<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra behöriga och obehöriga lärares uppfattning om betygssättning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklärare från både grund- och gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lärarna enbart utgår från kursplanen och betygskriterierna i sin betygssättning i högre utsträckning än de obehöriga lärarna. Båda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svårtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem. Samtal kring betygssättning förekommer bland båda kategorierna, men i en mer organiserad form bland de behöriga lärarna. Generellt kunde också konstateras att de obehöriga lärarna i högre utsträckning tar hänsyn till ovidkommande faktorer, som till exempel aktivitet på lektionerna och allmän ambitionsnivå.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra behöriga och obehöriga lärares uppfattning om betygssättning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklärare från både grund- och gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lärarna enbart utgår från kursplanen och betygskriterierna i sin betygssättning i högre utsträckning än de obehöriga lärarna. Båda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svårtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem. Samtal kring betygssättning förekommer bland båda kategorierna, men i en mer organiserad form bland de behöriga lärarna. Generellt kunde också konstateras att de obehöriga lärarna i högre utsträckning tar hänsyn till ovidkommande faktorer, som till exempel aktivitet på lektionerna och allmän ambitionsnivå.

Bakgrund: Urvalet av litteratur med fokus på lärarens professionalisering har gett oss en ram för arbetet och har varit till hjälp vid bearbetning och analys av resultaten. Den utvecklingsekologiska och professionaliseringsteorin utgör grunden för vår studie. Syfte: Syftet med vår studie är att få en fördjupad kunskap om föräldrars egna uppfattningar om den nya lärarlegitimationen och läraren som en professionell yrkesutövare. Vidare vill vi jämföra skillnaden mellan föräldrarnas syn på skolan jämfört med förskolan och därmed föräldrarnas syn på lärare som verkar i skolan respektive förskolan. Metod: För det ovannämnda syftet har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Det empiriska materialet består av femton intervjuer med föräldrar. Intervjuerna är genomförda på en förskola och en skola i en mellanstor kommun i Västra Götaland. Resultat: Utifrån våra kvalitativa intervjuer har vi funnit fyra teman: Behörig lärare – den som kan allt, Förskola och skolan – lika viktiga, Erfarenhet och personliga egenskaper och "Ja" till legitimation. En genomgående upplevelse hos de intervjuade föräldrarna är att lärarens uppdrag förändras och att det ställs högre krav på deras kompetenser och behörighet. Legitimationen anses som ett bevis som säkerställer kvaliteten i utbildningen.