Den dagliga kontakten mellan föräldrar och pedagoger är en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Barn vistas större delen av dagen på förskolan och det är därför viktigt att pedagoger och föräldrar möts för att byta information om vad som sker, både i förskolan och i hemmet. Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger och föräldrar upplever den dagliga kontakten. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger samt fyra föräldrar vars svar vi sedan analyserat mot de teorier vi lyft fram. Materialet har diskuterats och analyserats utifrån våra frågeställningar. Vårt resultat visar på att båda parter uppfattar det dagliga mötet som viktigt. Pedagogerna hävdar att dialogen med föräldrarna är betydelsefull och bör vara löpande, vilket påvisas i resultatet. Föräldrarna påängterar vikten av att få veta hur barnet haft det på förskolan, om det hänt något speciellt och detta kommer fram i resultatet.

Studien undersöker vilka grundläggande processer som påverkar relationen mellan hem och förskola och vilken betydelse dessa har för verksamheten i förskolan. Syftet är att få en ökad förståelse och ökad kunskap om kommunikationen mellan hem och förskola, samt vad som påverkar denna och hur den kan förbättras.

Bakgrund: Föräldrars kunskap och delaktighet i omvårdnaden av ett barn med astma är nödvändig för barnets välbefinnande. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv är det därför betydelsefullt att belysa hur föräldrar påverkas av barnets ohälsa för att som sjuksköterska kunna ge stöd till hela familjen. Syfte: Att belysa hur astma hos ett barn i familjen påverkar föräldrarna. Metod: Föreliggande studie är en systematisk litteraturstudie. I databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed påträffades 11 kvalitativa samt kvantitativa artiklar vilka svarade mot syftet. Calgary Family Assessment Model utgjorde ett teoretiskt raster vid analysen och ligger till grund för resultatets övergripande tematisering. Resultat: Föräldrar påverkades praktiskt, känslomässigt och beteendemässigt. Astman medförde noggrann planering, omfattande restriktioner samt upptog mycket tid. Svårare astmaepisoder var påfrestande för föräldrarna med känslor av panik, rädsla och hjälplöshet. Oro kring medicinering och framtid samt social isolering var också framträdande. Mödrar intog ofta den beskyddande rollen och verkade som huvudvårdgivare. De starka banden mellan mor och barn påverkade relationerna med övriga familjemedlemmar vilka ofta kände sig bortglömda. Olika strategier och resurser framkom som viktiga såsom att söka information, erhålla socialt stöd samt att ha en positiv inställning. Diskussion/Slutsats: Genom en systemteoretisk förståelse kan sjuksköterskan få en insikt i hur föräldrar påverkas av barnets ohälsa. På så sätt skapas bättre förutsättningar för god omvårdnad av hela familjen.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ studie beskriva och skapa förståelse för några för­­äldrars och pedagogers syn på för­äldr­ainflytande i förskolans verksamhet. I litteratur- och forsk­nings­översikten har vi lyft fram fakta som behandlar relationen mellan hem och skola samt föräldrainflytandets utveckling i och betydelse för den pedagogiska verksamheten.   Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra pedagoger respektive fyra föräldrar, i två olika förskolor.  Det empiriska materialet visade på att föräldrarna i de båda för­skolorna, enligt dem själva inte erbjöds möjlighet till att utöva inflytande över den ped­a­gogiska verk­samheten. Pedagogerna i vår studie poängterade vikten av en nära relation mellan dem och föräldrarna för en fungerande verksamhet, samt att föräldrarnas åsikter och synpunkter har be­tydelse för det pedagogiska arbetet i förskolan. Majoriteten av våra respondenter uttryckte att ett ökat föräldrainflytande i den pedagogiska verksamheten inte var önskvärt.

No description available.

SAMMANFATTNING: Ätstörningar är ett allt vanligare problem bland yngre människor i vårt samhälle. Föräldrar i denna situation kan behöva stöd för egen del för att inte själva drabbas av ohälsa. Syftet med vår studie var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn som drabbats av ätstörningar. En systematisk litteraturstudie användes som metod. Resultatet grundar sig på åtta artiklar. Studien har en dokumenterad sökstrategi, en sammanställning och granskning av de kvalitetsbedömda artiklarna. I dataanalysen kom vi slutligen fram till ett antal teman som repriserades i artiklarna. Dessa teman blev upplevelse av föräldrarollen och upplevelse av stöd. Vår studie visar att anhöriga har behov av att prata om både sin egen förtvivlan och rädsla och även om den sjukes ångest och rädsla. Det är vanligt att föräldrar inte känner sig delaktiga och att vårdpersonal inte är intresserade av något samarbete eller att delge information. Många föräldrar uttryckte känslor som ilska, sorg, rädsla, skuld och otillräcklighet. Familjelivet blev upp- och nervänt, det blev svårt att leva ett normalt liv. När föräldrarna inte fick stöd eller fick vara delaktiga i vården av sitt barn ledde det till att tiden för tillfrisknande blev längre.

När ett barn får cancer, innebär det en enorm omställning i det dagliga livet för barnet och barnets familj. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på självbiografier med kvalitativ ansats. Resultatet som framkom i studien visar hur föräldrarna reagerar under den första tiden och vad som sker med dem när de får beskedet att deras barn har cancer. Det framkommer även vad som förändras i föräldrarnas vardag och vad de gör för att hantera sitt lidande som präglas av maktlöshet, oro och sorg. Hos informanterna infinner sig med tiden en acceptans för lidandet och de kan återigen känna välbefinnande och mening i livet. Studiens resultat kan användas för att framhäva vikten av stöd till anhöriga i vården och även för reflektion över vad en sjukdom hos ett barn, får för påverkan på flera människors livsvärld.

Bakgrund: Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Totalt 12 artiklar inkluderades i studien. Två teman, med fem kategorier, bildades och identifierades som yttre resurser och inre resurser som främjar coping. Resultat: Föräldrar till barn med födoämnesallergi upplever ett behov av information och emotionellt stöd som kan jämställas med att vårda ett barn med kronisk sjukdom. De ägnar mycket tid och energi på att planera aktiviteter och hantera risker för barnet. Föräldrar har dock ofta resurser och stöd att hantera den krisreaktion som uppstår, men behöver hjälp av vårdpersonal att mobilisera coping­strategierna. Slutsats: För att främja en god livskvalitet för föräldrar som har barn med födoämnesallergi krävs att vårdpersonal är lyhörda och kan integrera föräldrarnas önskemål och expertis i omvårdnaden.

Denna studie undersöker hur skolan och föräldrar kan hjälpa och förbättra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgång. Undersökningen har gjorts medhjälp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och därefter jämförts medvarandra, utifrån de fyra huvudkraven i det etiska förhållningssättet. Resultatet visaratt det finns många olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. Dettaär faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjälp, hur föräldrarna kanhjälpa eleven, om elevens syn på sig själv men även om det överhuvudtaget kan sättaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjälp till dessa elever,med utgångspunk från de faktorer som tas upp i resultatet.

Bakgrund: Urvalet av litteratur med fokus på lärarens professionalisering har gett oss en ram för arbetet och har varit till hjälp vid bearbetning och analys av resultaten. Den utvecklingsekologiska och professionaliseringsteorin utgör grunden för vår studie. Syfte: Syftet med vår studie är att få en fördjupad kunskap om föräldrars egna uppfattningar om den nya lärarlegitimationen och läraren som en professionell yrkesutövare. Vidare vill vi jämföra skillnaden mellan föräldrarnas syn på skolan jämfört med förskolan och därmed föräldrarnas syn på lärare som verkar i skolan respektive förskolan. Metod: För det ovannämnda syftet har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Det empiriska materialet består av femton intervjuer med föräldrar. Intervjuerna är genomförda på en förskola och en skola i en mellanstor kommun i Västra Götaland. Resultat: Utifrån våra kvalitativa intervjuer har vi funnit fyra teman: Behörig lärare – den som kan allt, Förskola och skolan – lika viktiga, Erfarenhet och personliga egenskaper och "Ja" till legitimation. En genomgående upplevelse hos de intervjuade föräldrarna är att lärarens uppdrag förändras och att det ställs högre krav på deras kompetenser och behörighet. Legitimationen anses som ett bevis som säkerställer kvaliteten i utbildningen.