Enligt lagar och förordningar, omvårdnadsteorier och etiska förhållningsregler ska hälso- sjukvården ge god omvårdnad till alla patienter och den ska utgå från den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte är att belysa innebörden av god omvårdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes åtta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som använts utgår från Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förståelse som yttersta mål. Resultatet presenteras i två huvudteman: Att bli bejakad som människa respektive att erhålla adekvat omvårdnad. Dessa huvudteman beskriver vad patienten vill uppnå för känsla och vad han/hon vill få ut av omvårdnaden för att uppleva den som god. Att bli bejakad som människa beskrivs i två subteman, Att bli bemött med respekt och som en unik individ och att bli bemött som en delaktig partner i sin vård. Att erhålla adekvat omvårdnad beskrivs i tre subteman, sjuksköterskans egenskaper, god kompetens och yttre faktorer. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskans personliga förmåga att bland annat vara omtänksam och ha ett vårdande förhållningssätt har stor betydelse för patientens upplevelse av god omvårdnad. Det har inte säkert gått att fastställa om det har någon betydelse vilken arbetsmodell som personalen arbetar utifrån eller om det påverkar patientens upplevelse av god omvårdnad då det inte framkommit vilken eller vilka arbetsmodeller som använts på de avdelningar där de studier som ligger till grund för detta arbete gjorts. Av det som framkommit som viktiga egenskaper för att patienten ska uppleva god omvårdnad tyder dock mycket på att arbetsmodeller som utgår från den enskilda individens behov borde ha goda förutsättningar för att nå upp till detta. / Program: Fristående kurs

<p><p>Syftet med denna studie var att beskriva hur patienterna upplevde Brännskadeteamets ettårsuppföljning. Studien har en deskriptiv design med såväl kvalitativa som kvantitativa data. Som underlag för studien har en utvärderingsenkät använts, svaren är insamlade under tidsperioden 2001- juni 2008. Svarsfrekvensen var hög (81,4%), 57 patienter av 70 hade besvarat enkäten.</p><p>Bemötandet skattades av samtliga patienter som mycket bra (77,2%) eller bra (22,8%). Samtliga patienter som hade ställt frågor ansåg att de hade fått svar på sina frågor (93%) medan en mindre grupp svarade att de ej hade ställt några frågor (7%). Informationen innan besöket ansågs som dålig eller mindre bra av 4 patienter (7,1%), bra/tillräcklig av 33 patienter (57,9%) och mycket bra av 19 patienter (33,3%). Informationen under besöket ansågs vara bra eller mycket bra av samtliga patienter utom en som klassade den som mindre bra. Fyra av de fem kommentarerna som skrivits till frågorna gällde brister i information och förberedelse. Majoriteten av patienterna (93%) ansåg att tiden för besöket var lagom.</p><p>Brännskadeteamets ettårsuppföljning är unik och den anpassas i möjligaste mån efter varje patients behov. Svaren på enkäten visar att detta lyckats ganska bra, men att informationen innan besöket behöver förbättras.</p></p> / <p><p>The purpose of this study was to describe the burn patients´ experience of the one-year follow-up, with a multidisciplinary team. The study has a descriptive design with both qualitative and quantitative data. An evaluation questionnaire was used to collect data. The answers are collected in the period from 2001 until June 2008. The response rate was high (81.4%), 57 patients out of 70 had responded to the survey.</p></p><p>The patients replied that they were treated very good (77.2%) or good (22.8%). All patients that had asked any questions felt that they had received answers to their questions (93%) a smaller group replied that they had not asked any questions (7%). The information before the visit was considered as poor or less good by 4 patients (7.1%), good/sufficient by 33 patients (57.9%) and very good by 19 patients (33.3%). Information during the visit was considered to be good or very good by all patients except one who rated it as less good. Four out of the five written comments was about issues related to gaps in information and preparation. The majority of all patients (93%) were satisfied with the length of time of the visit.</p><p>The multidisciplinary one-year follow-up, at the Burn Center, is unique and the aim is to adjust the follow-up visit after each patient's needs. The results show that it has succeeded quite well, but that the information given before the visit needs to be improved.</p>

Bakgrund: Tobaksrökning är den största och vanligaste orsaken till sjukdom. Över en miljon svenskar röker. Behandling med rökavvänjning har visat sig vara den mest effektiva metoden för att uppnå ett rökfritt liv. Syfte: Att undersöka hur personer som deltar i rökavvänjningskurser inom primärvården uppfattar dessa kurser. Ett ytterligare syfte var att undersöka om det finns skillnader i uppnådd rökfrihet mellan personer som får rådgivning individuellt respektive i grupp. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med 27 deltagaresom deltar/ deltagit i rökavvänjning i syfte att sluta röka. Resultat: Den främsta anledningen till att deltagarna slutade röka var för att de ville, det var deras beslut. Stöd i grupp och i allmänhet var bra med kursen och det var viktigt att vara starkt motiverad för att lyckas sluta. Det fanns ett stort intresse för att utföra lungfunktionstest. Få personer träffade, och ville träffa, andra yrkeskategorier än sjuksköterska/distriktssköterska. Bästa tiden för rådgivningvar på eftermiddagen. Det fanns ingen skillnad i rökfrihet mellan dem som deltagit i grupp respektive individuell rådgivning då alla deltagarna har blivit rökfria under kursen. Slutsats: Gruppstöd, god information, den egna viljan samt stark motivation och hjälp till motivation ansågs vara en förutsättning för lyckad rådgivning. Det kunde ej utrönas huruvida individuell rådgivning eller rådgivning i grupp påverkade rökfrihet. Då rådgivningen i hela Uppsala län baseras på samma underlag och inga tidigare utvärderingar finns bör ytterligare studier göras som utvärderar insatsen. / Abstract: Smoking tobacco is the greatest and most common cause of disease. More than a million Swedes smoke. Treatment with smoking cessation courses has proved to be the most efficient method to attain a life without smoking. Aim/purpose: To study how people who participate in smoking cessation courses provided by primary care perceived the courses. A secondary aim was to investigate whether there were any differences in attaining a nonsmoking life between participants in smoking cessation courses given individually or in groups. Method: The study is a descriptive survey study with 27 participants whose goal in participating in smoking cessation courses was to quit smoking. Results: The main reason for participants to quit smoking was that they wanted this themselves, it was their decision. Support from the group and in general was a positive aspect of smoking cessation courses and a strong motivation was considered important in order to succeed. An ample interest in performing pulmonary function tests was noted. Few participants met, or had interest in meeting, professionals other than nurse/district nurse. The ideal time to attend smoking cessation courses was during the afternoons. No difference was noted in success to quit smoking between courses given individually or in group, as all participants had quit smoking. Conclusion: Group support, good information, own will/motivation and help to be motivated were considered to be the makings of a successful course. It was not possible to conclude whether smoking cessation courses held individually or in group affected success in quitting to smoke. As all smoking cessation courses in Uppsala County are based on the same material and no prior evaluation has been made, further research in this field is recommended.

Syfte: Att beskriva faktorer av betydelse för patienttillfredsställelse på akutmottagningen.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Data baserades på 13 artiklar sökta i databasen PubMed.Resultat: Totalt identifierades sju faktorer av betydelse för patienttillfredsställelsen av vården på akutmottagningen. Faktorerna var patientens bakgrund, vårdpersonalens bemötande, information, kommunikation, triageprocessen, väntetid och miljö. Resultatet visade att den viktigaste faktorn som hade betydelse för patientens tillfredställelse på akutmottagningen var väntetiden, ovissheten kring denna och triageprocessens påverkan.Slutsats: Faktorerna visade sig vara viktiga var för sig och ännu viktigare i kombination med varandra. Om patienterna var missnöjda med en faktor påverkade det ofta tillfredställelsen av de andra faktorerna under besöket på akutmottagningen. Väntetiden tyder sig vara den mest betydande faktorn för patienttillfredsställelse i kombination med att triagesystemet påverkade hur länge patienterna faktiskt väntade på akutmottagningen. Forskning finns om vilka faktorer som var betydande för patienterna på akutmottagningen, ändå var patienterna fortsatt otillfredsställda och ovetande på akutmottagningen. Ytterligare forskning behövs kring samband mellan faktorer som är betydande för patienttillfredsställelsen på akutmottagningen och specifikt triagesystemets betydelse för väntetider och patienttillfredsställelse. Även forskning om triagesystemet är ett fungerande system, då samband visats med väntetider. / Aim: To describe the factors of patient satisfaction in the emergency department. Method: A literature review with descriptive design. The data was based on 13 articles searched in the PubMed database.Result: In total, seven factors of patient satisfaction of care were identified in the emergency department. The factors were the patient's background, health professional response, information, communication, the triage process, waiting time and the environment. The result showed that the main factor that had an impact on patient satisfaction in the emergency department was waiting time, the uncertainty surrounding this and the impact of the triageprocess. Conclusion: The factors shown to be important in itself, and more importantly, in combination with each other. If patients were dissatisfied with one factor it often affected the satisfaction of the other factors during the visit to the emergency department. The waiting time suggest being the most significant factor for patient satisfaction and the triage system affected how long the patients actually waited in the emergency department. Research exists on what factors that are significant for patients in the emergency department. Yet patients continued to be unsatisfied and unaware in the emergency department. Further research is needed about the relationship between the factors that are important for patient satisfaction in the emergency department and specific the triage system's impact on waiting times and patient satisfaction. Also research on the triage system as a functioning system, as association showed to waiting times.

Smärta är en komplex biopsykosocial process i vilken vårdgivarnas bemötande verkar kunna spela en viktig roll. Syftet med denna uppsats var att genom ett experiment undersöka om validering leder till lägre grad av katastrofierande, negativ affekt och ilska samt mer tillfredsställelse med bemötandet jämfört med invalidering. De 62 deltagarna, samtliga studenter utan smärtproblematik, randomiserades till betingelserna validering respektive invalidering. En smärtinducerande övning utfördes varpå deltagarna skattade en rad psykologiska mått. Efter varje övning gavs antingen betingelsen validering eller invalidering. Resultaten indikerar att validering leder till lägre grad av katastrofierande och högre grad av tillfredsställelse jämfört med invalidering. Inga signifikanta skillnader återfanns för negativ affekt och ilska. Sammanfattningsvis verkar validering som bemötande ha en positiv effekt på smärtrelaterade processer. / Pain is a complex, biopsychosocial process, where doctor-patient communication seems to play an important role. This study experimentally tested whether validation leads to less catastrophizing, negative affect and anger, and higher satisfaction compared to invalidation, in a sample of 62 healthy students. The participants were randomized to either validation or invalidation. After engaging in a pain inducing task, the participants completed a form, measuring different psychological aspects, followed by a short interaction where the validation or invalidation was provided by the experimenter. The results indicate that validation leads to less catastrophizing and more satisfaction than invalidation. No significant results were found for negative affect or anger. In summary, validation seems to have a positive effect on pain outcome.

Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades. Intervjuerna var kvalitativa och analyserades med innehållsanalys. Resultatet kan sammanfattas i ett övergripande tema: förberedda patienter ser dagkirurgi som en positiv upplevelse. Domänen före operation beskrevs av kategorierna: viktigt med information, mycket tankar inför operation, smidigt insomnande och vissa obehagliga moment. Domänen efter operation beskrevs av kategorin: lugnt uppvaknande. Domänen total upplevelse beskrevs av kategorierna: kommunikation med personal ger lugn samt dagkirurgi en positiv upplevelse. Patienter som med hjälp av förberedande information och personalens goda bemötande och som genomgår dagkirurgi under generell anestesi, ser upplevelsen som positiv. De kommer in till sjukhuset med mer förhoppningar än oroskänslor. Informationen som ges behöver anpassas individuellt. Förekomsten av smärta och illamående är låg den närmsta tiden efter dagkirurgi. / Day surgery is becoming more common and with general anesthesia, anxiety and postoperative complications such as pain and nausea has been described. Patient satisfaction with day surgery and anesthesia are previously studied, but often with surveys of low quality. The purpose of this study was therefore with interviews study patients’ experience of anesthesia and surgery in day surgery. Seven patients were interviewed. The interviews were qualitative and analyzed using content analysis. The result can be summarized in a theme: prepared patients describe day surgery as a positive experience. The domain before surgery was described by the categories: importance of information, many thoughts before surgery, fell asleep easily and some uncomfortable moments. The domain after surgery was described by the category: peacefully awakening. The domain total experience was described by the categories: communication with nursing staff reduces anxiety and day surgery a positive experience. Patients with the help of preparatory information and good interactions with the nursing staff and who are undergoing day surgery with general anesthesia, describe the experience as positive. They come to the hospital with more hope than anxiety. The information needs to be individually adjusted. The presence of pain and nausea is low immediately after day surgery.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %). Kvinnorna besvarade en enkät med instrument som mäter hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse samt frågor kring demografiska och socioekonomiska aspekter, psykosocialt stöd och komorbiditet. Data analyserades med uni-, bi- och multivariata analyser. Resultaten visade att bröstcancerpatienterna upplevde problem med global hälsostatus, roll-, emotionell, social och sexuell funktion och olika symptom samt att en relativt liten andel hade ångest och depression. Det fanns en hög grad av tillfredsställelse med vården, vilket var relaterad till en lägre grad av ångest och depression samt en bättre hälsorelaterad livskvalitet. Skillnader i hälsorelaterad livskvalitet och ångest/depression kunde förklaras av ålder, cytostatikabehandling, komorbiditet, psykosocialt stöd samt sjukskrivning/sjukbidrag, medan enbart en liten andel av variansen i vårdtillfredsställelse kunde förklaras av bakgrundsfaktorer. / The aim of the study was to explore health-related quality of life, anxiety/depression, and patient satisfaction among women with breast cancer early on in the course of the disease, and to investigate correlations between these aspects. Furthermore, the influence of background factors was examined; demographic, socioeconomic, and medical factors, and psychosocial support. This cross-sectional study was carried out as a questionnarie study supplemented with medical data from the Regional Breast Cancer Register of the Uppsala/Örebro Region. A total of 1574 inquiries of engaging in the study were sent out, whereof 69 % accepted. In the final analysis 932 women were included (59 %). Participants completed a questionnaire including instruments measuring health-related quality of life, anxiety/depression, and patient satisfaction, as well as questions regarding demographic and socioeconomic aspects, psychosocial support, and comorbidity. Univariate, bivariate, and multivariate methods were used for data analysis. The results showed that the women experienced problems related to global health status, role, emotional, social, and sexual function, and diverse symptoms, and a relatively small part were defined as clinical cases of anxiety and depression. There was a high degree of patient satisfaction, which in turn was related to less anxiety and depression and a better health-related quality of life. Age, treatment with chemotherapy, comorbidity, psychosocial support, and sick leave/temporary disability pension were shown to influence health-related quality of life and anxiety/depression, whereas only a small part of the variance in patient satisfaction could be explained by background factors.

Syftet med denna studie var att beskriva hur patienterna upplevde Brännskadeteamets ettårsuppföljning. Studien har en deskriptiv design med såväl kvalitativa som kvantitativa data. Som underlag för studien har en utvärderingsenkät använts, svaren är insamlade under tidsperioden 2001- juni 2008. Svarsfrekvensen var hög (81,4%), 57 patienter av 70 hade besvarat enkäten. Bemötandet skattades av samtliga patienter som mycket bra (77,2%) eller bra (22,8%). Samtliga patienter som hade ställt frågor ansåg att de hade fått svar på sina frågor (93%) medan en mindre grupp svarade att de ej hade ställt några frågor (7%). Informationen innan besöket ansågs som dålig eller mindre bra av 4 patienter (7,1%), bra/tillräcklig av 33 patienter (57,9%) och mycket bra av 19 patienter (33,3%). Informationen under besöket ansågs vara bra eller mycket bra av samtliga patienter utom en som klassade den som mindre bra. Fyra av de fem kommentarerna som skrivits till frågorna gällde brister i information och förberedelse. Majoriteten av patienterna (93%) ansåg att tiden för besöket var lagom. Brännskadeteamets ettårsuppföljning är unik och den anpassas i möjligaste mån efter varje patients behov. Svaren på enkäten visar att detta lyckats ganska bra, men att informationen innan besöket behöver förbättras. / The purpose of this study was to describe the burn patients´ experience of the one-year follow-up, with a multidisciplinary team. The study has a descriptive design with both qualitative and quantitative data. An evaluation questionnaire was used to collect data. The answers are collected in the period from 2001 until June 2008. The response rate was high (81.4%), 57 patients out of 70 had responded to the survey. The patients replied that they were treated very good (77.2%) or good (22.8%). All patients that had asked any questions felt that they had received answers to their questions (93%) a smaller group replied that they had not asked any questions (7%). The information before the visit was considered as poor or less good by 4 patients (7.1%), good/sufficient by 33 patients (57.9%) and very good by 19 patients (33.3%). Information during the visit was considered to be good or very good by all patients except one who rated it as less good. Four out of the five written comments was about issues related to gaps in information and preparation. The majority of all patients (93%) were satisfied with the length of time of the visit. The multidisciplinary one-year follow-up, at the Burn Center, is unique and the aim is to adjust the follow-up visit after each patient's needs. The results show that it has succeeded quite well, but that the information given before the visit needs to be improved.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka bröstcancerpatienters tillfredsställelse med vården under utredning av sin sjukdom samt att utforska vilka förbättringsbehov av vården patienterna uppgav. Metod: Samtliga patienter som rapporterades till Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala- Örebroregionen under 2007-2008 tillfrågades om deltagande i en enkätstudie. Undersökningsgruppen bestod av 165 kvinnor som i enkäten kommenterat den utredande vården. Enkätsvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Bröstcancerpatienternas kommentarer gällde kategorierna organisation, kompetens, bemötande, information och generellt. Angående organisation uppgav patienterna behov av bättre samordning, högre personalkontinuitet, tillgång till en kontaktperson inom vården samt utökad psykosocial vård. Hög tillfredsställelse med vårdens kompetens rapporterades men även misstag samt upplevd bristande professionalitet hos vårdpersonalen. Vårdpersonalens bemötande uppgavs mestadels som tillfredsställande. Lägre tillfredsställelse rapporterades då vårdpersonalen förbisett patienten som individ. Tillfredsställelsen med information under utredning var hög då information getts personligen med tid för frågor och återkoppling. Då information varit svårtillgänglig, bristande eller ej anpassad efter patientens behov var tillfredsställelsen lägre. De generella kommentarerna indikerade hög tillfredsställelse. Slutsats: Bröstcancerpatienterna uppgav hög tillfredsställelse med kompetens och bemötande under utredningen. Lägre tillfredsställelse uppgavs med vårdens organisation och information. Förbättringsbehov som tydligast framgick var av ökad samordning av utredningens faser samt utökad psykosocial vård. / Purpose: The purpose was to examine breast cancer patients’ satisfaction with care during diagnostic process and to investigate their identified needs for improvement. Method: Patients reported to the Quality register for breast cancer in Uppsala- Örebro during 2007-2008 were asked to participate in a questionnaire study. The study population was 165 women who commented on the diagnostic process. Answers were analyzed using qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Result: Patients commented diagnostic services regarding organization, competence, interpersonal skills, information and general. Concerning organization they reported needs for better coordination, better personnel continuity, a contact person and more psychosocial care. High satisfaction with health care competence was reported but also mistakes and lack of professionalism. Personnel’s interpersonal skills appeared mostly satisfactory. Lower satisfaction was reported when personnel overlooked the patient as an individual. Satisfaction with information was high when information was given in person with time for questions and feedback, and lower when information was hard to access, lacking or not adjusted to the patients’ needs. General comments indicated high satisfaction. Conclusions: Patient satisfaction with competence and interpersonal skills was high while satisfaction with organization and information was lower. Diagnostic services can be improved by coordination and more psychosocial care.

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease. Method: The study was conducted as a systematic literaturereviewbased on tenoriginal articles. Ameta-synthesiswas used for the analysisandthe resultwasdiscussedwithHalldórsdóttir's (1996) theory;"Caring and Uncaring Encounters inNursing and Health Care–From the Patients Perspective". Result: Five themes emerged;The importance of emotional support;Beingjudged by the health personnel; The importanceof information;To (not) talk about sexandThe environmentalimpact on the confidentiality.Conclusion:Patients with sexually transmitted diseasesare experiencingencounters withhealth care bothnegativelyand positively, although there were mostlynegative experiencesofthe encounters. Several factors affect patients' experiences.Encounter with health care affectspatients' well-being and health. Clinical significance: The knowledge fromthis studymightenable a patientcentredapproach. Based on this knowledge,healthcouldbe developed so thatthe encounter itselfpromotesempowerment and an increased sense of well-being and health. / Bakgrund: Att få en sexuellt överförbar sjukdom är tydligt förknippatmed stigma och skam. Stigma har en betydande påverkan på individens självbild och benägenhet att testa sig. Trots hög incidensidentifieras en generellt bristande medvetenhet om de risker och effekter dessa sjukdomar har påbåde psykisk och fysisk hälsa. Vårdpersonal upplever svårigheter att bemötapatienter med sexuellt överförbara sjukdomar. Syfte: Studiens syfte är att beskriva patientersupplevelser av mötet med vården efter att de diagnostiserats meden sexuellt överförbarsjukdom. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där tio originalartiklar sammanställdes med en metasyntes och diskuterades utifrån Halldórsdóttirs (1996) teori;"Vårdande och icke-vårdande möteni omvårdnad och hälso-och sjukvård–utifrån ett patientperspektiv". Resultat: Fem teman framkom som återkommande upplevelser; Betydelsen av emotionellt stöd; Att bli dömd av vårdpersonalen, Betydelsen avinformation; Att (inte) tala om sex och Den fysiska miljöns påverkan på konfidentialiteten. Slutsats: Patientermed sexuellt överförbara sjukdomar upplever mötet med vården ivarierande grad negativt och positivt. Dock framkom det övervägande negativa upplevelser av mötet. Flertalet faktorer påverkar patienternas upplevelse. Mötet med vården påverkar patienternas välbefinnande och hälsa. Kliniskbetydelse: Kunskapen från resultatet i denna studie kan möjliggöra en patientcentrerad vård. Utifrån resultatet kan vården utvecklas så att mötet upplevs som vårdande, och där mötet i sig samt kontakten med vården skapar egenmakt och en ökad känsla av välbefinnande och hälsa.