Bakgrund: Medfött hjärtfel är ett samlingsnamn för flera 100 olika missbildningar på hjärtat, vilka oftast kräver ett kirurgiskt ingrepp. Medelåldern för operation är fem månader och de flesta barnen överlever till vuxen ålder. Föräldrar till långvarigt sjuka barn vistades ofta en längre period på sjukhus och upplevde miljön som integritetskränkande och brist på privat utrymme. Syfte: Att beskriva hur föräldrar hanterar situationen efter att deras barn diagnosticerats med medfött hjärtfel och hur de upplever stöd från sjukvårdspersonal samt beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Design: Studiens design var en beskrivande litteraturstudie. Metod: Författarna till föreliggande studie valde 13 artiklar från databaserna Cinahl och PubMed, artiklarna var både av kvalitativ och kvantitativ design och publicerade mellan 2000 – 2015. Resultat: Föräldrarna visade sig tillämpa Gud och spirituell vägledning för att hantera situationen efter att deras barn diagnosticerats med medfött hjärtfel. Vidare skiljde sig fäders och mödrars hantering av situationen. När sjukvårdspersonalen visade engagemang och individuellt bemötande var detta uppskattat av föräldrarna, även tydlig och anpassad information uppskattades. Slutsats: Problemfokuserade och meningsskapande copingstrategier föranledde en positiv syn på situationen, vilket underlättade hanteringen.  Personligt stöd och engagemang från sjukvårdspersonalen ökade föräldrarnas tillit och därmed ökade tillfredställelsen av sjukhusvistelsen och vården av de hjärtsjuka barnet. Medicinsk terminologi bör även anpassas efter individens kunskaper. / Background: Congenital heart defects are an umbrella term for about hundreds defects on the heart, which often requires surgical operation. Most of the children survives until adulthood and the children’s middle-age for surgical operation in Sweden is about 5 months. Parents off protracted ill children frequently spend a long period in hospitals, the environment is experienced as intrusive to integrity and leads to lack of private space. Aim: Was to describe how parents adapted the situation after their child was diagnosed with congenital heart defects, how they experienced the support of health-care professionals and describe the selected articles selection procedure. Design: This study was a descriptive literature study. Method: The writers of this study selected 13 articles from the databases Cinahl and PubMed, the articles are both qualitative and quantitative designs and published between 2000 – 2015. Result: Parents have shown to practice the beliefs of God and other spiritual guidance as a method to adapt the situation after their child has been diagnosed with congenital heart defects, further fathers and mothers has shown differences to adapt the situation. When health-care professionals shown commitment and individual approach has it been appreciated by the parents, further clear and customized information was appreciated. Conclusion: Problem-focused and meaning-based coping strategies leads to a positive view of situation and adaption. Health-care professionals who applies personal support and engagement improved parents trust which lead to increased satisfaction about the hospitalization and care of the child with congenital heart defects. Medical terminology should practice after individual knowledge.

Syftet med denna studie är att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett föräldraperspektiv. För det första undersöks vad förskolan ger föräldrarna för möjlighet till samverkan, genom att analysera dokument. För det andra undersöks genom intervjuer hur föräldrar uppfattar sin möjlighet till samverkan genom olika samverkanskanaler t ex föräldramöte och månadsbrev. Resultatet visar att förskolans dokument i allmänhet inbjuder föräldrarna till samverkan, främst rörande det enskilda barnet. Föräldrarnas uppfattningar uppvisar sinsemellan stora variationer, liksom mellan de olika samverkanskanalerna. De mönster som kunde urskiljas var bemötandets betydelse och vikten av vardagsinformation. Föräldrarna uppfattade generellt de samverkanskanaler som innebär ett personligt möte som inbjudande till samverkan i högre grad än de skriftliga samverkanskanalerna.

Bakgrund: Forskning visar att barn i akuta situationer är vanligt förekommande inom hälso-och sjukvården. Vid det vårdande mötet med akut sjuka barn bör även föräldrar tas om hand, vilket innebär att den familjecentrerade omvårdnaden har en stor betydelse i dessa situationer. Föräldrarnas upplevelser av att delta och medverka i akuta situationer är ett relativt outforskat område som ytterligare kan belysas. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att närvara i sitt barns vård i en akut situation. Metod: En systematisk litteraturstudie där 28 kvalitativa studier har granskats och analyserats. Detta genom en metasyntes. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman, “att kunna närvara i vården och känna närhet till sitt barn” och “betydelsen av god information” samt tre underteman, “att skydda och stödja sitt barn”, “att leva med oro” och “förtroende för vårdpersonal”. Konklusion: Resultatet i studien visar att föräldrars närvarande i akuta situationer har en stor betydelse för föräldrarnas mående, vilket ger stöd för att den familjecentrerade omvårdnaden även kan appliceras vid akuta situationer.

Varje år vårdas runt 100 000 barn på sjukhus och gruppen barn mellan ett och fyra år är den största vårdsökande gruppen i landet. Sjuka barn behöver sina föräldrar, och vårdnadshavare har en skyldighet att tillgodose sitt barns behov av omvårdnad samt att tala för sitt barn. När ens barn insjuknar förändras hela föräldrarollen och familjens situation på sjukhus är mycket påfrestande. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn behöver vårdas inneliggande på sjukhus. Examensarbetets metod är utformad enligt Axelssons kapitel om litteraturstudier (2012, s. 203). I resultatet presenteras två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat behandlar de starka känslor som föräldrar till inlagda barn uttrycker. Känslor som var särskilt framträdande hos föräldrarna var chock, rädsla och hjälplöshet. De beskriver det som att hela deras värld rämnar, och föräldrarna kastas mellan hopp och hopplöshet när barnets tillstånd skiftar. Ett stort behov av att vara nära sitt barn återfinns hos föräldrarna och de känner stark ångest när de inte tillåts närvara i kritiska situationer. Det andra huvudtemat handlar om den vårdande relationen samt hur föräldrar ofta upplever kommunikationen med sjuksköterskan som otillräcklig. När sjuksköterskan inte förklarar vad som förväntas av föräldrarna skapas en osäkerhet där föräldrarna blir osäkra på sin roll. De upplever att sjukvårdpersonal inte ger den tillräcklig information och att de inte får tillräckligt med stöd av sjuksköterskan. Föräldrarna berättar även att de känner större trygghet och får en bättre relation till sjuksköterskan när denne intresserar sig för barnet. Diskussionen handlar inledande om föräldrarnas behov av support för att hantera känslorna som uppstår när deras barn blir sjukt. Vidare diskuteras hur kommunikationen mellan föräldrar och sjuksköterskor många gånger brister och hur detta skapar onödigt lidande för både barn och föräldrar.

Syftet med uppsatsen är at t undersöka hur föräldrar beskriver sina upplevelser av läsningen av  läsläxan tillsammans med sitt barn i år 1. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med 16 föräldrar på tre olika skolor. Tematisk analys har använts för att analysera det empiriska materialet och resultatet presenteras i två större huvudteman; kommunikation - och  motivationsfaktorer, med flera underteman. De teoretiska perspektiv som har använts i studien är the Simple view of Reading, proximala utvecklingszonen och det kompensatoriska perspektivet. Resultatet visar att föräldrarna tycker att läsläxan är bra, men att de  som föräldrar är osäkra i sin roll. De eftersöker mer information och vägledning i hur de ska hjälpa sina barn med läsningen av läsläxan. Studien visar vidare att kommunikationen mellan skola och hemmet kan utvecklas för att på bättre sätt kunna stötta föräldrarna. Som det är nu tar  föräldrarna till sig en information som är konkret och tydlig för dem, exempelvis att läsa texten tre gånger. För elevernas del visade studiens resultat att innehållet i läsläxan är av  yttersta vikt för att den ska motivera eleverna i sin läsning av läxan, även nivån på texterna har betydelse för om eleven, enligt föräldrarna ska tycka att det är roligt att läsa läsläxan. Eleverna behöver texter och som ligger inom den proximala utvecklingszonen gällande både nivå och innehåll.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser ocherfarenheter av anknytning till förtidigt födda barn som vårdats ineonatal hemsjukvård. Bakgrund: Anknytning är ett emotionellt band som växer fram mellanbarn och föräldrar redan från födseln. Anknytningspersonens närvarooch omsorg spelar stor roll för barnet och bestämmer huranknytningsmönstret utvecklas. Barn som föds prematurt skiljs ofta åtfrån föräldrarna vilket innebär ett hinder i bindningen mellan föräldraroch barn. Neonatal hemsjukvård har startats upp till syfte att blandannat underlätta anknytningen och bindningen samt minskaseparationen. Design: En intervjustudie utifrån kvalitativ ansats. Metod: Nio föräldrar intervjuades under februari-mars 2016. Alla varföräldrar till mycket förtidigt födda barn inskrivna i hemsjukvård eftervistelsen på neonatalavdelning i norra Sverige. Data som samlades inanalyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats ochresulterade i fyra kategorier och tolv underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras i följande kategorier: Att förbereda sigför vård i hemmet, Allt blev inte som tänkt, Att växa in i sin roll somförälder och Anknytning mellan barn och föräldrar. Konklusion: Hemmet var av stor betydelse för föräldrarna och barnensrelation. Där växte de i sin föräldraroll, vågade ta mer ansvar ochskapade egna rutiner. Föräldrarna kände en bra anknytning till barnenredan på neonatalavdelningen och när de fick komma hem utveckladesrelationen. Hemmet upplevdes som en trygg och avslappnad plats medtillgång till hemsjukvårdens personal som stöd. Där fick de möjlighet attfölja barnens signaler och utifrån det lära känna barnen på egen hand.Hemmiljön underlättade anknytningen mellan föräldrarna och barnen.

Introduktion: Av alla barn i världen drabbas 60-90 procent av karies, som är den vanligaste sjukdomen under barndomen mellan åldern två till elva år. Munhygien- och kostvanor är båda faktorer som är kopplade till beteenden och vanor som styrs av sociala faktorer, kunskaper och attityder. Vanor som etableras tidigt ligger till grund för munhälsan senare i livet. Föräldrarna utgör en viktig modell för sina barn gällande munhälsan och munhygienvanor förs över från föräldrar till barn. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars attityder till kariesassocierade faktorer bland yngre barn och eventuella samband mellan sociala faktorer och karies. Metod: Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar från PubMed. Resultat: Stor variation fanns bland föräldrarnas attityder, kunskaper och vanor till kariesassocierande faktorer bland yngre barn. Föräldrars attityder var sammankopplat med kariesassocierande faktorer bland yngre barn. Sociala faktorer som låg klasstillhörighet, inkomst- och utbildningsnivå hos föräldrarna ökade kariesprevalensen bland barnen. Konklusion: Barns munhälsovanor var kopplade till föräldrarnas attityder. Attityderna präglades av varifrån föräldrarnas kunskap kom och hur starkt rotad den traditionella synen var. Yngre barns kariessituation var starkt förknippad med sociala faktorer som påverkade familjen. Det fanns en tendens att högre klasstillhörighet, inkomst- och utbildningsnivå hos föräldrarna minskade kariesprevalensen bland barnen.

Detta är en studie genomförd med syfte att undersöka pedagogers syn på samverkan mellan hem och förskola och vilka strategier de använder i verksamheten för detta. I studien har en kvalitativ ansats använts vilket i detta fall har inneburit intervjuundersökning för att få pedagogers syn på samverkan mellan hem och förskola. Resultatet har visat att pedagoger anser att samverkan har stor betydelse i förskolan för att en relation ska kunna etableras och upprätthållas samt för att information kring barnet ska kunna utbytas. Resultatet visar även att pedagogerna anser sig vara säkra i sitt uppdrag och att de väljer att se utmaningar istället för svårigheter i möten med föräldrar. De kompetenser som är viktiga för att kunna samverka enligt pedagogerna är att vara professionell, trevlig, positiv och nyfiken. Slutsatsen är att pedagogers syn på betydelsen av och strategier för en god samverkan handlar om att upprätthålla goda relationer, föra samtal, se utmaningar istället för svårigheter och att vara professionell i mötet med föräldrarna.

Bakgrund: Det är vanligt att föräldrar till barn med diabetes upplever en psykisk påfrestning, både kring diagnostillfället men även flera år efter. När ett barn drabbas av diabetes faller det största ansvaret för egenvården på föräldrarna. Sjuksköterskan har en central roll när det gäller att stödja och vägleda föräldrarna och barnet. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att belysa föräldrars upplevelse av att ha barn med typ 1-diabetes. Metod: Åtta empiriska studier med kvalitativ ansats har granskats och analyserats. En analysmetod som påminner om beskrivande metasyntestänkande har använts. Resultat: Sjukdomens oförutsägbarhet, den ständiga planering och den konstanta vaksamheten den kräver upplevdes som psykiskt påfrestande för föräldrarna. Det upplevdes som värdefullt att samarbeta kring diabetesvården, känna tillit och få emotionellt stöd. Föräldrarna kände oro för långtidskomplikationer och barnens övergång till tonåren. Att lära sig hantera ett liv med diabetes är en process som inleds med självklander och övergår i acceptans. Slutsats: Utifrån resultatet är det påfrestande att ha barn med diabetes. På vägen till att finna acceptans har sjuksköterskan en central roll. Det är av betydelse för sjuksköterskan att vara medveten om föräldrarnas upplevelse för att kunna ge professionell vård, ett gott bemötande och ta hänsyn till familjens alla behov.

<p>Övervikt och fetma har blivit ett globalt ökande problem.  Mer än 1 miljard människor i världen är överviktiga och det finns idag fler överviktiga än undernärda i världen. I Sverige har fetman under de senaste 20 åren fördubblats och omfattar omkring 500 000 människor.</p><p>I dagens samhälle ägnar sig fler människor åt stillasittande aktiviteter, där tid framför datorn och TV:n ökat, vilket också kan vara en bidragande orsak till övervikt. Syftet med studien var att ta reda på hur skolan kan utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma hos barn i skolan.<strong> </strong>Den metod som användes var en litteraturstudie som baserades på 25 kvantitativa artiklar som söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Vi har även tillämpat en kvalitativ del som består av litteratur hämtad från boken Guldsitsen</p><p>(Stockholm.se/socialtjanstforvaltningen). I resultatet framkom det, att en stor riskfaktor för att drabbas av övervikt är för mycket stillasittande beteende. Det finns ett samband mellan stillasittande aktiviteter som att titta på TV och sitta framför datorn och ohälsosamma kostvanor som leder till övervikt. Insatser i skolor genom att främja en sundare livsstil har bidragit till ett positivt resultat för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Om arbetet med att utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma ska lyckas måste ett samarbete mellan skolan och föräldrar komma till stånd. Det är viktigt att pedagoger och föräldrar möts som jämlikar och förenas i det gemensamma intresset att skapa en meningsfull miljö för barnet/ungdomen.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Barn, övervikt, förebygga, fetma, skola, föräldrar<em> </em></p>