i mötet med barnen. Teamarbetet på avdelningen var därför en viktig del i att se till barnets och familjens livsvärld och på så vis möjliggöra en delaktighet i vårdandet. Vikten av tid för bearbetning sjuksköterskorna sinsemellan ligger till grund för att ett välbefinnande ska infinna sig i vardagen och på så vis hålla undan lidandet som kan leda till ohälsa. / Background: In Sweden, around 55,000 people each year get diagnosed with various types of cancer. Therefore it is crucial that the nurse staff upholds the law of health and social care to keep the children informed regarding the state of its affected parent. The conversation between nurse and child in this situation is undeniably demanding, but it is of high importance to involve the child in order to prevent it from future harm. Aim of study: The purpose of this study was to explore the experiences of nurses in oncology care when meeting of children with parents under treatment of cancer. Method: The recruitment of nurses for this survey took place in a larger hospital in southern Sweden. Contact was made with four cancer wards. The data was collected by the technique of semi-structured interviews. Results: Nurses identified the needs of expressing and talking about emotions they experienced at work with their colleagues. Some of the nurses described a feeling of failure when children were not involved and some were afraid of the meeting and to discuss sensitive matters with them. Conclusion: The aim from the nurses was to provide quality care not only for the patient but also for their family members.

Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre föräldrar på en förskola. Förskolan består av tre avdelningar där vi har intervjuat en förälder och en pedagog från varje avdelning. I vårt resultat framkommer det olika upplevelser av föräldraråd, både likartade och skilda upplevelser. Vårt resultat visar att pedagogernas och föräldrarnas likartade upplevelser är att föräldrarådet är ett bra forum för föräldrarna att kunna påverka, att de övriga föräldrarna inte visar ett intresse för att engagera sig i föräldrarådet och att de föräldrar som ingår i föräldrarådet är engagerade föräldrar som har en genomslagskraft i sitt sätt att driva frågor. Det framkommer även en likartad upplevelse där både pedagoger och föräldrar upplever att frågor som rör ekonomin är svåra att påverka. I vårt resultat framkommer det, förutom likartade upplevelser, också skilda upplevelser av föräldraråd där föräldrarna upplever deltagandet i föräldrarådet som givande och intressant och pedagogerna upplever att det är jobbigt och visar ett ointresse för att delta. Vi kan också se att det framkommer upplevelser som skiljer sig i sättet att driva frågor. Föräldrarna upplever att de tar hänsyn till det kollektiva behov som finns på förskolan och pedagogerna upplever att föräldrarna driver frågor framåt som gynnar deras eget intresse. När det gäller pedagogiska frågor upplever pedagogerna att föräldrarna inte vill påverka dessa samtidigt som föräldrarna upplever att de vill påverka den pedagogiska verksamheten som rör hela förskolan.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. <strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet. <strong>Metod</strong>: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Totalt 12 artiklar inkluderades i studien. Två teman, med fem kategorier, bildades och identifierades som yttre resurser och inre resurser som främjar coping. <strong>Resultat</strong>: Föräldrar till barn med födoämnesallergi upplever ett behov av information och emotionellt stöd som kan jämställas med att vårda ett barn med kronisk sjukdom. De ägnar mycket tid och energi på att planera aktiviteter och hantera risker för barnet. Föräldrar har dock ofta resurser och stöd att hantera den krisreaktion som uppstår, men behöver hjälp av vårdpersonal att mobilisera coping­strategierna. <strong>Slutsats</strong>: För att främja en god livskvalitet för föräldrar som har barn med födoämnesallergi krävs att vårdpersonal är lyhörda och kan integrera föräldrarnas önskemål och expertis i omvårdnaden.</p>

<p>Syftet med denna studie är att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett föräldraperspektiv. För det första undersöks vad förskolan ger föräldrarna för möjlighet till samverkan, genom att analysera dokument. För det andra undersöks genom intervjuer hur föräldrar uppfattar sin möjlighet till samverkan genom olika samverkanskanaler t ex föräldramöte och månadsbrev. Resultatet visar att förskolans dokument i allmänhet inbjuder föräldrarna till samverkan, främst rörande det enskilda barnet. Föräldrarnas uppfattningar uppvisar sinsemellan stora variationer, liksom mellan de olika samverkanskanalerna. De mönster som kunde urskiljas var bemötandets betydelse och vikten av vardagsinformation. Föräldrarna uppfattade generellt de samverkanskanaler som innebär ett personligt möte som inbjudande till samverkan i högre grad än de skriftliga samverkanskanalerna.</p>

Bakgrund: Föräldrar har en nyckelroll i vården av det kritiskt sjuka barnet då de är barnets trygga punkt i den främmande miljön. Det finns en risk för att föräldrar vars barn vårdas på en barnintensivvårdsavdelning utvecklar psykisk ohälsa.  Syfte: Att sammanställa kunskap om samband mellan miljö och föräldrars stress och om vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska stressen när deras barn vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: En deskriptiv litteraturöversikt med kvantitativ ansats. Resultat: Återkommande stressorer var en förändrad föräldraroll, undersökningar, fysisk miljö, utseendeförändringar hos barnet, barnets beteende och känslor samt vårdpersonalens beteende och kommunikation. Där en förändrad föräldraroll samt undersökningar gav väldigt hög stress, medan vårdpersonalens beteende orsakade nästan ingen stress. Mammor skattade generellt en högre nivå av stress jämfört med pappor. Om barnet var intuberat blev stressnivån generellt högre. De omvårdnadsåtgärder som kan öka föräldrars möjligheter till att hantera stressen återfanns under kategorierna närvaro och tillgänglighet samt information och kunskap. Slutsats: När föräldrarollen förändras, att barnet är intuberat och när barnet blir utsatt för undersökningar och provtagningar är aspekter av intensivvårdsmiljön som i hög grad är stressande för föräldrar. Information och att få vara närvarande hos sitt barn är omvårdnadsåtgärder som hjälper föräldrar att hantera situationer som förekommer i intensivvårdsmiljön.

Denna studie syftar till att undersöka hur föräldrar uppfattar förskollärares arbete med samverkan på en förskola. Studiens datainsamling utgick ifrån den kvantitativa metoden med enkäter. Teoretiskt grundar sig studie i ett sociokulturellt perspektiv med kommunikationen mellan förälder och förskollärare som centralt. Resultatet visar att föräldrarna har en god uppfattning om arbetet med föräldrasamverkan där föräldrarna anser att samverkansformerna är väl fungerande. Föräldrarna uppger att de har tillit till förskollärarna där föräldrarna prioriterar sitt barns trygghet och välmående. Det vardagliga samtalet mellan förälder och förskollärare är den viktigaste samverkansformen enligt föräldrarna, där ett ömsesidigt utbyte av information gällande det enskilda barnet görs möjligt.

Syftet med studien var att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, generera kunskap om på vilka olika sätt svenskspråkiga förskollärare på förskolan, resonerar kring och beskriver hur de praktiskt går tillväga i samverkan och kommunikation med föräldrar som inte talar svenska. Semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare genomfördes. Studiens resultat visade att förskollärare använder många intellektuella och materiella verktyg för kommunikation i syfte att nå god samverkan. Språket och skilda kulturella förståelser begränsar dock förutsättningarna för den djupare relationen. Slutsatsen av studien var att förskollärares kommunikationsstrategier bör vidareutvecklas och problematiseras då kunskap och medvetenhet kring den egna kunskapsbasen är en viktig del i att utveckla samverkan och samförståelse.

Bakgrund: Idag är 124 miljoner barn överviktiga. Forskning visar att föräldrar tenderar att missbedöma barns viktstatus samt att de har en stor påverkan på utvecklingen av barns beteenden och levnadsvanor. Hanteringsstrategier i vården gynnas av ett samarbete med föräldrar eftersom de agerar i rollen som beslutstagare tills barnet fyller 18 år. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt. Metod: Allmän litteraturstudie med systematisk sökförfarande. Tio kvalitativa artiklar utgjorde materialet. Artiklarna svarade upp till inklusionskriterierna peer review, ålder på barnen samt artiklar skrivna mellan år 2007-2017. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes följt av en integrerad analys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som benämndes prehantering vid övervikt, hantering av övervikt och emotionell påverkan. Prehantering vid övervikt berörde föräldrars bedömning av sina barns viktstatus, föräldrars syn på orsaker till övervikt samt skäl till hjälpsökande. Kategorin hantering av övervikt innefattade föräldrars erfarenheter av viktminskande faktorer, barriärer i hanteringen av övervikt samt stöd. Slutsats: Föräldrar till barn med övervikt lever i en känslomässig och komplex situation. Det är därmed viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett personcentrerat förhållningssätt för att kunna ta del av föräldrarnas verklighet och nå en konsensus i arbetet med att adressera barns övervikt.

Palliativ vård innebär vård i livets slutskede och syftar till att främja livskvalitén och lindra lidande. När barn vårdas palliativt ses barnets förälder som närmast anhörig. Att ha ett barn som vårdas palliativt är livsomvälvande för hela familjen och vänder upp och ner på familjens vardag. Sjuksköterskan har en viktig roll i att möta familjen i detta och att bidra till en familjefokuserad vård där föräldrar inkluderas i omvårdanden av sina barn. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns vård i livets slutskede. Byggstenar till en välfungerande vårdprocess i livets slutskede är kontinuitet, stöd, delaktighet och kommunikation. När sjuksköterskan brister i dessa kunskaper kan detta försämra livskvalitén och skapa lidande. Det är därför viktigt att sjuksköterskan som har en ledande roll i vårdprocessen har denna kunskap. I litteraturstudien inkluderades åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka ligger till grund för studiens resultat. Två huvudkategorier framkom, vilka är kommunikation är en viktig del av mötet samt föräldrars och vårdpersonalens samspel, fem subkategorier framkom också. I diskussionen lyfts två nyckelfynd fram, vilka är vikten av information och kontinuitet i vårdandet.