SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie var att på ett sjukhus i Mellansverige undersöka hur tillfredställda patienterna var med information om läkemedelsbiverkningar Syftet var även att undersöka grad av oro över eventuella biverkningar och jämföra om det fanns någon könskillnad gällande detta. Metod: Studiens design var en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och jämförande statistik. Data samlades in genom en Studiespecifik enkät. Antalet svarande var 29 inneliggande patienter under 10 veckor som uppfyllde inklusionskriterierna. Resultat: Resultatet visade att hälften av deltagarna inte hade fått information om läkemedelsbiverkningar och att 78 % uppgav sig vilja ha mer information. Nio av tio deltagare instämde till att vara oroliga över eventuella biverkningar och 64 % uppgav att de var osäkra eller inte visste vart de skulle vända sig vid frågor om biverkningar. Trots detta var drygt hälften av deltagarna delvis eller helt nöjda med den information de fått. Ingen statistik signifikant könsskillnad kunde påvisas i grad av oro. Slutsats: Resultatet visar att mer och tydligare information bör ges till patienterna om eventuella läkemedelsbiverkningar. Vidare forskning är nödvändigt då mätningen av tillfredställelse ger ett motsägelsefullt resultat. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to investigate how satisfied patients where with information about medical side effects in a hospital in central Sweden. The aim was also to investigate the level of worry for any side effects and compare the level of worry between genders. Method: The design of the study was quantitative, cross-sectional. Data were collected through a study specific questionnaire. Respondents were 29 hospitalized patients who met the inclusion criteria during a 10 week period. Findings: The results showed that half of the participants had not received information about medical side effects and that 78% claimed they wanted more information. Nine out of ten participants agreed with being concerned about possible medical side effects and 64% said they were unsure or did not know where to turn with questions about side effects. Despite this, over half of the participants were partially or completely satisfied with the information they had received. No difference was detected in the level of worry between genders. Conclusion: The results show that more information and more distinct information should be given to patients about possible medical side effects. Further research is necessary since the measuring of satisfaction gives a contradictory result

Koloskopi är en endoskopisk undersökning som visualiserar insidan av tunntarmens sista del, tjocktarmen och ändtarmen. Det är den bästa undersökningsmetoden för att diagnostisera sjukdomar i tjock- och ändtarmen. Studier visar att patienten kan uppleva oro, obehag och smärta inför/under en koloskopi. Patienten kan dessutom känna sig generad och obekväm i den utsatta situationen som en koloskopiundersökning innebär. Dessutom måste patienten gå igenom omfattande kost- och laxeringsförberedelser för att kunna genomföra undersökningen. Kommer patienten till sitt besök utan att vara förberedd ordentligt, kan detta innebära onödigt lidande med förlängd och därigenom en mer smärtsam undersökning. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar patienters tillfredsställelse i samband koloskopi. En allmän litteraturöversikt valdes som metod för att kritiskt granska redan existerande och publicerad forskningslitteratur och sedan sammanställa resultatet som svarade på studiens syfte. Till resultatet inkluderades 17 vetenskapliga artiklar där både kvantitativa och kvalitativa studier ingick. De inkluderade artiklarna var publicerade mellan 2007 och 2017, skrivna på engelska och var peer-reviewed. Databaserna som användes till sökning var Academic Search Elite, CINAHL complete och PubMed. Genom integrerad dataanalys av de 17 vetenskapliga artiklarna kunde fyra huvudkategorier av faktorer identifieras. Dessa var omhändertagande av patienten, kommunikation, individuell upplevelse av smärta och distraktion. Till huvudkategorierna följde ett antal underkategorier; tekniskt utförande, personligt bemötande, information, smärtlindring/sedering, musik och film. De faktorer som betydde mest för patienten gällande tillfredsställelse vid koloskopi visade sig vara bemötande, information och smärtlindring/sedering. Slutsatsen var att patienttillfredsställelsen vid koloskopi ökar vid tillämpning av personcentrerad vård. Vid individanpassad information, kommunikation och smärtlindring/sedering ökar tillfredsställelsen hos patienten. I bemötandet, genom personcentrerad vård öppnas möjligheter upp för patienten att ställa frågor vid behov, vilket också har en positiv inverkan på patienttillfredsställelsen.

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Mer än hälften av alla ingrepp som utförs i Sverige sker inom dagkirurgisk vård. Anledningen är att det är kostnadseffektivt och patientsäkert att genomföra dagkirurgiska ingrepp. Det innebär ett snabbt vårdförlopp med korta vårdtider. Omvårdnadsteoretikern Virginia Henderson menar att en aktiv interaktion och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna identifiera de individuella omvårdnadsbehov patienten har. Att inte möta patienten i detta kan orsaka ett vårdlidande. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av dagkirurgisk vård. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Efter databassökningar i CINAHL och PubMed valdes 20 vetenskapliga artiklar ut till litteraturöversikten. Artiklarna lästes, analyserades och skrevs in i en matris som fungerade som ett underlag vid resultatsammanställningen. Resultat Patienterna var i stort sett nöjda med den dagkirurgiska vården. Tillfredsställelsen var relaterad till hur de fick hjälp att hantera den postoperativa smärtan. Positiva aspekter var kort vårdtid, snabb återhämtning och ett bra bemötande från vårdpersonalen. Negativa inslag var att patienterna tyckte vården var för forcerad, att de individuella behoven förbisågs samt att oro och ångest förekom inför ingreppet. Slutsats Den dagkirurgiska vården var oftast beskriven som positiv av patienterna men patienter beskrev upplevelser av otrygghet och oro. Om kommunikationen och dialogen är bristfällig, finns risk att ett vårdlidande uppstår. När vården istället utgår från patientens individuella behov kan patienten uppleva ökad trygghet. Det kan stärka patienternas upplevelse av kontroll och självbestämmande.

SAMMANFATTNING Bakgrund Upp till 70 procent av alla faktiska graviditeter leder till missfall. Beskedet om att graviditeten slutat i ett missfall är i många fall ett stort trauma. Syfte Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötandet samt omvårdnadens betydelse vid ett missfall. Metod En litteraturöversikt genomfördes för att svara upp till syftet. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed och genererade i 15 vetenskapliga artiklar vilka inkluderades efter kritisk granskning. Resultat I resultatet presenteras 15 artiklar och ur dessa framkom fem teman: information och möjligheten att ställa frågor, uppföljning och rådgivning, normalisering, utanförskap, bemötande stöd och support. Slutsats Bemötandet och omvårdnaden av kvinnor som genomgår ett missfall kan anses som ett viktigt inslag i vården. Tydlig kommunikation och information ses som viktig av kvinnorna. Det behövs en förståelse för kvinnans situation vid ett missfall. Detta för att ge ett så personcentrerat bemötande som möjligt och för att hjälpa kvinnan i hennes sorgebearbetning. Slutsatsen visar att det är viktigt att kvinnorna behandlas professionellt, mänskligt och med sympati och empati. Denna studie kan erbjuda sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal ökad insikt, kunskap och förståelse för hur patienterna upplever bemötandet och omvårdnaden.

Bakgrund: Den mest förekommande orsaken till att patienter besöker akutmottagningen ärsmärta och i Sverige besöker cirka 1,6 miljoner människor akutmottagningar varje år. Underbehandling av smärta har varit och är fortfarande ett stort problem på akutmottagningenoch patienter är inte tillfredsställda med smärtbehandlingen de får. Fel eller fördröjdbehandling av akuta smärttillstånd ökar risken för långvarig smärta. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av smärtbehandling på en akutmottagning med fokus på deras grundläggande vårdbehov. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med induktiv design tillämpades. Sökningarnagenomfördes i PubMed, CINAHL och Google Scholar vilket resulterade i 23 vetenskapligastudier med kvantitativ och kvalitativ ansats samt en med mixad-metod. Insamlade dataanalyserades med hjälp av integrerad innehållsanalys. Resultat: De faktorer som sågs påverka patienter erfarenheter av smärtbehandling och derastillfredsställelse var fysiska behov, vårdrelationen och psykosociala behov. De fysiskabehoven gällde smärtbedömning, tiden till smärtlindring samt adekvat smärtlindring ochvårdrelationen gällde interaktionen mellan patient och vårdpersonal samt visad empati hospersonalen. Psykosociala behov i form av information och kommunikation samt emotionelltvälbefinnande hade också betydelse. Slutsats: Huvudresultatet i denna litteraturstudie visar på att patienters vårdrelation med vårdpersonal och patienters fysiska samt psykosociala behov var av stor vikt för patienters erfarenheter av smärtbehandling, dock var behoven inte alltid tillgodosedda. En nationell behandlingsriktlinje kring smärtbehandling och betydelsen av personcentrerad vård på akutmottagningen kan vara patienter till gagn. Med ramverket Fundamentals of Care går det att identifiera patientens grundläggande vårdbehov som kan vägleda sjuksköterskor att ge enholistisk och personcentrerad vård samt en god omvårdnad vid smärtbehandling.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på vikten av information för patienters vårdupplevelse och säkerhet. Ändå finns tydliga belägg för att informationen brister på akutmottagningar. Det är därför viktigt att sammanställa patienters upplevelser inom området. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av information på akutmottagningar. Metod: Deskriptiv design med litteraturöversikt som metod där 16 vetenskapliga kvalitativa originalartiklar analyserades. Resultat: Fem teman skapades: Initial vård på akutmottagningen; efterföljande väntetid; tillstånd och behandling; förståelse och minnesförmåga; samt avslutande vård på akutmottagningen. Både positiva och negativa upplevelser framkom. Mest framträdande var negativa upplevelser angående bristande information om saker som väntetider, tillstånd och behandling. Slutsats: Information är en viktig del av vården på en akutmottagning och denna studie belyser dess betydelse ur ett patientperspektiv. I resultatet framkom en mängd olika upplevelser som visar på problemområdets relevans. Behov av mer forskning specifikt gällande patienters upplevelser av information anses behövas. Genom att belysa patienters upplevelser har brister och även möjligheter till förbättringar synliggjorts, vilket kan vara av nytta för sjuksköterskor i sin profession. / Background: Previous research has shown the importance of information for the patients care experience and safety. Still there is clear evidence that information is lacking at emergency departments [ED]. It is therefore important to gather patient experiences on the subject. Purpose: To investigate patient experiences of information in emergency departments. Method: Descriptive design with a literature review as method where 16 scientific qualitative original articles was analyzed. Results: Five themes was created: Initial care at the ED; following waiting time; condition and treatment; understanding and ability to remember; and final care at the ED. Both positive and negative experiences emerged. Most prominently was negative experiences regarding lack of information about subjects such as waiting times, condition and treatment. Conclusion: Information is a crucial part of the care at the ED and this study highlights its importance from the patient perspective. A lot of different experiences emerged in the result that displays the relevance of the problem area. The need of further research regarding patient experiences of information is considered needed. Flaws and opportunities for improvement has also been revealed by highlighting patient experiences, which may be of use for nurses in their profession.

Tidigare studier har visat vad patienten anser vara tillfredställande i samband med triage. Där framkommer att i mötet med vårdpersonalen vill patienten känna sig värdig, sedd och bekräftad. Detta ställer krav på vårdpersonalen och den kompetens de besitter. En förutsättning för patienttillfredsställelse är information om väntetider, patienternas medicinska tillstånd och en god vårdrelation. I mötet med patienten krävs kunskap om vad dessa tycker är viktigt och betydelsefullt i samband med triage. Kunskapen om vad som är viktigt är fortfarande inte tillräckligt belyst, ur ett patientperspektiv. Syfte var att beskriva patientens upplevelse av vad som var betydelsefullt för denne i samband med triage. En kvalitativ forskningsansats med en påföljande innehållsanalys valdes. 11 stycken intervjuer genomfördes på en mindre akutmottagning i väst Sverige.Informanterna som valdes ut var patienter på denna akutmottagning. I resultatet framträdde två domäner, bemötande och information. Kategorierna som följde var omvårdnad, trygghet, delaktighet, kompetens, omhändertagande, integritet, tid och kommunikation. Informanterna ansåg det vara betydelsefullt att bli bemötta på ett individuellt plan, detta innefattade allt från basal omvårdnad till att informanterna litade på triageteamets goda kompetens. Sanningsenlig information kring väntetider och prioriteringssystemet visade sig ha betydelse. Tidigare studier har visat att vården upplevdes som god om vårdpersonalen hade ett öppet förhållningssätt, visade hänsynsfullhet och lugn. Detta bekräftas i vårt resultat. Triageteamet skulle kunna tillgodose detta genom att våga uppskatta väntetiden, men också genom att vara tydliga i att informationen kan komma att förändras. / Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008). Den psykologiska dimensionen av patientens upplevelser i patientrummet har stor betydelse för dennes välmående och tillfrisknande. En god, fungerande interiör som var ren och fräsch påverkade patientens uppfattning av omvårdnaden positivt. Fönster med mycket ljus inne på patientrummet påvisade positiva effekter för patienten. Ljusets effekt kunde reducera användningen av smärtstillande medel till patienterna. Tillgång till natur och växter gav en ökad känsla av välbefinnande och minskade smärta, ångest och stress. Att reducera ljud för att patienten skulle kunna komma till ro och få sömn var viktigt för tillfrisknandet och återhämtandet. Avsevärda sömnstörningar är förenade med och en bidragande faktor till flera sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och depression. Kunskap om hur patienten påverkas och upplever den fysiska och sociala miljön inne på patientrummet, ger sjuksköterskan i sin profession möjlighet att kunna tillgodose patientens behov så att ett välbefinnande upplevs. / Program: Sjuksköterskeutbildning