När barn drabbas av sjukdom och skador involveras föräldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är då barnet i ett livshotande tillstånd blir föräldrars delaktighet en aktuell fråga. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa föräldrars och sjuksköterskors upplevelser av föräldrars delaktighet inom vården när barn befinner sig i ett livshotande tillstånd. Metoden för denna litteraturöversikt utgår ifrån Fribergs modell. Studien är baserad på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter att ha granskat och analyserat artiklarna kunde sex kategorier identifieras: Behov av adekvat information, Behov av kontinuerliga samtal, Möjlighet till närvaro, Gemensamt beslutsfattande, Tillitsfullt stöd samt En betydelsefull vårdrelation. Resultatet visar att föräldrar upplever ett behov av delaktighet i vården av sitt barn, som kan uppnås med hjälp av sjuksköterskor. Föräldrar upplever dock inte alltid att de görs delaktiga. Sjuksköterskor upplever att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för både patient och föräldrar, där ett bra samspel mellan sjuksköterskor och föräldrar är avgörande för hur delaktighet möjliggörs i vården. I diskussionen tas det upp att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för att främja både barns och föräldrars välbefinnande, samt att delaktighet kan bidra till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor. Dock kan föräldrars delaktighet och närvaro vara ett hinder för sjuksköterskor genom att ständig övervakning påverkar sjuksköterskors arbetsförmåga samt att gemensamt beslutsfattande kan försvåras genom föräldrars emotionella tillstånd.

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning. Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader. Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats. Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos. I denna undersökning kunde inga allvarliga brister identifieras i det nya medicinska beslutssystemet gällande akuta buksmärtor i Uppsala län, och inga signifikanta ålder-eller könsskillnader kunde hittas. Mer studier skulle behövas för att öka träffsäkerheten gällande resultatet i detta ämne och fler patienter skulle behöva involveras för att ”fånga upp” eventuella brister i detta medicinska beslutssystem. / Since October 2011 Sjukvårdens Larmcentral (SvLC) take care of emergency calls. At the same time new decision support tool for nurses that receive the emergency calls was introduced, andit was of interest to find out if there are flaws in the emergency call- system. Since the cause of abdominal pain in patients is a complex and difficult to identify this specific condition was chosen for this study. Aim: To examine whether the new medical decision support for patients with acute abdominal pain after the introduction of the new medical decision- making aid is a reliable working aid. Method: An empirical quantitative study with retrospective review of patients records. Totally 151 patients who called ambulance due to abdominal pain and that the emergency call- center prioritized as life-threatening (priority 1) or urgent (priority 2) has been reviewed. Result: SvLC´s initial evaluation tallied well with the prehospital assessment the nurse in ambulance did. In the prio 1-group 48% diagnosed abdominal pain NOS, that is to say “Not Otherwise Specified”, and in prio 2 group 40% received the same diagnosis. In this investigation, no serious flaws identified in the new medical decision support regarding acute abdominal pain in Uppsala county, and no significant..... More studies would be needed to increase accuracy on the results in this topic and more patients would need to be involved in order to “capture” any deficiencies in this medical decision systems.

Bakgrund: Barn kan av olika anledningar hamna i olika livshotande tillstånd. Inom hälso- och sjukvård har barn alltid rätt till att föräldrarna skall tillåtas vara närvarande. Sjuksköterskorna anser att föräldrar alltid bör vara hos sitt sjuka barn. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av föräldrars närvaro vid omhändertagande av barn med livshotande tillstånd. Metod: Intervjuer av kvalitativ design användes till studien. Datainsamlingen gjordes via semistrukturerade frågor som ställdes till sjuksköterskor arbetande på barnkliniker vid tre olika sjukhus i södra Sverige. I dataanalysprocessen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier: Föräldrarnas närvaro eftertraktas, Individuella egenskaper påverkar omhändertagandet, Närvarons inverkan på arbetssituationen samt Föräldrarnas närvaro fordrar ansvar. Slutsats: Studiens resultat indikerade på en koppling mellan föräldrars närvaro och ökade chanser till bättre samt tryggare vård för barnet som befinner sig i ett livshotande tillstånd. Framtida forskning beträffande övriga involverade personers perspektiv vid omhändertagande av barn med livshotande tillstånd erfordras, då författarna inte påträffade någon större mängd studier av nämnt syfte. / Background: For various reasons, the child may end up in life-threatening conditions. In health care, children shall always have the right to have their parents present. The nurses believe that parents always should be with their sick child. Aim: The aim was to illuminate nurses’ experiences of the parents’ presence at the disposal of children with life-threatening conditions. Method: Interviews of qualitative design was used for the study. The data collection was done using semi-structured questions addressed to nurses working at children’s clinics at three different hospitals in southern Sweden. The data analysis process consisted a qualitative content analysis. Results: The result is present in four categories: Parents’ presence is desired, Individual characteristics affect the disposal, The attendance’s impact on the work situation and The parents’ presence requires responsibility. Conclusion: The results of the study found a link between parents’ presence and increased chances to a better and safer care for the child who is in a life-threatening condition. Future researches of other involved people’s perspective on the care of children with life-threatening conditions are required, as the authors did not find a large amount of studies of the stated aim.