Föräldrainflytande i skolan har fått en ökad betydelse under senare år. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare och rektorer ser på föräldrainflytande i skolan. Jag har använt mig av intervju som metod. Sammantaget kan man säga att de åtta informanter som intervjuats är för föräldrainflytande, så länge det sker under vad de anser vara rätt förutsättningar. Föräldrainflytande anses vara som mest betydelsefull när det handlar om elever med särskilda behov. För att föräldrasamverkan ska kunna ske på ett tillfredsställande sätt för alla involverade parter så måste rektorn, som bär huvudansvaret, vara lyhörd för både pedagogers och föräldrars behov, och därefter utforma en fungerande strategi för samverkan. För att denna samverkan ska fungera så krävs det att alla berörda parter strävar mot samma mål, och tillsammans vill samarbeta i en ”skola för alla”.

Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre föräldrar på en förskola. Förskolan består av tre avdelningar där vi har intervjuat en förälder och en pedagog från varje avdelning. I vårt resultat framkommer det olika upplevelser av föräldraråd, både likartade och skilda upplevelser. Vårt resultat visar att pedagogernas och föräldrarnas likartade upplevelser är att föräldrarådet är ett bra forum för föräldrarna att kunna påverka, att de övriga föräldrarna inte visar ett intresse för att engagera sig i föräldrarådet och att de föräldrar som ingår i föräldrarådet är engagerade föräldrar som har en genomslagskraft i sitt sätt att driva frågor. Det framkommer även en likartad upplevelse där både pedagoger och föräldrar upplever att frågor som rör ekonomin är svåra att påverka. I vårt resultat framkommer det, förutom likartade upplevelser, också skilda upplevelser av föräldraråd där föräldrarna upplever deltagandet i föräldrarådet som givande och intressant och pedagogerna upplever att det är jobbigt och visar ett ointresse för att delta. Vi kan också se att det framkommer upplevelser som skiljer sig i sättet att driva frågor. Föräldrarna upplever att de tar hänsyn till det kollektiva behov som finns på förskolan och pedagogerna upplever att föräldrarna driver frågor framåt som gynnar deras eget intresse. När det gäller pedagogiska frågor upplever pedagogerna att föräldrarna inte vill påverka dessa samtidigt som föräldrarna upplever att de vill påverka den pedagogiska verksamheten som rör hela förskolan.