Enligt svensk skollaghar läraren en skyldighet att upprätta kontakt mellan hem och skola, samtidigt som läroplanen från 2011 menar att skolan ska möta föräldrarna i deras önskemål gällande skolkontakt. Är vårdnadshavare nöjdamed de kontaktformer som används idag? Föräldrar i Borgholm, Kalmar ochMörbylånga kommun med barn i årskurs 1-6 har deltagit i denna studie för att undersöka frågan. Denna studie syftar till att undersöka vilka kontaktsätt som används samt om de är enligt vårdnadshavares önskemål. Deltagarnas fick ange sin sociala bakgrund och olika grupper jämfördes med varandra. Medverkandet av kvinnor var högt, medan männen var underrepresenterade. Högutbildade vårdnadshavare var en väl representerad kategori. Föräldrar har deltagit i studien genom att besvara en elektronisk enkät där de har uppgett i vilken mån de har kontakt samt hur ofta de önskar ha den. De undersökta kontaktformerna är mail, skriftliga brev, utvecklingssamtal, möten med enskild elev och/eller föräldrar, telefonsamtal, SMS-kontakt, tamburkontakt, lappar för enskild elev, läroplattform, blogg/hemsida, föräldramöte, anordnade skoldagar samt kommentarer via skolböcker. Undersökningen visade att föräldrar vill ha mer kontakt med skolan på ett generellt plan, särskilt gällande mailkontakt och personlig kontakt vid hämtning och lämning av barn. Tekniska bitar som läroplattformer anses krångliga att använda sig av, vilket har delat upp vårdnadshavare i två block; ett där man vill förenkla användningen och utnyttja verktyget i större grad och ett där man vill sluta använda sig av läroplattformer helt och hållet.

No description available.

Syftet med vår undersökning var att utforska föräldrars perspektiv på samverkan och samverkansformer i förskolan. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Urvalet består av 32 föräldrar från en förskoleenhet med fyra avdelningar. Resultatet bygger på både öppna och slutna frågor för att få en bredare uppfattning av föräldrarnas perspektiv. Resultatet visar att de flesta av föräldrarna ansåg att samverkan och dess former är någonting som uppskattas. Några av de samverkansformerna som uppskattades mest var utvecklingssamtal, daglig kontakt samt inskolning. Resultatet visade också att föräldrar ser att det hör till personalens ansvar att informera om samverkan samt att bjuda in till samverkansformer.

No description available.

Studier har visat att föräldrar upplever en osäkerhet kring egenvårdsbehandling av barn. Akutmottagning besöks i större utsträckning för icke-akuta tillstånd samt att besöken på 1177-vårdguiden ökat. Syftet med studien var därför att beskriva hur föräldrar upplevde sin kunskap och känsla av trygghet kring området egenvård av barn med vardagssjukdom. Metod: En egen utformad enkät med öppna frågor konstruerades och lämnades ut på två familjecentraler belägna i en stad i mellersta Sverige. Resultatet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Totalt 28 enkäter besvarades. I dessa framkom det att känslan av att besitta kunskap skiljer sig varför även upplevelsen av trygghet varierar. Sjuksköterskan på BVC beskrivs som en pålitlig informationskälla då dennes kompetens värderas högt. Vidare belyses hur information kan stärka, men även skapa oro och förvirring. Slutsats: Föräldragruppers upplägg har inte förändrats nämnvärt sedan dess introduktion. Samhället har utvecklats och idag finns världsomfattande information att tillgå av alla, därför bör föräldrarna få individuell stöttning och vägledning för att kunna tillgodose sig den.

Studien ska ge läsaren en inblick i hur föräldrarnas uppfattning är kring den fria leken och lärande. Nyfikenheten kring lek och lärande väcktes då kunskapsmålen i den nya reviderade läroplanen för förskolan har tagit överhand. Begreppet kunskap förekommer betydligt fler gånger än begreppet lek. Stämmer synen att den fria leken är ett tidsfördriv eller finns det någon koppling mellan lek och lärande? Syftet med arbetet är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrar till barn på förskolan ser på den fria lekens betydelse för lärande.   Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där empirin samlades in genom att föräldrarna får svara på ett frågeformulär. Formuläret består av nio öppna frågor som analyseras utifrån relevant litteratur. Då föräldrarnas inflytande och åsikter har stor betydelse för samarbetet med förskolan, valdes därmed dessa ut som respondenter till studien. Resultatet visar att föräldrarna har en tydlig uppfattning kring den fria lekens betydelse för lärande. Möjligheter som kom upp med den fria leken är att fantasi och kreativitet skapas och att läraren aktivt skall finnas med. Föräldrarna ser även hinder i den fria lekens betydelse för lärande, då barn kan bli utsatta för våld och kränkningar om inte läraren är observant. Det framkom att den fria leken och den styrda leken skall vara väl balanserad.

Bakgrund: Nästan varje dag får en familj beskedet att deras barn drabbats av cancer. Detta innebär ett stort psykiskt påfrestande för föräldrarna och de tvingas omvärdera sina prioriteringar i livet. Föräldrarna känner sitt barn bäst och därför har de en mycket viktig roll i vårdandet. Sjukvården måste involvera hela familjen genom att ha en familjecentrerad vård.   Syfte: Syftet var att få mer kunskap kring upplevelsen av att vara förälder till ett barn som lever med cancer.   Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes. Fem självbiografier som var skrivna ur föräldrarnas perspektiv analyserades med hjälp av innehållsanalys.   Resultat: Att ha ett barn med cancer innebär olika upplevelser för föräldrarna. Deras vardag förändras och de känner ett lidande som visar sig i form av maktlöshet, att inte räcka till, rädsla och otrygghet. Föräldrarna behöver känna välbefinnande som de uppnår på olika sätt men även en känsla av hopp för att de ska orka med sjukdomstiden. En känsla av trygghet är också väsentlig för föräldrarna.   Slutsats: Att ha ett barn med cancer är en upplevelse som förändrar vardagen sett ur många aspekter. Föräldrarna har många känslor och det är av största vikt att sjuksköterskan uppmärksammar även deras välmående då barnet och föräldern inte ska ses som delar av ett system utan som en sammanhörande helhet.

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och föräldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har ändrats de senaste åren och på vilket sätt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förändrade roll i välfärdsstaten.

Denna uppsats belyser fyra föräldrars inställning till modersmål och modersmålsundervisning. Syftet med undersökningen har varit att studera vilka attityder föräldrarna uppvisar och finna orsaker till dem. Även deras upplevelser av samhällets attityder till modersmål belyses. För att uppnå syftet användes en kvalitativ forskningsmetod där fyra föräldrar intervjuades enskilt. Gemensamt för informanterna är att de har eller har haft barn i den svenska skolan i vilken de har rätt till modersmålsundervisning. Resultatet är tydligt. Alla fyra informanter uppvisar positiva attityder till modersmål. Den tydligaste orsaken till varför de anser att det är viktigt med modersmål är att det stärker och utvecklar barnens identitet. Informanterna menar också att det underlättar kommunikationen med släktingar. Föräldrarna är även positiva till modersmålsundervisning men här framkommer det dock en del negativa attityder. Det som upplevs positivt är att modersmålsundervisningen ger barnen trygghet och att det är främjande för barnens språkutveckling. Negativa faktorer som framkommer är att informanterna ser brister i modersmålsundervisningens organisation och undervisningens utformning. Utöver det upplevs även kraven utifrån som en negativ faktor. När det kommer till hur informanterna ser på samhällets attityder till modersmål och modersmålsundervisningen är de alla enade om att attityden är positiv.

No description available.