Syftet med denna uppsats var att belysa ungdomars syn på relationen till sina föräldrar och om det finns ett samband med antisocialt beteende. Genom att studera litteratur gällande ämnet försökte vi få en förståelse för vad som kan vara bidragande faktorer för utvecklingen av ett antisocialt beteende. Frågeställningarna var: Finns det samband mellan ungdomars upplevelse av relationen till sina föräldrar och antisocialt beteende hos ungdomarna? samt finns det samband mellan tiden ungdomarna spenderar med sina föräldrar och hur relationen mellan föräldrarna och ungdomarna ser ut? Den metod som använts utgick ifrån att ungdomar från fyra klasser i årskurs nio besvarade en enkät. Enligt resultatet har ungdomar som i högre grad visar tecken på antisocialt beteende en sämre relation till sina föräldrar samt att tiden ungdomarna och föräldrarna spenderar tillsammans är av betydelse. Slutsatsen är att ungdomarnas relation till föräldrarna är av stor betydelse för hur de utvecklas som individer.

No description available.

Syftet med detta arbete har varit att få en ökad förståelse om varför vissa klasser får problem i skolan och hur man kan gå tillväga för att lösa detta. Arbetet är begränsat och har sin utgångspunkt i en mellanstadieklass, någonstans i vårt avlånga land, där varje undervisningstillfälle var i totalt kaos. Vad som framkommit var att det fanns många omständigheter som bidrog till att klassen inte fungerade. Några exempel på detta var skolbyte, bristande auktoritet, gruppdynamik och avsaknad av kontinuitet. De åtgärder som vidtogs för att lösa de problem som fanns i klassen var bl.a. åtgärder från skolan i form av samtal, mer resurser, att koppla in ett trygghetsteam och kalla in föräldrarna. Föräldrarnas åtgärder resulterade i schemalagda besök i skolan, lägerskola och skrivelser till de lokala politikerna. Den metodiska ansats som gjorts i detta arbete tar sin utgångspunkt i den hermeneutiska forskningstraditionen där metoden i huvudsak har varit av kvalitativ art och därför har tolkningen en framträdande plats. Intervjuer har genomförts med skolledare, representant ur skolans trygghetsteam samt föräldrar i den aktuella klassen. Även en mindre kvantitativ undersökning har gjorts bland eleverna om hur de upplever sin skolsituation i dag. Det resultat som presenteras har tolkats ur ett sociologiskt perspektiv där ena sidan representerar reproduktion av vissa givna handlingsmönster när det exempelvis gäller normer och där den andra sidan menar att det idag inte finns några givna normer eftersom samhällets gemensamma referensram förändrats. Följande slutsatser kan dras varför gruppen fick problem: När läraren/arna inte var konsekventa och hade struktur skapades turbulens och otrygghet i klassrumssituationen. När någon förändring skedde i gruppen framkallades oro. Konflikter av olika slag splittrade elevgruppen. Förutsättningen att lösa de aktuella problemen var samarbete mellan hem och skola.

Syftet med denna C-uppsats är att studera hur olika utformningar av föräldraförsäkringen påverkar enskilda föräldrapars familjesituation. Upprinnelsen till att vi kom att intressera oss för detta var det förslag om reformerad föräldraförsäkring som kom från en utredning om föräldraförsäkringen i september 2005. Förslaget har till största delen inte trätt ikraft ännu beroende på att dess utformning kräver en utökning av föräldradagarna, och det är inte aktuellt i dagsläget. Det vi fann intressant att studera var hur familjer påverkas av att utformningen av föräldraförsäkringen förändras och vad det skulle kunna innebära om utredningens förslag träder ikraft. För att kunna studera detta valde vi att göra en enkätundersökning bland småbarnsföräldrar för att ta reda på hur olika utformningar påverkar den enskilda familjen. Det teoretiska underlag vi har haft som utgångspunkt inför denna studie är SOU 2005:73 – Reformerad föräldraförsäkring ”Kärlek omvårdnad trygghet” och Lisbeth Bekkengens (sociolog och fil dr i arbetsvetenskap) avhandling Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Utifrån detta har vi sammanfattningsvis inriktat oss på hur föräldraförsäkringen används för att reglera uttag och fördelning av föräldradagar i syfte att öka jämställdheten, samt hur den ska verka för barnens bästa. Ett centralt begrepp som vi återkommer till genom hela uppsatsen är den barnorienterade maskuliniteten, som förklarar vad som kan ligga bakom många mäns resonemang när det gäller uttag av föräldradagar. Med syftet och teorin som underlag har enkätundersökningen utformats och genomförts. Den kom att besvaras av 57 föräldrapar. Utifrån detta har sedan resultatet av undersökningen, samt påföljande analys presenterats. Ett centralt resultat var att föräldrarna inte ansåg att jämställdheten skall ökas genom föräldraförsäkringen och dess utformning, utan det är barnens väl som bör komma i första hand. Uppsatsen avslutas med diskussion och slutsatser, där den mest framträdande slutsatsen var svårigheten att kunna förena föräldraskap för barnets bästa och för jämställdheten mellan könen.

Omkring en procent av allabarn som föds i Sverige varje år föds med ett medfött hjärtfel och förföräldrarna resulterarar detta vanligtvis i stora psykiska påfrestningar. Kunskap om föräldrarnas upplevelse av att leva med ett barn med medfötthjärtfel kan stärka sjuksköterskans förmåga att fungera som ett stöd tillföräldrarna. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrarnasupplevelse av att leva med barn med medfött hjärtfel. En litteraturstudie genomfördessom inkluderade 17 vetenskapliga artiklar som bearbetades. Huvudkategorier ochunderkategorier skapades utifrån artiklarnas innehåll: Påverkan på kropp och själ med underrubriker psykisk obalans, leva med stress och oro och maktlöshet och rädsla. Efterföljande huvudkategorier var behov av stöd och behov av kunskap. Resultatet påvisade att förekomst av psykiskohälsa var vanligt förekommande hos föräldrar till barn med medfödda hjärtfel.Sjukvårdens omhändertagande av föräldrarna relaterat tillinformationsöverföring, dialog, delaktighet, personalbrist och emotionellt stödtill barnet var bristfällig. Framtida forskning bör fokusera på adekvatinformation från sjukvården till föräldrarna och faktorer för att sjukvårdspersonalska kunna upprätthålla ett optimalt stöd. Forskning bör också fokusera faktorerför att stärka sjukvårdspersonalens ohändertagande av föräldrar med psykiskohälsa. Det finns också ett behov av att inkludera anhörigvård isjuksköterskans grundutbildning. / About one percent of the children that are born in Sweden every year suffer from congenital heart defects and it’s resulting in severe psychological distress for the parents. Knowledge about the parent’s experience of having a child with congenital heart defect may strengthen the nurse supporting function for the parents. The aim of this literature study was to illuminate how parents to children with congenital heart defects experience the parenthood. A literature study was used and included 17 research articles which were processed. Categories and subcategories appeared from the content of the articles: effect on body and soul and subcategories mental ill-health, living with stress and anxiety and powerlessness and fear. The following categories were need of support and need of knowledge. The results of the study are showing a great presence of psychological distress among parents of children with congenital heart defects. There were many deficits in the care of the parents supplied by the health care system related to transformation of information, dialog, participation, lack of staff and emotional support to the child. Future research should focus on adequate information from the health care system and factors for optimal support by health care staff. Research should also focus on the health care staff´s ability to maintain a good care of parents with psychological distress. There is also a need to include care of the relatives in the nurse´s basic education.

Att förlora ett barn i en plötslig och oväntad död är en förödandeupplevelse för föräldrar. Sjuksköterskan kan genom stödjande omvårdnadsåtgärdervara en betydande del av processen kring att återuppbygga förälderns raseradelivsvärld. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjandeomvårdnadsåtgärder till föräldrar som förlorat ett barn i en plötslig ochoväntad död. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie ochbaserades på elva vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskan kan stödja på fleraolika vis och allt stöd bör ges med äkta empati och medkänsla. Stöd kan gesgenom såväl små enkla gester som genom en ärlig och kontinuerlig information.Sjuksköterskan kan även stödja föräldrar vid deras avsked av sitt barn, genomolika former av uppföljning samt genom att hjälpa dem att gå vidare i livet. Genomutbildning och kunskap kring ämnet kan sjuksköterskans omhändertagande avdrabbade föräldrar bli av god karaktär och ha en positiv inverkan på detlångsiktiga sorgearbetet. Då stödet har en stor inverkan på den drabbadeföräldern är det betydelsefullt att mer svensk forskning genomförs samt att detuppmärksammas mer i sjuksköterskeutbildningen.

Denna studie behandlar ämnet familjehemsplacerade barn och syftet är att öka kunskapen kring familjehemsplacerade barns umgänge med sina biologiska föräldrar. För att uppnå detta syfte har vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med två kommunalpolitiker från socialnämnden, två familjehemssekreterare och två familjehemsföräldrar. Tidigare forskning påvisar att familjehemsvården är indelad i två huvudinriktningar; den behovsorienterade inriktningen och den relationsorienterade inriktningen. Svensk lag och därmed även socialarbetares grundinställning inför umgänget har till stor del anammat den relationsorienterade inriktningen som förespråkar tätt umgänge mellan det placerade barnet och dess biologiska föräldrar, med målet att främja en återförening. De teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är anknytningsteorin och utvecklingspsykopatologin, dessa teorier tillsammans med den tidigare forskningen använder vi för att analysera vårt material. Vårt resultat visar att socialarbetare lägger stor vikt vid att det är barnets behov som ska ligga till grund för umgängets utformning. Vidare så pekar vårt resultat på att det råder uppdelade åsikter om hur långt man ska gå för att vidhålla en problematisk kontakt. I resultatet framkommer även hur svårt det är att arbeta med dysfunktionella umgängen men likväl hur bekymmersamt det är att kapa det biologiska bandet till de biologiska föräldrarna för att främja barnets anknytning till familjehemsföräldrarna.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval. Det studien vill sätta ljuset på är hur elev och förälder samspelar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval samt att belysa vilka faktorer som möjligen kan påverka elevens gymnasieval. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bourdieus teoriramverk, med utgångspunkt i hans teori om utbildningsfältet.

No description available.

No description available.