<p>Syftet med studien var att erhålla förståelse för hur kontakten med personalen till vuxna</p><p>brukare vid LSS-boenden upplevs ur ett föräldraperspektiv. Genom att sätta föräldrarna</p><p>i fokus, önskade vi få kännedom om de handlingssätt som främjar ett bra samspel.</p><p>Fokuserade områden var kommunikation, samarbete, inflytande och förväntningar.</p><p>Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två fäder och tre mödrar vars</p><p>barn bor på gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades och</p><p>analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen gjordes med hjälp av</p><p>rollteorin. Respondenterna uttryckte både likartade och skilda upplevelser av kontakten</p><p>med boendepersonalen. Merparten av föräldrarna ansåg emellertid att samspelet var</p><p>otillfredsställande. För att få till stånd ett bra samspel fanns önskningar om en rak och</p><p>öppen dialog, att bli sedd och hörd som förälder, förståelse för det vuxna barnets</p><p>problematik, samt mindre antal personal runt sonen/dottern. Resultatet kan bidra till en</p><p>djupare förståelse för föräldrarnas situation bland de anställda på LSS-bostäder, och</p><p>förhoppningsvis ett bättre samspel mellan anhöriga och personal.</p>

<p>År 2005 vårdades strax över 130.000 barn på sjukhus i Sverige. Föräldrar till barnen ställs inför svåra situationer och behöver hjälp och stöd. Arbetets syfte var att belysa föräldrars upplevelser när deras barn läggs in och vårdas på sjukhus. Studien var en litteraturöversikt och artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet redovisas tre teman: kommunikation som hörnsten i vården; föräldramedverkan i vården; känslomässiga reaktioner under vårdtiden. Kommunikation och information mellan föräldrar och sjuksköterska ansågs ha stor betydelse för föräldrarna, de var också positiva till medverkan i vården. Känslomässiga reaktioner var vanliga och inkluderade oro, saknad och/eller tillit. Föräldrar ville medverka i vården och det kunde vara avgörande hur bra kommunikationen och informationsutbytet fungerade mellan föräldrarna och sjuksköterskan. Även barnen själva ville att föräldrarna skulle vara närvarande och medverka i vården. Slutsatser som dragits var bland annat att sjuksköterskan spelar en viktig roll, inte bara för barnet utan även för föräldrarna, för att lugna oroliga föräldrar.</p>

<p>Bakgrund. Plötslig spädbarnsdöd definieras som när ett barn under ett år plötsligt och oförklarligt dör utan att dödsorsak går att fastställa. Det är den största dödsorsaken bland barn mellan en månad och ett år i utvecklade länder. Sjuksköterskan bör vara välinformerad om vetenskaplig forskning inom ämnet, och arbeta aktivt för att föra denna kunskap vidare till föräldrar.</p><p>Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll och föräldrars följsamhet gällande information om plötslig spädbarnsdöd.</p><p>Metod. En litteratursökning gjordes. Sökorden som användes var nursing, sudden infant death syndrome, parents, risk factors, information och compliance. En innehållsanalys gjordes av 15 artiklar som ingick i studien.</p><p>Resultat. Sjuksköterskor och föräldrar var överlag medvetna om plötslig spädbarnsdöd och förebyggande åtgärder, men det sågs en stor variation av hur aktuella rekommendationer följdes. Sjuksköterskor som jobbat länge och flerbarnsföräldrar var minst mottagliga för information.</p><p>Diskussion. Sjuksköterskor i kontakt med nyblivna föräldrar bör vara väl insatta i hur de på ett pedagogiskt sätt förmedlar information, då dessa har ett stort ansvar i att påverka föräldrars beteende. Sjuksköterskan ska även själv följa rådande rekommendationer, då detta i stor utsträckning påverkar föräldrarna.</p><p>Slutsats. Forskningen om plötslig spädbarnsdöd har de senaste 15 åren gått snabbt framåt. Rent medicinskt har stora framsteg gjorts, men forskning om hur information ska spridas för att nå fram och påverka föräldrar utgör en betydligt mindre del av ämnet som helhet. Gällande den delen behövs mer och vidare forskning i framtiden.</p>

<p>Bakgrund: När ett barn drabbas av en livshotande sjukdom innebär det en stor påfrestning för familjen som påverkas på många olika sätt. Ett barns död innebär en speciell sorg, en livslång förlust för de efterlevande familjemedlemmarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter med att ha barn som vårdas palliativt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas resultat som svarade mot syftet sammanställdes och analyserades med innehållsanalys. Totalt inkluderades 13 artiklar i studien. Resultat: I resultatet framkom sex huvudkategorier; att få ett svårt besked, kampen att bibehålla ett familjeliv, betydelsen av goda relationer till vårdpersonal, upplevelser av hinder i relationen till vårdpersonal, att sträva efter att kunna hantera sin livssituation och betydelsen av ett bra avslut. Konklusion: Ett första steg till att förbättra omhändertagandet av föräldrarna och göra föräldrarnas möten med vården så bra som möjligt är att vårdpersonal har kunskaper om hur föräldrar kan uppleva sin situation. Det är av stor betydelse att föräldrarna blir bekräftade i sitt lidande och att de ges stöd i sökandet efter mening.</p>

<p>Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Den sjuke är ofta medveten om att hon skadar hela familjen men är oförmögen att rätta till det. Då orsaken till AN är okänd finns heller ingen konsensus om vilken behandling som är den rätta, men flertalet forskare anser att familjen har stor betydelse i behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa</p><p>föräldrars upplevelser av att ha ett barn med AN. Metoden* var en systematisk litteraturstudie. Litteratursökning gjordes i databaserna, Pubmed, Chinal och PsychInfo. Av funnen litteratur gjordes innehållsanalyser som ledde till 3 teman. Resultatet visade att det var mycket krävande att vara förälder till ett barn med AN</p><p>samt att behovet av stöd var stort och föräldrar uttryckte bland annat stor besvikelse på hälso- och sjukvårdens bemötande. I brist på stöd och information var det många föräldrar som skuldbelade sig själva för barnets sjukdom. Till slut kretsade hela familjens liv kring sjukdomen och familjens sociala liv inskränks eller till och med upphör. Även syskon påverkades och de påverkade sjukdomen i olika riktningar. Vår slutsats är att föräldrar är i stort behov av information och stöd, vilket de idag upplever vara brist av. Detta är något som både vårdcentraler och sjukhus måste bli bättre på för att främja hälsa för föräldrar med barn med anorexia.</p>

<p>Homosexuellas rättigheter i samhället är ett omdebatterat ämne och en viktig rättighetsfråga av relevans för socialt arbete. Denna studie syftar till att genom narrativ analys undersöka hur svenska textmedier rapporterar om homosexuella föräldrar. Studien bygger på artiklar rörande homosexuella föräldrar i svensk dagspress. Frågorna som studien fokuserar på är; Hur ser mediernas framställning av homosexuella föräldrar ut? Vilka ges möjlighet att uttala sig i rapporteringen vi studerat? Hur upplever homosexuella föräldrar, i mediernas rapportering, kontakten med människovårdande yrken? I studien framträder bland annat tre olika aktörer, som ges möjlighet att uttrycka sig i medierna när det rör homosexuella föräldrar, där den politiska och religiösa debatten är den som får störst utrymme.</p>

<p><em>Bakgrund</em>: när ett barn får diabetes ställs det ganska mycket krav på föräldrarna och sjukdomens inverkan på livskvaliteten kan vara enorm. För att kunna se de anhörigas olika perspektiv på saker och ting krävs ett bekräftande av dessa människors livsvärld. Att deras erfarenheter av världen kommer fram är väldigt viktigt för en helhetsförståelse av deras liv. <em>Syfte</em>: syftet var att belysa hur föräldrar upplever att det är att leva med ett barn med diabetes. <em>Metod</em>: metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där ett bibliografiskt sökningssätt användes för att hitta relevanta artiklar på området. <em>Resultat</em>: att vårda sitt sjuka barn upplevdes som en väldigt ansträngande och påfrestande situation. Att få stöd av anhöriga och vänner i behandlingen av sitt barns sjukdom sågs som något positivt och kunde hjälpa föräldrarna i deras strävan efter en bra livskvalitet. <em>Diskussion</em>: Att det behövs mer stöd för dessa föräldrar kan enligt resultatet ses som ett faktum. Föräldrarna behövde mer information från vårdgivare om deras barn i ett tidigt stadium av deras föräldraskap och föräldrarna behövde mer kunskaper om deras barns sjukdom. <em>Slutsats</em>: genom att lyssna till dessa människors upplevelser så kan sjuksköterskan får en bättre förståelse och bättre resurser kan sättas in för dessa människor.</p>

<p><em>Bakgrund:</em><strong> </strong>I Sverige är det ett problem att tonåringar dricker alkohol. Det är otillräckligt belyst vad föräldrar anser vara en "lagom" ålder för alkoholdebut. Det är viktigt att få kunskap om hur föräldrar ser på tonåringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhåller sig till att förse ungdomar med alkohol. <em>Syftet:</em> med studien var att beskriva föräldrar syn på tonåringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonåringar. <em>Metod:</em> Studien är kvalitativ och sju föräldrar intervjuades. Intervjuerna skrevs ner och kategoriserades i fyra olika huvudkategorier I) Uppfattningar kring tonåringars alkoholdebut II) Uppfattningar om tonåringars alkoholvanor III) Föräldrar ansvar IV) Om tonåringarnas nyfikenhet. <em>Resultat: </em>Föräldrarna tyckte att tonåringarna skulle vara myndiga när de drack alkohol. Däremot kunde tonåringarna få smaka på alkohol under familjehögtider. Föräldrarna tyckte att mognad, tryggt socialt nätverk och självförtroende var en viktig aspekt för tonåringarna alkoholanvändning. Föräldrarna kände ansvar för tonåringarna och ville därför föra en diskussion med de om alkoholanvändning. Föräldrarna ansåg att den sociala miljön hade en avgörande roll om tonåringarna skulle börja dricka. <em>Konklusion:</em> Föräldrarna i denna studie hade en strikt syn på att tonåringarna drack alkohol. Men föräldrarna tyckte ändå att tonåringarna skulle få smaka alkohol under familjehögtider, för att kunna ”skola in” dem i att hantera alkohol. Men samtidigt ansåg föräldrarna i studien att det är viktigt att föra en diskussion med tonåringarna om alkohol.</p>

<p>Syftet med studien var att ta reda på om föräldrarnas relation med släkt och vänner påverkats efter att de fått ett barn med Downs syndrom och om/hur de anser att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder. Ett annat syfte var också att jämföra om det fanns någon skillnad mellan mödrarnas och fädernas svar. Studien har en kvantitativ och jämförande design och redan gjorda och besvarade enkäter har använts. 207 föräldrar till barn med Downs syndrom från 10 slumpmässigt utvalda platser i Sverige tillfrågades och 165 valde att delta.</p><p>   Huvudresultatet från den här studien visade att de flesta föräldrarna inte upplevde att relationen till släkt och vänner förändrats efter att de fått ett barn med Downs syndrom. Föräldrarna upplevde också att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan mödrarnas och fädernas svar när det gällde relationen till släkt och vänner och släktens känslor beträffande barnet. Det fanns en signifikant skillnad mellan mödrarna och fädernas svar, på frågan om vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnet visade det sig att mödrarna upplevde att vänner kunnat visa sina känslor i större utsträckning än fäderna.</p>

<p><p><p><strong>Bakgrund: </strong>Föräldrars kunskap och delaktighet i omvårdnaden av ett barn med astma är nödvändig för barnets välbefinnande. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv är det därför betydelsefullt att belysa hur föräldrar påverkas av barnets ohälsa för att som sjuksköterska kunna ge stöd till hela familjen. <strong>Syfte:</strong> Att belysa hur astma hos ett barn i familjen påverkar föräldrarna. <strong>Metod:</strong> Föreliggande studie är en systematisk litteraturstudie. I databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed påträffades 11 kvalitativa samt kvantitativa artiklar vilka svarade mot syftet. Calgary Family Assessment Model utgjorde ett teoretiskt raster vid analysen och ligger till grund för resultatets övergripande tematisering. <strong>Resultat:</strong> Föräldrar påverkades praktiskt, känslomässigt och beteendemässigt. Astman medförde noggrann planering, omfattande restriktioner samt upptog mycket tid. Svårare astmaepisoder var påfrestande för föräldrarna med känslor av panik, rädsla och hjälplöshet. Oro kring medicinering och framtid samt social isolering var också framträdande. Mödrar intog ofta den beskyddande rollen och verkade som huvudvårdgivare. De starka banden mellan mor och barn påverkade relationerna med övriga familjemedlemmar vilka ofta kände sig bortglömda. Olika strategier och resurser framkom som viktiga såsom att söka information, erhålla socialt stöd samt att ha en positiv inställning. <strong>Diskussion/Slutsats:</strong> Genom en systemteoretisk förståelse kan sjuksköterskan få en insikt i hur föräldrar påverkas av barnets ohälsa. På så sätt skapas bättre förutsättningar för god omvårdnad av hela familjen.</p></p></p>