Att ge patienter möjlighet att ta del av sin journal på nätet är en växande trend i Sverige. Först ut att införa nätjournaler var Landstinget i Uppsala län, när de lanserade tjänsten "Mina journaler online" år 2012. Från politiskt håll motiverades införandet av nätjournalen som en möjlighet att uppnå ökat patientinflytande inom vården och skapa mer ansvarsfulla patienter. Att nätjournalen anses ha potential att resultera i en förändrad patientroll innebär därmed att relationen mellan läkare och patient kan komma att påverkas av tjänstens införande, vilket aktualiserar frågor gällande patientinflytande kontra läkarkårens profession. Studiens syfte är att undersöka hur läkare använder nätjournalen i sitt arbete, samt hur de upplever att tjänsten påverkat relationen mellan läkare och patient. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett ramverk som berör läkares professionella kontext och symbolisk interaktionism. Sammanlagt har fem kvalitativa intervjuer genomförts med läkare inom Landstinget i Uppsala län. Studiens resultat visar att läkares sätt att använda nätjournalen i sitt arbete skiljer sig åt beroende på vilken mening nätjournalen har för den enskilda läkaren. Endast en av informanterna använde nätjournalen som ett kommunikationsmedel mellan sig själv och patienterna, resterande informanterna upplevde att tjänsten riskerade att leda till missförstånd och oro och använde den därför inte aktivt. Ingen av informanterna upplevde att nätjournalen haft några påtagliga effekter på relationen mellan läkare och patient. En bidragande orsak var att kunskapsasymmetrin mellan läkare och patient ansågs för stor för att patienter skulle kunna ta del av nätjournalen på ett fruktsamt sätt.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Introduktion: En dryg femtedel av alla som får hjärt-lungräddning överlever men neurologiska komplikationer förekommer. Ett EJ HLR-beslut innebär att på förhand besluta om att avstå från hjärt-lungräddning. Hos medicinskt sjuka fattas ofta detta beslut utan den berördes vetskap. Syfte: Att belysa medicinskt sjuka personers tankar kring och delaktighet i ett beslut om att avstå från eventuell hjärt-lungräddning. Metod: Litteraturstudie med resultat från 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Flertalet tillfrågade (deltagare) ville vara delaktiga i beslutsprocessen om sitt EJ HLR-beslut. Samtalet om återupplivning upplevdes inte jobbigt, men tidpunkten måste väljas med omsorg. Det fanns en tvetydighet i vem som skulle ta beslutet, läkaren, deltagaren eller de tillsammans med viss fördel åt deltagaren. Faktorer som påverkade var aktuell hälsa, livskvalitet och sociala relationer. Diskussion: Att få vara delaktig i sitt EJ HLR-beslut är att respektera den personliga autonomin. Läkaren rekommenderas informera och därefter låta patienten ta ett eget beslut. Sjuksköterskan spenderar mycket tid med patienten och har en viktig stödjande roll. Slutsats: Ämnet är etiskt laddat, men medicinskt sjuka vill vara delaktiga i ett beslut om EJ HLR. Sjuksköterskan kan introducera ämnet och vara ett stöd. Rutiner för EJ HLR-beslut är idag otydliga och kan förbättras. Vidare forskning om tidpunkten för samtalet behövs.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Förlossningsvården är ett område som har varit omdiskuterat under de senaste åren.  På grund av personalbrist och en pressad arbetsmiljö har flera förlossningsavdelningar i landet varit tvungna att läggas ner. Som en reaktion på detta har både personal och patienter protesterat mot hur vården bedrivs och har då försökt att påverka politiker till att prioritera förlossningsvården.  Bemanningsbristen och arbetsmiljön har varit rörelsens främsta frågor och de har även önskat att öka patientinflytandet inom förlossningsvården. Patientinflytande förespråkas allt oftare i vården idag och enligt Patientlagen uppmanas patienter att försöka öka sin delaktighet i vården (SFS 2014:821). Som följd av det missnöje som både personal och patienter uppvisade slöts en statlig överenskommelse som utökade de ekonomiska medlen till förmån för kvinnohälsovården, med fokus på förlossningsvården.  Denna studie syftar till att undersöka hur den ekonomiska satsningen har bidragit till att förstärka förlossningsvården. Frågeställningarna rör huruvida satsningen har skapat förutsättningar för att öka bemanningen och förbättra arbetsmiljön samt om förutsättningar för patientinflytande ges. För att besvara frågeställningarna används metoden kvalitativ textanalys där innehållet i dokument rörande den ekonomiska satsningen och förlossningsvården analyseras.  Resultatet av studien visar att den ekonomiska satsningen har skapat många förutsättningar för att förstärka förlossningsvården och studien presenterar flertalet exempel på hur arbetet fortskrider inom områdena bemanning och arbetsmiljö. Även exempel på förutsättningar för patientinflytande ges. Slutsatsen är att satsningen har bidragit till en förstärkt förlossningsvård även om flera insatser som initierats fortfarande är pågående och svåra att se utfallet av idag.

<p>The aim of this study has been to examine how people with the chronic disease diabetes are seek-ing information about their disease. The study also look at the sources, which are mainly used, and the information behavior of the participants in this study. Especially in diabetes health care the idea of empowerment is central, which means that the patients need a lot of information to get know-ledge and become empowered. The study also examine the public library as a resource of health information, and for that purpose an examination of the OPAC catalog in two public libraries has been done, using the word ‖diabetes‖ to illustrate the literature and other medias related to di-abetes. With this part of the study a quantitative method has been used. Qualitative interviews have been used both with people who has diabetes and with librarians in the examined libraries who are responsible for the department of medical literature in the library.</p><p>The study used Carol Kuhlthau´s theory about uncertainty in the information seeking process in which she propose that seeking information is a holistic experience. In the process of seeking information there are different levels, where the user experience a lot of feelings before the seeking process is ended. Though there are suggestions that the idea of empowerment emanates from Paulo Freire´s theory of emancipation pedagogy, his theory is also relevant in this study.</p><p>This study reveals that for those participants with diabetes the public library is not a place where they seek information about diabetes. The primary source is the health care where they go for regularly controls. But when they seek information by themselves almost everybody used Inter-net as their main source. For the informants that not used Internet as often as the others, their social relations where more important to get information. The need of information appeared more impor-tant when the metabolic control was unpleasant, otherwise most of them were looking for informa-tion about new facilities as; blood glucose tester and research about insulin. In the libraries both librarians had noticed that people did not ask as many question as before about illness as in earlier days, which could be related to the fact, that information about health care is more easily found today.</p>

The aim of this study has been to examine how people with the chronic disease diabetes are seek-ing information about their disease. The study also look at the sources, which are mainly used, and the information behavior of the participants in this study. Especially in diabetes health care the idea of empowerment is central, which means that the patients need a lot of information to get know-ledge and become empowered. The study also examine the public library as a resource of health information, and for that purpose an examination of the OPAC catalog in two public libraries has been done, using the word ‖diabetes‖ to illustrate the literature and other medias related to di-abetes. With this part of the study a quantitative method has been used. Qualitative interviews have been used both with people who has diabetes and with librarians in the examined libraries who are responsible for the department of medical literature in the library. The study used Carol Kuhlthau´s theory about uncertainty in the information seeking process in which she propose that seeking information is a holistic experience. In the process of seeking information there are different levels, where the user experience a lot of feelings before the seeking process is ended. Though there are suggestions that the idea of empowerment emanates from Paulo Freire´s theory of emancipation pedagogy, his theory is also relevant in this study. This study reveals that for those participants with diabetes the public library is not a place where they seek information about diabetes. The primary source is the health care where they go for regularly controls. But when they seek information by themselves almost everybody used Inter-net as their main source. For the informants that not used Internet as often as the others, their social relations where more important to get information. The need of information appeared more impor-tant when the metabolic control was unpleasant, otherwise most of them were looking for informa-tion about new facilities as; blood glucose tester and research about insulin. In the libraries both librarians had noticed that people did not ask as many question as before about illness as in earlier days, which could be related to the fact, that information about health care is more easily found today.

Bakgrund: Delaktighet är förutsättning för god vård, och en rättighet för patienten. Delaktighet bygger på god kommunikation mellan vården och patienten. Personer med afasi efter stroke kan ha nedsatt förmåga att förstå information, och uttrycka behov och önskemål. För att de ska kunna delta i beslut om vård och behandling har de behov av extra stöd från omgivningen. Arbetsterapeuter som ofta möter patienter med afasi som följd av stroke kan ha nytta av att veta hur omgivningen kan anpassas för att stödja dessa patienter. Syfte: Belysa omgivningsfaktorer som kan inverka på delaktighet i vården för patienter med afasi, och hur dessa kan skapa förutsättningar för delaktighet. Metod: Litteraturöversikt.  Resultat: Omgivningsfaktorer som inverkar på delaktighet för patienter med afasi är fysisk och social omgivning, och vårdens system. Dessa faktorer kan antingen underlätta eller hindra delaktighet, både genom närvaro och frånvaro. Fysisk omgivning kan vara rums- och ljudförhållanden, och skriven information. Social omgivning är stöd från människor kring patienten, och deras attityder. System handlar om tillgång till service, vårdens arbetssätt och organisation. Diskussion: Kunskap, attityder och tillgång till information är viktigt för att skapa delaktighet för patienter med afasi. Tyvärr är vårdpersonal inte alltid medveten om detta. Vårdsystemet kan hindra delaktighet genom brist på tid, resurser, interprofessionell samverkan, och genom arbetssätt som ger litet utrymme för kommunikation och informationsöverföring, både till patienten och mellan medarbetare. Slutsats: Via kunskap om konsekvenserna av den språkliga nedsättningen kan större förståelse nås om hur omgivningen kan anpassas så att patienter med afasi, trots nedsatt språklig förmåga, kan göras mer delaktiga i vården. Detta kan vara en viktig uppgift för arbetsterapeuten.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 4 uppsatser.