Bakgrund: I västvärlden beräknas fyra av fem vuxna individer någon gång i livet få ländryggsmärta. Rygg-och nackproblem tillsammans med psykiatriska diagnoser är det område i Sverige som orsakar mesta sjukfrånvaron. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur individer med ospecifik ländryggssmärta upplevde bemötande av sjukvårdspersonal. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och Amed. Elva vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades, vilka kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Patienter med ländryggssmärta upplevde att hela deras livssituation påverkades av smärtan och att de inte blev trodda eller tagna på allvar. Orsaken till smärtan var ofta odiagnostiserad, vilket skapade en osäkerhet hos patienten. Brister i kommunikationen mellan vårdpersonal och patient kunde göra att många upplevde ett dåligt bemötande. Diskussion: Då smärta är en subjektiv upplevelse bör det alltid vara patientens upplevelse som styr behandlingen, annars kan patientens autonomi och integritet bli hotad. En god relation gör att patienten känner sig trygg och blir stärkt i sin roll. Slutsats: Större delen av forskningen i nuläget är fokuserad på sjukgymnasters och läkares bemötande av denna patientgrupp. Det behövs vidare forskning för att undersöka sjuksköterskans roll inom området. En ökad förståelse för denna grupp skulle förbättra vården och bemötandet.

Endoskopiska undersökningar har blivit vanligare och ökat i antal. Detta på grund av den  ökade livslängden. Möjligheten att behandla och att bota sjukdomar har också blivit bättre.  Screening av kolorektalcancer leder också till ett ökat antal patienter. De endoskopiska  undersökningarna har tidigare endast utförts av läkare. För att patienterna inte skall behöva  vänta för länge på undersökning har det införts endoskoperande sjuksköterskor runt om i  världen. Omvårdnaden runt de patienter som behöver genomgå endoskopiska undersökningar  är mycket viktig då undersökningarna kan upplevas som obehagliga och smärtsamma.    Syftet är att belysa vad som finns beskrivet angående patienttillfredsställelse och kvalité vid  endoskopiska undersökningar genomförda av sjuksköterskor.      Metod som valts till detta arbete är forskningsöversikt. Sammanlagt ingår 19 artiklar från  olika delar av världen.    Resultatet visar att patienttillfredsställelsen är god och att många patienter föredrar  endoskoperande sjuksköterskor. Kvalitén på undersökningarna var god och i jämförelse med  läkare är sjuksköterskor mer noggranna och finner flera avvikande fynd. Dock tar de  sjuksköterskeutförda undersökningarna längre tid i jämförelse med undersökningar utförda av  läkare.     Enligt denna forskningsöversikt har artiklarna i detta arbete visat att patienttillfredsställelsen  är god vid endoskopiska undersökningar genomförda av sjuksköterskor. Resultatet av denna  studie visar att sjuksköterskor genomför endoskopiska undersökningar med god kvalité och  med hög säkerhet för patienterna. Detta sammantaget med att väntetiderna för  undersökningarna kan kortas med hjälp av sjuksköterskor kan här ses en vinst för patienterna.

Bakgrund Trycksår är ett vanligt förekommande problem i vården med en behandlingstid som kan sträcka sig över flera månader eller år innan läkning. Trycksår uppstår på grund av vävnadsbelastning, men mekanismerna genom vilka belastningen leder till vävnadsnedbrytning är inte helt kända. Sårbehandling och avlastning av området genom användandet av olika hjälpmedel är viktiga delar av behandlingen. Patientgrupper som drabbas mest är äldre och patienter med ryggmärgsskador. Ofta är trycksår smärtsamma, medför begränsningar i patienters liv, och påverkar patientens livskvalitet. Syfte Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att leva med trycksår. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Sökningar efter artiklar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter granskning valdes 12 artiklar ut som uppfyllde inklusionskriterier samt kraven på kvalitet och svarade på studiens syfte. Artiklarnas resultat sammanställdes och grupperades i teman. Resultat Tre teman identifierades utifrån artiklarna: upplevelsen av smärta och obehag, känslomässiga upplevelser och upplevelsen av begränsningar och social isolering. Upplevelsen av smärta var en ständigt närvarande del av livet med trycksår och kunde även orsaka känslor av hopplöshet och oro, samt fysiska begränsningar och social isolering hos patienter. Slutsats Trycksåret och även behandlingen av trycksåret kunde medföra både kroppsligt och själsligt lidande för patienten. Lidande på grund av smärta var vanlig, men lidande uppstod också på grund av interaktionen med vårdpersonal och behandlingen av trycksåret, samt de stora förändringarna av livssituationen som många patienter upplevde.

SAMMANFATTNING Bakgrund Maktförhållandet inom vården är många gånger ojämlikt i mötet mellan vårdpersonalen och patienten. Detta kan vara särskilt märkbart på en akutmottagning där det ofta är ett högt tempo och patienterna är mer eller mindre akut sjuka. För patienten kan det innebära en rädsla och osäkerhet när de inte vet vad som ska hända härnäst. Sjuksköterskan i sin tur kan påverka patienters upplevelse av sitt besök på en akutmottagning genom ett gott bemötande och god kommunikation och information. Syfte Att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och agerande på akutmottagningen. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 18 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet. Resultat Resultatet visade att bra kommunikation och information från vårdpersonalen var starka komponenter när patienter skulle känna tillfredställelse med det bemötande de fick på akutmottagningen. Lite förvånande visade det sig i resultatet att flertalet av patienterna var nöjda med det bemötande och den vård de erhållit, dock underströks i flertalet studier att enligt patienter kunde förbättringar göras inom vissa områden. Slutsats Att visa respekt, lyssna på patienten och framföra tydlig och adekvat information är de faktorer som framställts som viktigast när det gäller bemötandet på akutmottagningen, detta i sig kostar inte sjukvården något utan medför endast positiva effekter. Gott bemötande kan öka tillfredsställelsen och följsamheten med den givna vården.

Bakgrund: Oro och ångest är vanligt förekommande i samband med operation och kan leda till onödigt lidande och negativa följder för patienten. Preoperativ information är viktigt för patientsäkerheten men även för patientens delaktighet och är en av de faktorer som påverkar oro, ångest och patienttillfredsställelsen i samband med operation.Syfte:  Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder, utöver sedvanlig preoperativ information, som visat sig ha effekt på oro, ångest och patienttillfredsställelse hos vuxna patienter som genomgår en operation med anestesi. Metod: En systematiskt utförd litteraturstudie genomfördes för att sammanställa tidigare publicerade forskningsresultat inom området. Sökningar av artiklar gjordes i PubMed samt CINAHL. Totalt 14 randomiserade kontrollstudier inkluderades i studiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att användning av en behovsbaserad utbildning, PowerPoint eller informationsvideos i det preoperativa mötet gav signifikant positiva effekter på oro, ångest och patienttillfredsställelse. Vid användning av multimediautbildning, skräddarsydda broschyrer eller patientutbildning med rundvandring sågs ingen effekt på oro och ångest, däremot sågs en positiv effekt genom ökad patienttillfredsställelse. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder i form av behovsbaserad utbildning, PowerPoint, multimediautbildning, informationsvideos, skräddarsydda broschyrer eller patientutbildning med rundvandring visade positiv effekt för patienters oro, ångest och/ eller patienttillfredsställelse i samband med operation. Genom att rutinmässigt utvärdera patienters oro och ångest kan individanpassade omvårdnadsåtgärder underlätta informationsöverföringen i det tidiga preoperativa skedet.

Bakgrund: Akutmottagningen har en hög patienttillströmning och detta leder till att patienter med lågt prioriterade skador och sjukdomar/tillstånd får ökade väntetider. Den sekretess som råder inom hälso- och sjukvården förhindrar sjuksköterskan från att ge information angående varför andra patienter prioriteras före dem. Sjuksköterskor kan med kunskap om patienters erfarenheter av vården på akutmottagningen, få en ökad förståelse och genom detta ge en mer individanpassad vård och ökad tillfredställelse hos patienterna.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vården från sjuksköterskor på akutmottagningen. Vidare var syftet med litteraturstudien att granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. De tolv inkluderade vetenskapliga artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed. Ansatsen på dessa är kvantitativ, kvalitativ eller mixad. Huvudresultat: Många patienter ansåg att den vård de fick av sjuksköterskan på akutmottagningen var god. Det goda bemötandet, förmågan att lyssna och den höga kompetensen hos sjuksköterskan medförde en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Under väntetiden förekom dock att patienterna kände sig som en börda för sjuksköterskorna samt ignorerade i vissa fall. Bristen på kontakt med sjuksköterskorna under väntetiden medförde att patienterna inte fick den information de ansåg sig behöva. Patienterna beskrev att sjuksköterskans kommunikation var adekvat samt att de använde ett lättförståeligt språk. Slutsats: De flesta patienter var nöjda med den vård de fick av sjuksköterskan på akutmottagningen. De kände att sjuksköterskan hade en hög kompetens och kommunikationen var adekvat. Dock förekom det patienter som ansåg att informationen var bristfällig. / Background: The emergency department has a high patient inflow and this results in increased waiting times for patients with low priority injuries and diseases/conditions. The confidentiality in health care prevents the nurse from giving information on why other patients are prioritized over them. Nurses can with the knowledge of patients' experiences of care in the emergency department, get a better understanding and through this provide more individualized care and increased satisfaction of patients. Aim: To describe patients' experiences of care from nurses in the emergency department. Furthermore, the aim of this study was to examine the data collection method of the included articles. Methods: A literature study with descriptive design. The twelve included scientific articles were sought out in the databases CINAHL and PubMed. The approaches of these are quantitative, qualitative or mixed. Results: Many patients felt that the treatment they received by the nurse in the emergency department was good. The good hospitality, ability to listen and the high competence of the nurse brought a mutual respect between nurse and patient. During the waiting time, however, the patients sometimes felt as a burden on nurses and in some cases even felt ignored. The lack of contact with the nurses during the waiting time meant that the patients did not receive the information they deemed necessary. Patients described that the nurse communication was adequate and that they used an easy to understand language. Conclusion: Most patients were satisfied with the care they received by the nurse in the emergency department. They felt that the nurse had a high level of competence and communication was adequate. However, there were patients who felt that the information was inadequate.

Hälso- och sjukvården ska enligt lag bedriva god omvårdnad. Trots detta förekommer det att patienter upplever ett missnöje med vården. För att säkra omvårdnadskvaliteten bör patienters perspektiv angående god omvårdnad stå i fokus. Så vad tycker patienterna egentligen? Litteraturstudiens syfte är därmed att beskriva patienters uppfattningar av god omvårdnad. Efter litteratursökningar i databaser valdes nio kvalitativa artiklar ut för analysen. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys har artiklarna sedan sammanställts. I resultatet framkommer en del olika aspekter på vad god omvårdnad är för patienterna. Detta beskrivs i två huvudteman, En hel människa och Adekvat vård. Utifrån första temat identifierades fem subteman, Att bli respekterad som en individ, Att ha en god relation med sjuksköterskan, Att sjuksköterskan finns där, Att få vara delaktig i sin omvårdnad och Att sjuksköterskan har ett genuint förhållningsätt. Utifrån det andra temat framkom tre subteman, Att sjuksköterskan har klinisk kunskap, Att få tillfredställande smärtlindring och Att få anpassad information. Resultatet kan vara till hjälp för fortsatt utveckling av omvårdnadskvaliteten då patientens perspektiv ligger som grund. / Program: Sjuksköterskeutbildning

SAMMANFATTNING Bakgrund: Män och kvinnor har historiskt sett behandlats olika inom sjuksköterskeyrket och tycks skilja sig från varandra i sitt yrkesutförande. Manliga sjuksköterskor beskrivs bland annat vara mer direkta i sin kommunikation än kvinnliga sjuksköterskor. Manliga sjuksköterskor beskriver sitt yrke som särskilt utmanande på grund av deras kön. Dessa utmaningar är i form av bland annat pinsamhet vid intimvård av kvinnliga patienter och känslor av utanförskap hos de manliga sjuksköterskor som arbetar i ett kvinnodominerat yrke.   Syfte: Syftet av denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av att bli vårdade av manliga sjuksköterskor.   Metod: En litteraturstudie användes. 11 originalartiklar valdes från databaserna Pubmed, Cinahl och Web of Science som sedan lästs, granskats och bearbetats. Personcentrerad omvårdnad och Newmans omvårdnadsteori användes som teoretiska referensramar.   Resultat: Intimvård upplevdes som obekvämt om den genomfördes av manliga sjuksköterskor. Patienterna hade en generell positiv inställning till manliga sjuksköterskor. Egenskaper som var viktigast hos manliga sjuksköterskor var: kvalificerad, professionell, empatisk och stödjande. De manliga sjuksköterskorna ansågs lämpade att utföra medicintekniska moment och vara omtänksamma och respekterande patienternas integritet. Att samtala om sexuell aktivitet, personlig hygien och sjukdomsförlopp ansågs av patienterna som känsliga beroende på könet på sjuksköterskan de pratade med.   Slutsats: Studiens kvantitativa del visade att kvinnliga sjuksköterskor föredrogs framför manliga sjuksköterskor vid omvårdnad. En majoritet av patienterna hade en neutral till negativ inställning mot manliga sjuksköterskor. Den kvalitativa delen visade att det inte var en självklarhet att manliga sjuksköterskor ska vara en del av all sjukvård. Detta varierade beroende på patientens personliga preferens.

Det finns ett stort behov av att på olika sätt förmedla information inom hälso- och sjukvården. Hur patienten tar till sig den preoperativa informationen skiljer sig åt. Syftet i denna pilotstudie var att undersöka om en informationsfilm via internetlänk, tillsammans med skriftlig standardinformation preoperativt, ger ökad patienttillfredsställelse i jämförelse med enbart standardinformation. Med en kvantitativ ansats tillsammans med en randomiserad kontrollerad metod utfördes en enkätledd telefonintervju dagen efter besöket på dagkirurgen. Antalet deltagare var 21 stycken, 8 i interventionsgruppen och 13 i referensgruppen. Resultatet visade att deltagarna ansåg att preoperativ information var mycket viktig och hur den bör delges skilde sig åt. Alla tyckte sig bra informerade, men deltagarna som såg informationsfilmen menade att den ökade förståelsen av händelseförloppet. Ingen skillnad gällande patienttillfredsställelse sågs mellan grupperna. Pilotstudien påvisar vikten av att tillgodose patienters behov av information och att den bör förmedlas på olika sätt.

Bakgrund: Många faktorer kan påverka patienters upplevelser av att bo på sjukhus, bland annat vårdmiljön och i vilket rum patienten blir placerad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att bo på sjukhus under sin vårdtid. Metod: En litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar som vetenskapligt granskats och bedömts. Resultat: Materialet sammanställdes i fyra kategorier: positiva och negativa aspekter för flerbäddssalar samt positiva och negativa aspekter för enkelrum. Resultatet visade att det finns både för- och nackdelar för patienten i de olika boendeformerna. Vissa patienter uppskattade det sällskap som flerbäddssalar kunde erbjuda, medan andra patienter ville ha lugn och ro som enkelrum erbjöd. Diskussion/Slutsats: De aspekter som framkom i resultatet är viktiga för sjuksköterskor att ha i åtanke när hon tilldelar patienter rum vid inskrivning på sjukhuset.