Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad patienterna har för upplevelser av sjukvården, samt vilka förbättringar de föreslår. Metod: Undersökningsgruppen bestod av 50 patienter som svarat på de öppna frågorna i en nationell patientenkät. Svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet resulterade i fem kategorier och elva underkategorier. De fem kategorierna bestod av: bemötande, sjukhusmaten, vårdmiljön under sjukhusvistelsen, in- och utskrivning samt väntetider under vårdtiden och samarbete mellan professioner. Patienter som vårdades inom slutenvården ansåg att det bemötande de erhöll i huvudsak varit gott, men att det förekom vissa negativa attityder som bör förändras till det bättre. Förbättringar av måltider och sjukhusmiljön önskades, dessa områden upplevdes otillfredsställande. Vidare föreslogs förbättringar rörande information och kommunikation. Dessa två faktorer spelade, enligt patienter, roll för hur trygga de kände sig inom vården. Väntetiderna upplevdes vara alltför långa och patienterna önskade att dessa ska bli kortare. Slutsats: Patienterna i denna studie hade både positiva och negativa upplevelser av slutenvården, samt föreslog förbättringar på ett antal områden. Detta resultat, samt framtida patientundersökningar, kan vara ett underlag för sjuksköterskors kvalitetsförbättringsarbete i den kliniska verksamheten då det identifierar områden i behov av förbättring. / Aim: The aim of this study was to examine patients’ experiences of health care, and which improvements they propose. Method: The study group consisted of 50 patients who answered the open-ended questions in a national patient satisfaction questionnaire. The patients’ answers were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five categories and eleven subcategories. The five categories were:  social interaction with staff, hospital food, hospital environment during the stay, admission, discharge and delays and collaboration with other professions. Patients who received hospital care generally considered themselves treated well by staff, but some experienced negative attitudes from staff which leaves room for improvement. Other areas considered dissatisfying were the hospital food and the hospital environment. Furthermore, suggestions were made concerning the improvement of information and communication. These factors, according to patients, affect whether they feels safe or not when receiving health care. Patients also expressed that waiting times and delays were too long, and ought to be shortened. Conclusion: Patients in this study had both positive and negative experiences of their hospital stay. They suggest improvements in several areas. These results, together with future patient satisfaction surveys, can develop a basis for nurses to improve the quality of care in clinical practice since they identify areas in need of improvement.

En akutmottagning är avsedd för individer med akut sjukdom eller skada. När patienten kommer till akutmottagningen får de träffa vårdpersonal som bedömer vilken prioritering de ska ha och därmed hur snabbt de behöver vård. Därefter får patienten vänta på sin tur att träffa läkaren. Ett förändrat sökmönster där fler patienter söker akutsjukvård genererar i att väntetiderna kan vara långa. På akutmottagningen blir patienten bemött av undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Många av de anmälningar som kommer in till patientnämnden handlar om att patienten upplever dålig bemötande från vårdpersonalen. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av bemötande av vårdpersonal på akutmottagning. Författarna har genomfört en litteraturstudie som har sin grund i sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Totalt tio artiklar granskades och sammanställdes till ett resultat. Resultatet presenteras i två huvudteman; Patientens upplevelse av omhändertagande på akutmottagningen samt Patientens upplevelse av bemötande på akutmottagningen. Ur de två huvudteman framkom totalt fem olika subteman; Patientens upplevelse av: Triage, väntetider, kommunikation och information, delaktighet och vårdpersonalens kompetens. Resultatet visade att god kommunikation och information mellan patient och vårdpersonal är viktigt, speciellt information kring förväntade väntetider eftersom patienterna kände sig ensamma och övergivna av vårdpersonalen. Patienten uttryckte att de behövde känna sig delaktig i sin vård för att kunna uppleva tillfredsställelse på akutmottagningen. Författarna lyfter bland annat patientens upplevelse av kommunikation, information, delaktighet och väntetider i diskussionen.

Bakgrund   Sexuellt våld är ett utbrett folkhälsoproblem som drabbar kvinnor över hela världen. Det sexuella våldet kan komma att påverka kvinnors fysiska och psykiska hälsa livet ut. I vården sker möten ständigt och för hälso- och sjukvårdspersonal ingår det i den professionella hållningen att oavsett omständigheter främja ett gott bemötande gentemot patienten. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar i mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor, då mötet kan komma att påverka kvinnans möjligheter till stöd, återhämtning och tillit till vården. Syfte  Syftet med studien var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors upplevelser och erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna togs fram med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed samt via manuella sökningar. De valda artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserades med hjälp av integrerad analys.  Resultat Resultatet visade att positiva upplevelser och erfarenheter präglades av god kommunikation som genomsyrades av empati, respektfullhet och lyhördhet. I sin tur präglades negativa upplevelser och erfarenheter av okunskap hos personalen, dömande attityder och väntetid. Likaså lyftes lugn och avskild vårdmiljö, möjlighet att välja personal samt tillräcklig uppföljning och stöd som faktorer som saknades i mötet.  Slutsats Sexuellt våldsutsatta kvinnor hade både positiva och negativa upplevelser och erfarenheter av hälso- och sjukvården och flera aspekter saknades i mötet. Med hjälp av ökad kunskap om kvinnors utsatthet och förbättrad förståelse för sexuellt våldsutsatta kvinnors upplevelser och erfarenheter kan nya riktlinjer kring omhändertagandet utformas och därmed förbättra vården och lindra lidande. / Background Sexual violence is a widespread public health problem affecting women around the world. Sexual violence may affect women's physical and mental health throughout life. In healthcare encounters occur regularly and for personnel within healthcare, it is part of the professional attitude to promote a rewarding treatment to the patient, regardless of the circumstances. Health services have a great responsibility in the encounter with sexually abused women, as the encounter may affect the woman's opportunities for support, recovery and trust for healthcare. Aim The purpose of this study was to describe sexually abused women’s experience of their encounter with healthcare. Method A non-systematic literature review was conducted and resulted in 15 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases CINAHL, PubMed and through manual searches. The included articles were reviewed using Sophiahemmet University’s template for quality assessment and the results were analyzed with a thematic analysis approach. Results The results showed that positive experiences were characterized by good communication based on empathy, respect and sensitivity. In contrast, negative experiences were characterized by ignorance among the staff, judgmental attitudes and waiting time. Likewise, a calm and secluded care environment, the freedom to choose staff and sufficient support and follow-up were highlighted as factors that were lacking in the encounter. Conclusions Sexually abused women had both positive and negative experiences of health care, and several aspects were missing in the encounter. With the help of increased knowledge about women's vulnerability and an improved understanding of sexually abused women experiences, new guidelines regarding care can be developed, and thereby improve care and alleviate suffering.

Akutsjukvård bedrivs dygnet runt. Akutsjukvård bedrivs prehospitalt, hospitalt men även inom öppenvården och här vårdas tusentals patienter varje dag. Miljön inom akutsjukvården är hektisk och förändras snabbt. Dessutom är akutmottagningarna överbelagda relaterat till minskat antal sjukhussängar vilket påverkar patientsäkerheten och patientens vård. Arbetsuppgifterna för akutsjuksköterskan är kraftigt varierande och ställer höga krav på dennes kompetens för att möta patientens behov på ett personcentrerat sätt. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse i kontakten med specialistsjuksköterskan inom akutsjukvården. Metoden som använts för att besvara syftet är en allmän litteraturöversikt med hjälp av en systematisk metod. Datainsamlingen har utförts i Public/Publisher Medical Literature On-Line och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. I studien inkluderades sedan 20 artiklar som hade kvalitativ och kvantitativ ansats och dessa har analyserats med en integrerad analys, vilket skapade sex kategorier och två teman. Utifrån två kategorier framkom det i resultatet att patienternas tillfredsställelse med vården ökade om sjuksköterskorna vårdade patienterna som individer och inte ett sjukdomstillstånd. I sjuksköterskans vårdande var det viktigt med ett vänligt bemötande, att sjuksköterskan var artig och hade medkänsla samt behandlade patienten med respekt och värdighet. När sjuksköterskorna lyssnade omsorgsfullt på patienten var detta en annan faktor som ökade patientens tillfredsställelse av sitt besök. En faktor som påverkar patientens tillfredsställelse var väntetiden och var starkt kopplat till information. Att erhålla information vad patienten väntade på, att få kontinuerliga uppdateringar och en uppskattad väntetid ökade tillfredsställelsen och gjorde att patienten inte kände sig bortglömd. Vår slutsats är att resultatet påvisar att det är många faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse i kontakten med specialistsjuksköterskan inom akutsjukvården. Genom kunskap om vilka faktorer som påverkar patienttillfredsställelsen kan specialistsjuksköterskan utveckla sitt patientnära arbete och fortsätta utveckla den personcentrerade vården. / Emergency care is provided 24 hours a day. Emergency care is provided prehospital, hospital but also in primary care and cares for thousands of patients every day. The environment in emergency care is hectic and changing rapidly. In addition, the emergency rooms are overcrowded related to a reduced number of hospital beds, which affects patient safety and patient care. The tasks of the emergency nurse vary greatly and place high demands on his or her competence in order to meet the patient's needs in a person-centered manner. The aim of the study was to illustrate factors that affect the patient's satisfaction in contact with advanced nurse in emergency care. The method used to answer the aim is a general literature review using a systematic method. The data collection has been performed in Public / Publisher Medical Literature On-Line and Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. The study included 20 articles that had a qualitative and quantitative approach, and these have been analyzed with an integrated analysis, which created six categories and two themes. Based on two categories, the results showed that patients' satisfaction with care increased if the nurses cared for the patients as individuals and not as a disease or condition. In the nurse's care, it was important to have a friendly attitude, that the nurse was polite and had compassion and treated the patient with respect and dignity. When the nurses listened carefully to the patient, this was another factor that increased the patient's satisfaction with their visit. One factor that affects patient satisfaction was the waiting time and was strongly linked to information. Receiving information about what the patient was waiting for, getting continuous updates and an estimated waiting time increased satisfaction and made the patient not feel forgotten. Our conclusion is that the results show that there are many factors that affect the patient's satisfaction in contact with the advanced nurse in emergency care. Through knowledge of the factors that affect patient satisfaction, the advanced nurse can develop her work close to the patient and continue to develop the person-centered care.

Bakgrund: När det konstaterats att livsförlängande behandling inte längre är meningsfullt övergår vårdandet till den senare fasen, livets slutskede. Livets slutskede innebär att döden är ofrånkomlig inom en snar framtid och målet med behandling är då att lindra lidande. God palliativ vård bygger på de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt kan de fyra hörnstenarna tillämpas av all vårdpersonal i syfte att tillföra patienter ett förbättrat välmående och ökad livskvalitet i livets slut. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter som befinner sig i livets slutskede upplever omvårdnaden på sjukhus. Metod: Vald design till uppsatsen var litteraturöversikt och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Vid artikelsökningen användes databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete]. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Resultatet delades upp i huvudkategorier som beskrev patienters upplevelse av sjukhusmiljön, mötet med sjuksköterskan, symtomlindring samt existentiella behov. Tillsammans med underkategorier visar resultatet att patienter som befann sig i livets slutskede över lag var nöjda även om brister kunde pekas ut. De brister som fanns handlade om hur patienter upplevde sjukhusmiljön där exempelvis flerbäddssalar påverkade livskvaliteten på ett negativt sätt. Patienter beskrev även hur sjukvårdspersonal på sjukhuset upplevdes som stressade och oengagerade vilket bidrog till att patienterna kände sig som en belastning. Slutsats: Kunskap om palliativ omvårdnad på sjukhus till de patienter som befinner sig i livets slutskede är, baserat på resultatet i denna uppsats, ett viktigt ämne att belysa. Med en ökad medellivslängd samt ny forskning och teknik för livsuppehållande åtgärder kommer behovet av palliativ omvårdnad efterfrågas i allt större utsträckning. Brist på kunskapen att förmedla god omvårdnad till människor i livets slutskede medför ett försämrat välmående och nedsatt livskvalitet för patienter i det sena palliativa skedet. / Background: When it has been established that life-prolonging treatment is no longer meaningful, care goes to the latter phase, the final stage of life. The final stage of life means that death is inevitable in the near future and the goal of treatment is to alleviate the suffering. Good palliative care is based on the four cornerstones of symptom relief, multi-professional collaboration, relationship and communication, and support for close relatives. Together with a person-centered approach, the four cornerstones can be applied by all health care professionals with the aim of providing patients with improved well-being and improved quality of life at the final stage. Aim: The purpose of this literature review was to describe how patients who are at the final stage of life experience nursing care in hospitals. Method: The chosen design for the essay was a literature review and 15 scientific articles which form the basis for the result. In the article search, the databases Public Medline [PubMed] and the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete] were used. The result was compiled by an integrated analysis. Results: The results were divided into main categories that described the patients' experience of the hospital environment, the meeting with the nurse, symptom relief, and existential needs. Together with the subcategories, the results show that the patients who were in the final stages of life were generally satisfied, although deficiencies could be identified. The shortcomings that could be pointed out were about how the patients experienced the hospital environment where, for example, multi-bed rooms negatively affected their quality of life. The patients also described how they experienced the hospital staff being stressed and disengaged, which contributed to the patient feeling like a burden. Conclusions: Knowledge about palliative care in hospitals for patients at the final stage of life is, based on the results of this paper, an important topic to elucidate. With an increased life expectancy as well as new research and technology for life-sustaining measures, the need for palliative care will be increasingly demanded. Lack of knowledge to convey good care to people at the final stage of life results in impaired well-being and reduced quality of life for patients who are in the late palliative stage.

Efterfrågan på genetiska utredningar och dess möjligheter inom hälso- och sjukvården ställer ökade krav professionen och verksamheter inom klinisk genetik. Kvalitetsutvärdering av mottagningsverksamheten är av vikt för att säkerställa god och patientsäker vård samt patienttillfredsställelse. Mot den bakgrunden genomförde klinisk genetik i södra sjukvårdsregionen en utvärdering av de tre enheterna inom mottagningsverksamheten under 2014-2015. Syftet var att beskriva, utvärdera och jämföra patientupplevd kvalité och tillfredsställelse. En kvantitativ, retrospektiv tvärsnittsstudie med kvalitativt inslag gjordes med en postenkät som efterfrågade områden av vikt för kvalité. De omfattade patienters uppfattning och tillfredsställelse avseende, information, uppföljning och förtroende, kunskap och erfarenheter, tillgänglighet, bemötande och uppmärksamhet samt helhetsuppfattning av mottagningsverksamheten. 345 enkäter skickades ut med en svarsfrekvens på 66 % (n=226). Resultatet visade övergripande på kvalité och patienttillfredsställelse inom alla områden och att 98.0 % av deltagarna kände förtroende för den medicinska bedömningen. Vidare kunde 99.6 % av deltagarna rekommendera andra att söka till mottagningen. Resultaten från de öppna svarsfrågorna, vad som varit särskilt bra men även det som kunde förbättras överensstämde med de undersökta områdena men ett sjunde område av vikt för kvalité identifierades, medbestämmande och delaktighet. Där framkom en önskan om ökat medbestämmande och tillgänglighet i form av mer individanpassade lösningar. Professionellt bemötande utan stress som var individanpassat var en viktig faktor för patientupplevd kvalité och tillfredsställelse. Kunskapen kan användas till att utveckla och förbättra omvårdnaden av patienter och deras familjer vid genetiska utredningar inom Klinisk Genetisk mottagningsverksamhet. Nyckelord: Enkätundersökning Genetisk mottagning, Genetisk vägledning, Kvalitet, Patienttillfredsställelse, Utvärdering. / Demand for genetic testing and increased knowledge of its possibilities within health care puts increased demands on the professionals and the services within the field of genetic counselling. Quality assurance of the services is of importance to ensure good and safe care as well as patient satisfaction. The department of Clinical Genetics in the south part of Sweden evaluated the genetic counselling services within three different areas during 2014-2015. The aim of the study was to evaluate, describe and compare patient satisfaction and quality of the services from a patient perspective. A quantitative, descriptive and comparative crosssectional study with some qualitative aspects was performed through postal survey. It focused on areas of quality and the patient’s perception such as, information, surveillance and trust, knowledge and experience, availability, respect and attention as well as questions about the services as a whole. 345 surveys were sent out with a response rate of 66% (n=226). The result shows overall that the respondents were satisfied in all areas of the investigation and that 98% of the participants had trust in the medical assessment performed. Furthermore 99.6% would recommend the genetic counselling services to others. The analysis of the open questions gave insights to areas such as what was good but also what could be improved. Based on this information a seventh area of quality was identified as patient participation and was described by the patients as codetermination and increased availability in the form of more personalized solutions and involvement in decisions about their treatment. Meetings that are personalized, given ample time with focus on the patient was identified as important factors for patient satisfaction. Knowledge from this evaluation can be used to develop and improve genetic counselling of both patients and their families when doing investigations at the Department of Clinical Genetic in the south part of Sweden. Keywords: Evaluation, Genetic services, Genetic Counselling, Patient satisfaction, Perspective, Quality, Survey.

The purpose of the study was to investigate the perception of given information at discharge from a urological ward at Akademiska sjukhuset, and to investigate whether the patients had searched for information themselves after discharge.   The study is an empirical cross -sectional study with descriptive design. All the patients inscribed as urologic patients, discharged to their home during month of March 2009, were asked to participate in the study (in total 82 patients), which led to 57 participants. The data collection method was an interview over the phone, with 20 structured questions. The interview form was sent by mail to the patients after the discharge from the ward, the authors thereafter called the participants at home and performed the interview within 10-20 days after discharge.   The most common concerns for surgical patients after discharge are wound care, pain management, daily activity, the detection of complications, handling symptoms, elimination and quality of life. This study shows that 72 % of the participants considered the given information as sufficient for handling their self-care at home. The lack of information experienced by the participants concerned daily activity, eventual complications that may occur and pain management. The majority of the discharge information was given in the patient room.   Postoperative complications that occur after discharge can be expensive for the society and is a cause of unnecessary suffering for the patient, therefore the patient need to understand what to be observant of after discharge. This requires that both doctors and nurses provide relevant information for each individual patient. / Syftet var att undersöka patienters uppfattning av information given vid utskrivning från en urologisk vårdavdelning på Akademiska sjukhuset samt att undersöka om patienterna själva sökt information efter utskrivningen.   Studien är en empirisk tvärsnittstudie med deskriptiv design. Alla patienter inskrivna som urologpatienter, som skrevs ut till hemmet från en urologisk vårdavdelning under mars månad 2009 tillfrågades att delta (sammanlagt 82 patienter), 57 patienter deltog. Som datainsamlingsmetod användes en telefonintervju med 20 strukturerade frågor. Frågorna skickades hem till patienterna efter hemgång och författarna ringde sedan upp patienterna i hemmet och genomförde intervjun.   De områden som kirurgiska patienter upplever störst bekymmer för efter utskrivning från sjukhuset är sårvård, smärthantering, daglig aktivitet, att upptäcka komplikationer, symtomhantering, elimination och livskvalitet. Studien visar att 72 % av deltagarna tyckte att den information de fått var tillräcklig för att sköta sin egenvård. Den information som saknats har varit inom områdena daglig aktivitet, eventuella komplikationer som kan uppstå och smärtlindring. Majoriteten av utskrivningssamtalen ägde rum på patientsalen.   Postoperativa komplikationer som uppträder efter utskrivning kan bli kostsamma för samhället och är källa till onödigt lidande för patienten, patienten behöver därför förstå vad denne skall vara uppmärksam på efter hemgång. Detta ställer krav på både läkare och sjuksköterskor att ge information som är relevant för varje individuell patient.

Bakgrund: Personcentrerad vård är aktuellt i svensk sjukvård. Patientlag 2014:821 stärker kravet på information, delaktighet och samtycke från patienten. Personcentrerad vård leder till ökad patienttillfredsställelse och delaktighet. Sjukvården effektiviseras och vårdkvalitén ökar. Det kan finnas utmaningar i att arbeta personcentrerat på akutvårdsavdelning då dessa patienter kan uppleva hjälplöshet och sårbarhet vid akut sjukdom.   Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av personcentrerat vårdklimat hos sjuksköterskor och patienter på akutvårdsavdelning.   Design: Prospektiv tvärsnittsstudie   Metod: Kvantitativ ansats med enkätstudie. Sjuksköterskor och patienter på akutvårdsavdelning tilldelades mätinstrumenten Person-centred Climate Questionnaire staff och patient version.   Resultat: I studien inkluderades 59 sjuksköterskor samt 121 patienter. På den sexgradiga skalan värderar sjuksköterskor personcentrerat vårdklimat lägre (4,16) och patienter högre (4,99) (p<0,001). Manliga patienter värderar personcentrerat vårdklimat högre än kvinnliga patienter (p=0,001). Sjuksköterskor som arbetat länge på avdelningen värderar personcentrerat vårdklimat lägre (rs= -0,26; p=0,05). Sjuksköterskor med högre utbildningsnivå värderar subkategorin säkerhet lägre (rs= -0,27; p=0,04). Vid en längre patientvårdtid värderas personcentrerat vårdklimat lägre (rs= -0,24; p=0,01).   Konklusion: Den viktigaste slutsatsen är generellt positiva resultat gällande personcentrerat vårdklimat på akutvårdsavdelning. Studiens resultat understryker att vården kan utvecklas för att förbättra det personcentrerade vårdklimatet för patienter på akutvårdsavdelning, med särskilt fokus på kvinnliga patienter. / Background: Person-centred care is of current interest in Swedish health care. The Patient Act (2014:821) strengthens the requirement for information, participation and consent of the patient. Person-centred care increases patient satisfaction and participation. It also leads to increased quality of care and is more efficient. Patients on acute care wards may experience helplessness and vulnerability during acute illness and it could be challenging to achieve person-centred care.   Aim: The aim of the study was to survey person-centred climate by nurses’ and patients’ on acute care ward.   Design: Prospective cross-sectional study   Method: Quantitative approach with survey. Nurses and patients was given the instruments Person-centred Climate Questionaire staff and patient version.   Results: The study included 59 nurses and 121 patients. On the six-graded scale nurses value person-centred climate lower (4,16) and patients higher (4,99) (p<0,001). Male patients value person-centred climate higher than female patients (p=0,001). Nurses that worked long time on the ward value person-centred climate lower (rs=-0,26; p=0,05). Nurses with higher education value the subscale Security lower (rs=-0,27; p=0,04). Patients with longer hospital stay value the person-centred climate lower (rs=-0,24; p=0,01).   Conclusion: The main conclusion is generally positive results in terms of person-centred climate on acute care ward. The study’s results underline that there is room for improving healthcare on acute care wards, with particular focus on female patients.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Trygghet kan beskrivas som en säkerhet som varje person kan lita på och som medför en skyddande känsla. Patientens upplevelse från ambulansen har en stor påverkan på välbefinnande och livskvalitet efter vårdtidens slut. Hur patienten känner är en av de största informationskällorna för att kunna avgöra hur upplevelsen har varit i ambulansen. Varje vårdsituation i den prehospitala vårdmiljön är unik, vårdmiljöns utformning har en direkt koppling till patientens hälsa.    Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av trygghet i prehospital miljö.   Metod: Den valda metoden var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats där både kvalitativ och kvantitativ forskning använts. En strukturerad sökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades efter att de analyserats och genomgått kvalitetsgranskning. Resultatet är främst baserat på kvalitativ forskning.     Resultat: Resultatet i studien syntetiserades till två huvudkategorier som beskrev patienters upplevelse av trygghet; mellanmänskliga faktorer och yttre faktorer. De mellanmänskliga faktorerna innefattar underkategorierna ambulanspersonalens yrkesskicklighet, deras förmåga till att ge information, skapa förtroende och bedriva en personcentrerad vård. De yttre faktorerna innefattar underkategorierna den prehospitala miljön i sig, patientens exponering av smärta och värme.   Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade på patientens upplevelse av trygghet i prehospital miljö via huvudfynden mellanmänskliga faktorer och yttre faktorer. De mellanmänskliga faktorerna beskrivs i större omfattning med direkt påverkan på upplevelsen av trygghet genom ambulanspersonalens uppträdande. De yttre faktorerna beskrivs indirekt påverka upplevelsen av trygghet via frihet från lidande. Upplevelsen från ambulansen har påverkan på hur patienten upplever välbefinnande och livskvalitet efter vårdtidens slut. Hur patienten känner är en av de största informationskällorna för att kunna avgöra hur upplevelsen har varit i ambulansen. Hälso- och sjukvårdsbarometern ges ut årligen i Sverige för att inventera förtroendet för somatisk slutenvård, primärvård eller somatiska specialiserade mottagningar. Förtroende har i litteraturstudien identifierats som ett huvudfynd när det gäller upplevelse av trygghet. / Background: Safety can be described as a security that every person can rely on and that brings a protective feeling. The patient's experience from the ambulance has a major impact on well-being and quality of life after the end of the care period. How the patient feels are one of the biggest sources of information in order to determine how the experience has been in the ambulance. Every care situation in the prehospital care environment is unique, the design of the care environment has a direct link to the patient's health.   Purpose: The purpose was to describe the patient's experience of safety in the prehospital environment.   Method: The method chosen was a general literature review with inductive approach where both qualitative and quantitative research was used. A structured search was performed in the PubMed and Cinahl databases. 15 scientific articles were included after being analyzed and subjected to quality review. The result is mainly based on qualitative research.   Results: The results of the study were synthesized into two main categories that described the patient's experience of safety; interpersonal factors and external factors. The interpersonal factors include the subcategories of the ambulance staff's professional skills, their ability to provide information, create confidence and conduct a person-centered care. The external factors include the subcategories of the prehospital environment itself, the patient's exposure to pain and heat.   Conclusion: The results of the literature study showed the patient's experience of safety in the prehospital environment via the main findings of interpersonal factors and external factors. The interpersonal factors are described to a greater extent with direct impact on the experience of security through the behaviour of ambulance personnel. The external factors are described indirectly affecting the experience of safety through freedom from suffering. The experience from the ambulance has an impact on how the patient experiences well-being and quality of life after the end of care. How the patient feels are one of the biggest sources of information in order to determine how the experience has been in the ambulance. The health barometer is issued annually in Sweden to inventory confidence in somatic inpatient care, primary care or somatic specialized clinics. In the literature study, confidence has been identified as a key finding when it comes to experiencing safety.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat. Resultatet av studien blev att patienter generellt är nöjda med informationsmängden men önskar mer information om smärta och smärtbe-handling och om hur komplikationer kan förebyggas. / Information is an important part of a nurse’s work and her pedagogic skills are put to the test. Surgery is an important event in a patient’s life and it is well known that patients often are unsatisfied with the information they receive. The objective of this essay was to retrieve deeper knowledge of what information patients want before an operation and their experiences of the information they do receive. This was done by a literature review in which scientific articles were searched for, critically examined and the results from twelve finally chosen articles were com-piled into a common result. The result of the study was that patients generally are satisfied with the amount of information they receive but they wish more informa-tion about pain and pain treatment and about how complications can be prevented.