Årligen rapporteras det in ungefär 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan åldrarna 0-18 år. I vården av cancersjuka barn är förutom barnen, även föräldrarna i stort behov av stöd. För att öka vårdkvalitén behöver föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancer diagnos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanställdes. Tre kategorier framkom: Information till föräldrarna, Delaktighet för föräldrarna samt Bemötande gentemot föräldrarna. Upplevelser av stöd under barnets sjukdomstid var individuella men majoriteten av föräldrarna fann stöd i att samtala med vårdpersonal samt andra föräldrar till cancersjuka barn. Ytterligare upplevde föräldrar stöd i att få lov att vara med sitt barn på sjukhuset. Det behövs mer forskning kring hur kvalitén på stödjande åtgärder till föräldrarna kan utvecklas

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn på fyra neuropsykiska funktionsnedsättningar som gemensamt kännetecknas av begränsningar till socialt samspel, nedsatt förmåga till kommunikation och föreställningsförmåga. I autismspektrumtillstånd diagnosen inkluderas Autism, Desintegrativ störning, Asbergers syndrom och Atypisk autism. Ur ett globalt perspektiv finns det ca 70 miljoner individer som har autismspektrumtillstånd. För barnets föräldrar innebär diagnosen stora förändringar i det dagliga livet och hela familjens livssituation påverkas. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva mödrars upplevelser av att ha barn med autismspektrumtillstånd. Metod: En empirisk deskriptiv studie baserad på analys av åtta bloggar. Innehåll från bloggarna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys på en manifest nivå. Huvudresultat: Resultatet visar att det hade skett en förändring i mödrarnas livssituation genom att de var tvungna att anpassa sin vardag efter barnets diagnos och förutsättningar. De upplevde brist på professionellt stöd från de sociala verksamheterna vilket resulterade i att de ständigt fick anstränga sig och kämpa för barnets rättigheter. Stress och utmattning hos mödrarna bidrog till att deras egen hälsa inte prioriterades. Vidare uttryckte mödrarna oro inför framtiden och funderade mycket kring vad som kunde förväntas i framtiden för deras barn. Slutsats: Att vara mamma till ett barn med AST kan och innebär i de flesta fall en förändrad livssituation. Barnets behov av stöd i vardagen utgör en omfattande del av mödrars liv, ansträngningar och påfrestningar kan resultera i att mammorna upplever fysiska och psykiska besvär. En ökad kunskap och erfarenhet om de svårigheter mammor till barn med autismspektrumtillstånd kan ställas inför, kan vara betydelsefullt för vårdrelationen och utgöra viktig information för utformning av omvårdnaden av både barn och föräldrar.

I denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har det övergripande syftet varit att undersöka vad föräldrar har för kunskaper om deras barns användning av Internet och om fenomenet nätmobbning. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med nio informanter. Urvalet har varit föräldrar till barn i åldrarna 13-18 år. För analysen har symbolisk interaktionism använts. Resultatet visade att flera av föräldrarna hade bristande vetskap om deras barns användande av Internet. Flera beskrev Internet som okontrollerbart och upplevde en känsla av maktlöshet och att det var svårt att hänga med i utvecklingen som sker på Internet. Nätmobbning beskrevs som något som var enkelt genom att det går att vara anonym. Verktyg som föräldrarna upplevde sig behöva var mer information om nätmobbning och vad som finns på Internet för att få en bättre förståelse om ungas vardag på nätet

Sammanfattning Denna studie belyser samt problematiserar elever med ADHD's perspektiv på skolan, den tar upp vad ADHD innebär och orsaken till ADHD. Den tar upp hur de olika underkategorierna beskrivs samt vad som kan vara problematiskt för elever med dessa svårigheter inom skolan. Den undersöker även föräldrar till barn med ADHD's perspektiv på deras barns skolsituation. Vi valde att göra två delstudier, den ena riktade sig till eleverna och den andra till föräldrarna. Vi intervjuade fyra stycken elever med ADHD och en förälder till varje barn. Vi utgick från intervjuguider som var uppbyggda från samma grundguide och vi har sedan kunnat urskilja huvudteman från eleverna med ADHD samt deras föräldrars intervjuresultat vilka är, vardagsmiljön, skolarbetet samt stödinsatserna inom skolan. På detta sätt kunde vi belysa svårigheterna ur både ett elev och föräldraperspektiv och sedan jämföra dessa. Studiens metod som är samtalsintervju skapar en grund för en kvalitativ forskningsstudie. Den tidigare forskning som används i studien är en avhandling som tar upp ADHD i skolan samt en avhandling som ger oss perspektiv på föräldrar till barn med ADHD's uppfattning om samt upplevelser av skolan. Studien riktar sig till tre specialpedagogiska perspektiv, det individuellt/medicinska perspektivet, det materiella/strukturella perspektivet och det socialkonstruktivistiska perspektivet samt lyfter även fram begreppen inkludering och integrering. Resultatet visar att eleverna med ADHD samt deras föräldrars upplevelser av skolsituationen är att det individuellt/medicinska perspektivet är det perspektiv som till största del syns, detta från deras beskrivningar av lärarnas förhållningssätt. Vi kan även se att en av elevernas lärare arbetar utifrån det materiella/strukturella samt det socialkonstruktivistiska perspektivet. Under diskussion problematiserar samt diskuterar vi elevernas och föräldrarnas upplevelser och utifrån dessa belyser vi de perspektiv vi kan urskilja i lärarnas arbetssätt samt gör jämförelser mellan eleverna och föräldrarnas resultat. Våra slutsatser av studien är att vi kan se att det behövs mer utbildning samt forskning kring elever med ADHD men även kunskaper om hur de perspektiv som grundar sig i lärarnas undervisningsmetoder har för verkan för elevernas skolsituation och identitetskapande.

Syftet med denna kvantitativa studie var att kartlägga föräldrars medvetenhet om genusöverskridande barnlitteratur och om de anser att läsning av sådan litteratur främjar barns identitetsskapande. Studien bygger på en enkätundersökning med 57 svarande från en Facebook-grupp för föräldrar. Enkäten riktade sig till föräldrar som har/har haft barn i förskolan de senaste 10 åren. I resultatet kan vi se att det finns samband mellan föräldrarnas utbildningsgrad och läsandet av både barnlitteratur i allmänhet och genusöverskridande barnlitteratur i synnerhet, samt hur de uppfattar förskolans genusarbete. På vår väg mot slutsatsen i denna studie har vi kunnat se i resultatet att det finns stora skillnader mellan hur ofta barnen till de föräldrar som deltagit i vår studie får möta genusöverskridande barnlitteratur i hemmet och vi ser att det kan finnas en risk att vissa barn aldrig får möta en sådan litteratur. Slutsatsen understryker vikten av att ge alla barn möjlighet att möta genusöverskridande litteratur på förskolan.

Studien syftar till att undersöka hur samverkan mellan förskollärare och föräldrar ser ut i arbetet med normer och värderingar, liksom vilka normer och värderingar som de olika parterna vill förmedla till barnen . Detta är en kvalitativ studie där fyra förskollärare och fyra föräldrar har intervjuats. Detta för att belysa båda parter i samarbetet och se om det finns likheter och skillnader. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som analysmetod. Resultatet visar att det inte finns någon tydlig samverkan i arbetet med normer och värderingar, men att förskollärare och föräldrar delade liknande normer och värderingar i grunden. Detta tas upp i analysen, diskussionen och slutsatsen. Det saknas verktyg för att gå vidare med samverkan i arbetet med normer och värderingar, något som förskollärare efterfrågar. Detta är en aspekt som vi finner viktig, då normer och värderingar formar de människor vi är och lägger grunden till den framtida människan.

Syftet med denna studie är att forska kring förändringen i förskolan angående utvärdering och bedömning. Vi vill undersöka på vilket sätt förskollärare talar om och upplever just dessa begrepp. Studien analyseras och tolkas utifrån diskursanalytisk forskningsansats där materialet bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Resultatet visar att kontinuerlig utvärdering spelar en stor roll för arbetets progression där barnens och föräldrarnas inflytande är betydelsefullt. Barns och föräldrars delaktighet är väsentliga delar i utvärderingen för att föra verksamheten framåt. Att utvärdering tar tid från barngruppen och är mer påtaglig framkommer också i resultatet. Slutsatsen utifrån resultatet visar att det i förskolan finns strömningar både från den anglosaxiska och den nordiska diskursen och frågan var förskolan är på väg, dyker upp.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tidningen ”Nya Vi Föräldrar” framställer småbarnsföräldrar i utvalda reportage. Metoden för arbetet är kvalitativ innehållsanalys och visuell metod eftersom reportagen består av både text och bild. Analysen grundar sig på teorier från Anthony Giddens, Yvonne Hirdman och Erving Goffman. I analysarbetet har det vuxit fram olika teman som sedan har blivit mina specifika avsnitt. Det första avsnittet i analysen heter ”Vardagens organisering” och handlar främst om hur familjerna talar om rutiner och planering, det andra avsnittet ”Arbetsfördelning” beskriver hur föräldrarna talar om hushållssysslor och omsorg av barnen. Vidare behandlar avsnittet ”Framställningen av mammor och pappor” hur framför allt tidningen har valt att framställa könen i reportagens bilder och slutligen beskrivs exempel på hur bilderna är komponerade under avsnittet ”Bildkomponering”. Analysen visar framförallt att föräldraskapets traditionella könsroller som manligt och kvinnligt fortfarande är en central del i föräldrarnas vardag. Det synliggörs också genom hur föräldrarna ser på sig själva och hur tidningen väljer att framställa dem. I analysen kan man se att viljan till jämställdhet är något som eftersträvas av både familjerna och tidningen genom tankar och framställningar.

Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition. Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg. Konsekvensen om man inte ständigt köper nya materiella ting är att en blir utesluten ur den sociala gruppen. Föräldrarna är oftast möjliggörarna i denna beteendeproblematik då konsumtionen fungerar som en social buffert. I dagens senmoderna, kapitalistiska välfärdssamhälle har barnet kommit att styras av konsumtion och materiella ting i jakten efter starka förnimmelser.

När ett barn drabbas av cancer berör det både barnet och föräldrarna. Föräldrarna måste hantera sina egna känslor och funderingar och samtidigt finnas där för det drabbade barnet. Känslorna kan vara överväldigande och kommer att påverka både barnets men framförallt föräldrarnas vardagsliv. Syftet var därför att belysa föräldrars copingstrategier när deras barn drabbas av cancer. Det genomfördes en systematisk litteratursökning som gav 13 stycken vetenskapliga artiklar. Föräldrarna sökte stöd från vänner, kollegor, familj, släktingar, andra föräldrar och vårdpersonal. Att söka stöd i andlighet och tro gav föräldrarna tröst, hopp, ny energi och styrka att fortsätta vidare. Olika handlingar eller aktiviteter utfördes för att hantera svåra känslor eller situationer genom exempelvis brainstorming eller dans. Föräldrarnas erfarenheter kring barnets cancer fick dem att se nya perspektiv i livet, såsom att leva i nuet. När föräldrarna hade svårt att hantera barnets cancer blev deras coping ineffektiv vilket kunde yttra sig som substansintag av till exempel alkohol och tobak, att de tryckte undan känslor eller tröståt. Det behövs mer forskning om hur familjer till barn med cancer påverkas och hur sjuksköterskan kan hjälpa föräldrarna genom denna svåra tid i deras liv