SAMMANFATTNING Bakgrund: Alkoholmissbruk är ett stort folkhälsoproblem och det drabbar inte minst barnen till dem som missbrukar. Att föräldrar tar ansvar för familjen, och att barnen känner sig trygga och älskade, är viktigt för att de ska kunna vara barn och utvecklas normalt. Det är därför viktigt att hitta utsatta barn och hjälpa dem tidigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande förälder/föräldrar. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod och är sammanställd av sju självbiografier. Analysen har sedan genomförts baserat på innehållsanalysen av Lundman och Hällgren-Graneheim (2008). Resultat: Barn till alkoholmissbrukare känner sig annorlunda, utanför och utsätts ofta för mobbing i skolan. De tvingas tidigt ta hand om både hem och småsyskon och axla rollen som vuxen. Barnen är ständigt rädda för att göra fel och få stryk, och de utvecklas inte socialt som andra barn. Att det tyvärr många gånger brister i insatserna från skola, vård och socialtjänst framkom också tydligt. Slutsats: Hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver i större grad samarbeta för att hjälpa barn till att uppleva välbefinnande och trygghet. Mer utbildning och uppmärksamhet behövs för att fånga upp och hjälpa barnen och deras familjer. Helhetsyn kräver samverkan!

Syftet med denna studie är att kartlägga hur föräldrar till barn med autism kan påverka att deras barn får resurs på förskolan samt öka förståelsen för hur föräldrar påverkas av att ha ett barn med autism. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer med föräldrar vars barn är inom autismspektrumtillståndet (AST). Resultat visar att det krävs mycket av föräldrarna för att barnet ska få rätt stöd, framförallt tar det väldigt mycket tid att planera och gå på möten vilket går ut över föräldrarnas jobb. Föräldrarna beklagade sig även över den autismkompetens resurspersonen saknar. Barnen i studien fick resurs innan diagnostiseringen stod klar men trots resurs anser föräldrarna att barnen inte får tillräckligt stöd. Materialet är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, då samhället bygger på sociala interaktioner med varandra. Föräldrarna har liknande känslor av att ha ett barn med autism. Slutsatsen av studien är att det krävs mycket tid av föräldrarna och förskolan fungerar inte alltid som en inkluderande miljö. Mer autismkompetens behövs för att förskolan ska bli en miljö för alla.

Förskolans verksamhet är en samlingspunkt för barn, föräldrar och pedagoger och det är betydelsefullt att samtliga berörda parter ingår i en ömsesidig relation för att möjliggöra ett arbete för barnets bästa. Det är pedagogernas ansvar och uppgift att se till att en förtroendefull relation mellan förskola och hem byggs upp och att upprätthålla en föräldrasamverkan som tilltalar alla. Vi lever i ett högteknologiskt samhälle där digital teknik blivit en del av det dagliga livet, det kan därmed vara betydelsefullt att förskolans verksamhet följer denna utveckling. Studien syftar till att undersöka vilka metoder för föräldrasamverkan som används idag och hur IKT som metod uppfattas och används, ur både pedagogers och föräldrars perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fem pedagoger och fem föräldrar som är verksamma eller har sina barn på olika förskolor inom två kommuner. Resultatet visar att samtliga intervjuade deltagare erbjuder eller får ta del både formella och informella samverkansmetoder. Resultatet visar även att samtliga deltagare erbjuder och använder IKT som en metod för föräldrasamverkan. Alla var positivt inställda till förskolans arbete med IKT som metod för föräldrasamverkan, men hade olika åsikter om hur det kan användas i detta syfte.

Bakgrund: Palliativ vård innebär vård i livets slutskede. När det inte längre finns något att göra för att bota sjukdomen inriktar sig vården på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt för patienten. Palliativ vård av vuxna och barn skiljer sig åt då barns intellektuella funktioner utvecklas med åldern. När en familjemedlem blir sjuk påverkas inte bara den sjuke utan hela familjen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas palliativt och avlider. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där resultatet bygger på tio vetenskapliga originalartiklar. Alla artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av Forsberg och Wengströms granskningsmall. Artiklarna analyserades enligt Lundman och Hällgren-Graneheims innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskriver föräldrarnas upplevelser kring att ha ett barn som vårdas palliativt: Vikten av att upprätthålla en normal vardag, Behovet av att ha kontroll i situationen, Vårdrelationens betydelse samt Vetskapen om att barnet kommer dö. Slutsats: När ett barn drabbas av en obotlig sjukdom vänds hela familjens tillvaro upp och ner. Föräldrarna kände ett behov av att ha kontroll i situationen. Något som upplevdes som ovärderligt av föräldrarna var öppen och ärlig vårdpersonal. Barnets död gjorde att föräldrarna upplevde livet meningslöst, de försökte ständigt finna en ny mening.

Abstrakt Bakgrund: I Sverige föds idag omkring 1000 barn årligen med någon form av hjärtsjukdom, men troligen är siffrorna högre enligt nya undersökningar. Flera av dessa barn behöver genomgå en hjärtoperation direkt efter förlossningen. Den här tiden är stressande för de nyblivna föräldrarna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att få ett hjärtsjukt barn. Metod: Studien utfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 8 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen av artiklarna framkom det sex kategorier som präglade föräldrarnas första tid med sitt hjärtsjuka barn. Dessa var: Beskedet om barnets sjukdom kom som en chock, Operationen innebar känslor av maktlöshet, Vårdpersonalens bemötande inger trygghet eller leder till frustration, Att inte bli en familj ledde till känslor ensamhet, stress och skuld, Tacksamhet över att ha någon vid sin sida, Att kliva in i framtiden med fruktan eller förväntningar. Slutsats: Det är av stor vikt att kunna möta hela familjen när diagnosen fastställs hos barnet. Familjen ställs inför en främmande situation och behovet av stöd från vårdpersonal bidrar till att föräldrar kan möta de utmaningar som de ställs inför med sitt hjärtsjuka barn. Klinisk betydelse: Det slutgiltiga resultatet kan bidra med ny kunskap till sjuksköterskor och vården om föräldrars upplevelser av att få ett hjärtsjukt barn. Denna studie kan upplysa om de behov som föräldrarna behöver vid en ny obekant situation.

Denna uppsats undersöker sju föräldrars inställningar till modersmålsundervisning och syftet är att belysa dessa föräldrars syn på ämnet samt redogöra för bakomliggande orsaker. En kvalitativ forskningsmetod användes för att uppnå studiens syfte, då sju föräldrar intervjuades enskilt i ett skolrum. Därmed fick individerna möjlighet att uttrycka sina åsikter i lugn och ro, utan några risker att bli påverkade av andras åsikter. Alla informanter är föräldrar med invandrarbakgrund och antingen har eller har haft barn i den svenska skolan, där de är berättigade till modersmålsundervisning. Resultatet visar att sex av sju föräldrar som intervjuades tyckte att modersmålsundervisning är bra för deras barn, men endast en i gruppen var faktiskt medveten om modersmålsundervisningens goda resurser i det svenska språket och andra ämnen i skolan. En förälder visade sig ha en negativ inställning till modersmålsundervisning och enligt henne bör barnen fokusera på att lära sig och utveckla det svenska språket istället för modersmålet. Därför anser hon inte att modersmålsundervisning i Sverige har en nytta för hennes barn. Forskning inom modersmålsundervisning tyder på att ämnet är viktigt för andraspråkselevers språkinlärning, kunskapsinhämtning i andra ämnen och inte minst för deras trygghet med sin etniska bakgrund (se Bunar, 2010, Thomas & Collier, 1997, Hyltenstam & Milani, 2012, Axelsson & Magnusson, 2012). Med den grunden är det minst lika viktigt att föräldrar ska vara medvetna om vilka goda resurser modersmålsundervisning skapar för barnen, så att de därmed kan motverka sina barns tveksamma eller negativa tankar om modersmålsundervisning. Resultatet visar att föräldrar behöver vara medvetna om varföroch hur modersmålsundervisning är en viktig resurs för deras barn. Därigenom kan de ta del av att göra sina barn medvetna på ett konkret sätt, eftersom de kan berätta för sina barn varför undervisningen är så viktig och hur de kan dra nytta av den.

Bakgrund: Nästan varje dag drabbas ett barn av cancer. Familjen som helhet ställs inför utmaningar av olika karaktär. Behandlingar sätts ofta in snabbare än sjukdomen har landat i tankarna. Familjerna kan splittras då det sjuka barnet kräver närvaro av förälder både på sjukhuset och hemma. Syskon blir lämnade åt sidan och samvetskvalen hos föräldrarna växer. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av cancer. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med fem självbiografier, skrivna av föräldrar till barn med cancer. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att vara förälder till ett barn som drabbats av cancer är en omvälvande upplevelse och hela familjen påverkas. Oro, rädsla och maktlöshet var känslor som präglade deras vardag. Tanken på cancer skrämde och var likställt med döden. Stöd från omgivningen och vårdpersonal var viktigt för att ta sig igenom allt. Slutsatser: Att vara förälder till ett barn med cancer är en omtumlande upplevelse som skapar många känslor. Sjuksköterskan kan fungera som ett viktigt stöd genom att se familjen som en helhet och vara uppmärksam på föräldrarnas behov. Detta stöd kan bidra till en ökad trygghet i en annorlunda vardag.

Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg. Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga. / TAKK för Språket

Bakgrund: Hela familjen påverkas när någon blir svårt sjuk. Cancerbesked är chockerande och väcker en rädsla för att dö. En cancersjuk förälder orkar inte vara lika delaktig i familjelivet. Barn som anhöriga hjälper ofta till mer hemma och får inte alltid så mycket information de behöver om sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns upplevelser när en förälder är sjuk i cancer. Metod: En litteraturstudie genomfördes med totalt tretton kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Analysen av artiklarna gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: En förälders cancerbesked väcker många känslor såsom chock, oro, sorg och ensamhet. Förälders sjukdom orsakar förändringar i form av att föräldern inte är lika delaktig i sina barns liv och barnen tar ett större ansvar och hjälper till med hushållssysslor och förälderns vård. Trygghet i situationen skapas av information och kommunikation om sjukdomen. Lättnad i situationen skapas av att föräldern mår bättre, genom distraktion, stöd från andra och genom en positiv attityd. Erfarenheten leder till en känsla av att växa och mogna med erfarenheten. Slutsats: Barn med föräldrar med cancer hjälper till mer hemma. Föräldrar kan vilja skydda sina barn från information om sjukdom, men barnen upplever att information skapar trygghet och gör det lättare att hantera situationen. Barn kan skydda sina föräldrar från funderingar och oro, därför kan det vara bra att fråga barnen direkt om deras situation. En del barn upplever stöd i att prata med någon annan i samma situation, detta kan ordnas i form av stödgrupper.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>