<p>SAMMANFATTNING: Ätstörningar är ett allt vanligare problem bland yngre människor i vårt</p><p>samhälle. Föräldrar i denna situation kan behöva stöd för egen del för att inte själva drabbas av</p><p>ohälsa. Syftet med vår studie var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn som</p><p>drabbats av ätstörningar. En systematisk litteraturstudie användes som metod. Resultatet grundar</p><p>sig på åtta artiklar. Studien har en dokumenterad sökstrategi, en sammanställning och granskning</p><p>av de kvalitetsbedömda artiklarna. I dataanalysen kom vi slutligen fram till ett antal teman som</p><p>repriserades i artiklarna. Dessa teman blev upplevelse av föräldrarollen och upplevelse av stöd.</p><p>Vår studie visar att anhöriga har behov av att prata om både sin egen förtvivlan och rädsla och</p><p>även om den sjukes ångest och rädsla. Det är vanligt att föräldrar inte känner sig delaktiga och att</p><p>vårdpersonal inte är intresserade av något samarbete eller att delge information. Många föräldrar</p><p>uttryckte känslor som ilska, sorg, rädsla, skuld och otillräcklighet. Familjelivet blev upp- och</p><p>nervänt, det blev svårt att leva ett normalt liv. När föräldrarna inte fick stöd eller fick vara</p><p>delaktiga i vården av sitt barn ledde det till att tiden för tillfrisknande blev längre.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva olika preoperativa informationssätt och hur de påverkar föräldrarnas oro i samband med att deras barn genomgår en operation i generell anestesi. Metoden har utgjorts av en litteraturstudie där datamaterialet har bestått av 15 studier, beskrivande preoperativa informationssätt. Fyra huvudgrupper av informationssätt bildades: skriftlig, visuell, verbal och preoperativa förberedelseprogram. Därefter bildades underkategorier med faktorer som påverkar informationens förutsättningar: operationer, föräldra- och/eller barnanpassad information, barnets ålder, tidpunkt för information, övrig information. Studierna visar att preoperativ information kan minska föräldrarnas oro. Bäst resultat visade interventionsstudierna, med ett mer omfattande preoperativt förberedelseprogram. Att barn och föräldrar får ta del av informationen tillsammans och att den är individuellt anpassad, har också betydelse för föräldrarnas oro.</p>

<p>Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar till barn med beteendeproblem, uppfattar</p><p>samtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem föräldrar med lång erfarenhet av samtal</p><p>med skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrån Pierre Bourdieus begrepp</p><p>”kapital”, ”habitus” och ”det sociala rummet”. Resultatet av vår studie visar att föräldrarna</p><p>vill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling. De vill också att skolans</p><p>representanter bemöter dem med respekt och är lyhörda inför deras idéer och synpunkter.</p><p>Föräldrarnas möjlighet till delaktighet i skolarbetet, ser dock ut att vara beroende av vilka</p><p>förutsättningar föräldrarna har att uttrycka sig och om de kan eller vågar ställa krav på skolan.</p>

No description available.

<p>Bakgrund: Forskning kring hur föräldrar upplevde sitt barns omvårdnad i samband med operation har visat att föräldrar förväntade sig mer stöd från sjukvårdspersonalen än vad de fick, men att personalen var omedveten om detta. Föräldrarna kände sig osäkra på sin roll i omvårdnadsarbetet och de kände att deras auktoritet var hotad. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns omvårdnad på sjukhus i samband med operation och speciellt vid postoperativ smärta. Metod: En litteraturstudie baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Analys av artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier: ”Upplevelser av sjukhusmiljön”, ”Upplevelser av rollen som förälder”, ”Upplevelser av personalens bemötande” och ”Upplevelser av barnets postoperativa omvårdnad”. Det som framkom under studiens gång var framför allt att föräldrarna upplevde sjukhusvistelsen som påfrestande, både fysiskt och psykiskt. Den bristfälliga kommunikationen mellan föräldrarna och vårdpersonalen var den mest framträdande upplevelsen. Slutsats: Mer forskning behövs ur anhörigperspektivet för att ge en inblick i hur föräldrar upplever sitt barns omvårdnad på sjukhus. Mer fokus behöver läggas på kommunikation under utbildningen inom vårdyrken. På så sätt kan föräldrarnas situation kunna förbättras i framtiden.</p>

<p>Bakgrund: Föräldrars upplevelser av att bli förälder är olika, eftersom ett nyfött barn medför en stor omställning i deras liv. Majoriteten av barnfamiljerna i Sverige besöker barnhälsovården under barnets första levnadsår. Syfte: Syftet var att belysa hur föräldrar i Sverige upplevde omvårdnad inom barnhälsovården under barnets första levnadsår. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på åtta vetenskapliga artiklar från Sverige. Resultat Det var tre områden inom omvårdnaden på BHV framstod som viktiga för föräldrarna. Dessa var bemötande, stöd och råd och trygghet. I resultatet framkom att föräldrarna ville bli bemötta på ett respektfullt och trevligt sätt av sjuksköterskan, de ville känna sig trygga vid besök på BHV och de vill få råd och stöd. Det framkom även att vissa föräldrar var negativa till hur de blev bemötta, fick stöd och råd samt att de kände sig otrygga med sjuksköterskan. Papporna ansåg att sjuksköterskan borde träffa och se dem mer. Slutsats: Genom att föräldrarnas negativa upplevelser lyfts fram, kan den kunskapen användas för att förbättra omvårdnaden i framtiden. Det är viktigt för sjuksköterskor att tillfredsställa föräldrars behov av ett respektfullt bemötande, stöd och råd samt trygghet genom att lyssna på vad föräldrar efterfrågar.</p> / <p>Background: Parent’s experience of parenting in the child’s first year of life differs considerably as it makes a great change in their lives. The majority of families in Sweden visit the Child-Health Care units during the child’s first year. Aim: The aim of this study was to illuminate the parents’ experience of Swedish Child Health Care. Method: The method was based on a literature review of eight scientific articles from Sweden. Results: There were three areas of the Child Health Care which were considered important by the parents. These were the reception, advice and help and security. The result showed that parents wanted to be received respectfully by the nurse and to feel secure at the visit and get advice and help. Some parents were negative as to their reception advice and help and their security Fathers’ thought that the nurse should meet and see them more often. Conclusion: The negative experiences of the parents could be made use of to improve the Child Health Care in future. It is important that the nurse satisfies the parents’ needs of a respectful reception, proper advice and help and security by listening to parents’ wishes.</p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna C-uppsats är att studera hur olika utformningar av föräldraförsäkringen påverkar enskilda föräldrapars familjesituation. Upprinnelsen till att vi kom att intressera oss för detta var det förslag om reformerad föräldraförsäkring som kom från en utredning om föräldraförsäkringen i september 2005. Förslaget har till största delen inte trätt ikraft ännu beroende på att dess utformning kräver en utökning av föräldradagarna, och det är inte aktuellt i dagsläget. Det vi fann intressant att studera var hur familjer påverkas av att utformningen av föräldraförsäkringen förändras och vad det skulle kunna innebära om utredningens förslag träder ikraft. För att kunna studera detta valde vi att göra en enkätundersökning bland småbarnsföräldrar för att ta reda på hur olika utformningar påverkar den enskilda familjen.</p><p>Det teoretiska underlag vi har haft som utgångspunkt inför denna studie är SOU 2005:73 – Reformerad föräldraförsäkring ”Kärlek omvårdnad trygghet” och Lisbeth Bekkengens (sociolog och fil dr i arbetsvetenskap) avhandling Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Utifrån detta har vi sammanfattningsvis inriktat oss på hur föräldraförsäkringen används för att reglera uttag och fördelning av föräldradagar i syfte att öka jämställdheten, samt hur den ska verka för barnens bästa. Ett centralt begrepp som vi återkommer till genom hela uppsatsen är den barnorienterade maskuliniteten, som förklarar vad som kan ligga bakom många mäns resonemang när det gäller uttag av föräldradagar.</p><p>Med syftet och teorin som underlag har enkätundersökningen utformats och genomförts. Den kom att besvaras av 57 föräldrapar. Utifrån detta har sedan resultatet av undersökningen, samt påföljande analys presenterats. Ett centralt resultat var att föräldrarna inte ansåg att jämställdheten skall ökas genom föräldraförsäkringen och dess utformning, utan det är barnens väl som bör komma i första hand. Uppsatsen avslutas med diskussion och slutsatser, där den mest framträdande slutsatsen var svårigheten att kunna förena föräldraskap för barnets bästa och för jämställdheten mellan könen.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att få en ökad förståelse om varför vissa klasser får problem i skolan och hur man kan gå tillväga för att lösa detta. Arbetet är begränsat och har sin utgångspunkt i en mellanstadieklass, någonstans i vårt avlånga land, där varje undervisningstillfälle var i totalt kaos. Vad som framkommit var att det fanns många omständigheter som bidrog till att klassen inte fungerade. Några exempel på detta var skolbyte, bristande auktoritet, gruppdynamik och avsaknad av kontinuitet. De åtgärder som vidtogs för att lösa de problem som fanns i klassen var bl.a. åtgärder från skolan i form av samtal, mer resurser, att koppla in ett trygghetsteam och kalla in föräldrarna. Föräldrarnas åtgärder resulterade i schemalagda besök i skolan, lägerskola och skrivelser till de lokala politikerna. Den metodiska ansats som gjorts i detta arbete tar sin utgångspunkt i den hermeneutiska forskningstraditionen där metoden i huvudsak har varit av kvalitativ art och därför har tolkningen en framträdande plats. Intervjuer har genomförts med skolledare, representant ur skolans trygghetsteam samt föräldrar i den aktuella klassen. Även en mindre kvantitativ undersökning har gjorts bland eleverna om hur de upplever sin skolsituation i dag. Det resultat som presenteras har tolkats ur ett sociologiskt perspektiv där ena sidan representerar reproduktion av vissa givna handlingsmönster när det exempelvis gäller normer och där den andra sidan menar att det idag inte finns några givna normer eftersom samhällets gemensamma referensram förändrats. Följande slutsatser kan dras varför gruppen fick problem: När läraren/arna inte var konsekventa och hade struktur skapades turbulens och otrygghet i klassrumssituationen. När någon förändring skedde i gruppen framkallades oro. Konflikter av olika slag splittrade elevgruppen. Förutsättningen att lösa de aktuella problemen var samarbete mellan hem och skola.</p>