I dagsläget finns inget enhetligt prioriteringssystem för att möta det ökade patientflödet till akutmottagningar. Ordet triage står för en snabb förstahandsbedöming av medicinskt sjuka, vilket innebär att den med störst behov tas omhand först. Triagesystem har utvecklats genom växande behov av struktur och mindre individuella variationer i den medicinska bedömningen. Studien genomfördes som en litteraturstudie med syfte att belysa triageverksamheten på akutmottagningar ur ett omvårdnadsperspektiv. Faktorer som visade sig ha betydelse när sjuksköterskan fattade beslut angående prioritering var kunskap, erfarenhet, samt intuition. Hur och vem som gör triageringen skiljer sig mellan akutmottagningarna i Sverige. Patienternas kunskaper var bristfälliga angående hur arbetet organiserades på akutmottagningen. Ett bra bemötande från personalen visade sig ha stor betydelse för patienten. De önskade att bli mer informerade om väntetider samt vilka rutiner som tillämpades. Fortsatt forskning behövs för att utreda de faktorer som har betydelse då sjuksköterskan gör sina bedömningar.

No description available.

SAMMANFATTNING Syfte: Utifrån observation undersöka hur lång tid det tar innan patienter med bröstsmärta, som tas in på akutmottagningens akutrum med triagegrad orange respektive gul, träffar läkare och sjuksköterska samt tid till rutinkontroller påbörjas. Även att undersöka vårdtidens längd på akutmottagningen och belysa eventuella könsskillnader avseende vårdtidens längd för definierad patientgrupp. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där 27 patienter deltog, 14 män och 13 kvinnor. Data insamlades genom observation på akutmottagningen. Patienter som anlände till akutmottagningen på dagtid, vardagar studerades. Resultat: De flesta patienter, oavsett triagegrupp orange eller gul, träffade läkare och sjuksköterska inom tio minuter efter ankomst till akutmottagningen. Enstaka patienter väntade längre tid på att träffa sjuksköterska och läkare. Kontroller på akutrum påbörjades inom 10 minuter för de flesta patienter. Tjugofem av de 27 studiedeltagarna lämnade akutmottagningen inom landstingets fyratimmarsmål. Det fanns ingen skillnad i tid mellan kvinnor och män. Slutsats: Behandling inom triagegradens tidsram och landstingets fyratimmarsmål uppfylldes i de flesta fall. Studier med större antal deltagare behövs för att kartlägga tidsåtgången på akutmottagningen för samtliga patienter som kommer in med bröstsmärta. Tidtagning bör utföras på hela mottagningen för att kunna generalisera tidsaspekterna gällande eventuella könsskillnader i denna patientgrupp.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka upplevelser patienter hade av olika omvårdnadsaspekter vid besök på en akutmottagning. Metod: Vetenskapliga artiklar till studien har sökts via databaserna PubMed, Medline och Cinahl samt sökmotorn ELIN@Dalarna. Resultat: Miljön i väntrummet visade sig vara mycket viktig eftersom det ofta förekom långa väntetider. Väntetiden var en viktig aspekt för upplevelsen av besöket på akutmottagning. Lång väntetid gav en negativ upplevelse av besöket. Det framkom att information om varför det var väntetid samt varför prover och behandling utfördes var betydelsefullt. Upplevelser av att få vara delaktig i omvårdnaden var en aspekt som stod i nära samband med patienternas tillfredsställelse med omvårdnaden på akutmottagningen. En anhörigs närvaro var betydelsefull för tryggheten vid akutmottagningsbesöket. Diskussion: Då det handlar om patientens omvårdnad är det av vikt att patienten får den information som krävs för att kunna följa med i vårdprocessen. Sjuksköterskan kan vara ett stöd i att finna mening och på så vis stärka känslan av trygghet under besöket på akutmottagningen. Slutsats: Adekvat information till patient och närstående hjälpte patienten att acceptera väntetiden, förstå undersökning och behandling samt känna sig delaktig. . Det var viktigt att patienten fick känna sig sedd och bekräftad av sjuksköterskan samt att det fanns en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient.

Antalet patienter som söker akutmottagningar i Sverige ökar och därmed också väntetiden. Syftet med studien var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat. Resultatet utmynnade i tre olika teman: Uppmärksamhet, Kommunikation, Sjuksköterskans kompetens. I resultatet framkom det att patienterna uppfattade första mötet i triaget som positivt. Patienterna har ett behov att få uppmärksamhet och att känna sig sedda. De känner att de blir bemötta med respekt och att sjuksköterskan lyssnar på deras problem. Under väntetiden känner patienterna sig övergivna och bortglömda och de saknar information. De upplever även att sjuksköterskan är professionell i sitt yrkesutövande och inger trygghet och förtroende. Det finns ett behov av att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskan om patientens behov av en mer personcentrerad omvårdnad på akutmottagningen. Vidare forskning behövs angående patienternas upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningen. / The number of patients seeking emergency departments in Sweden increases and therefore also the waiting time. The objective of this study was to describe patients´ perception of the nurse´s care in the emergency department. The study was conducted as a systematic literature review in which 16 scientific articles were included in the study´s results. The analysis resulted in three different themes: Attention, Communication, Nurse´s competence. The result showed that patients experience their first triage meeting as positive. The patients have a need for attention and to be seen. They feel they are treated with respect and that the nurse listens to their problems. During the waiting period the patients feel abandoned and forgotten and they lack information. They also experience that the nurse is professional in the line of work and instils trust and confidence. There is a need to increase the nurse´s knowledge and understanding of the patient´s need for a more personalized care in the emergency department. There is a need of further research about patients´ experience of the nurse´s care in the emergency department.

Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters skador/sjukdomar. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande är därför av stor betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att den medicinska vården prioriterades högre än den omvårdnadsmässiga. Patienterna kände rädsla, oro och ovisshet i många situationer på akutmottagningen, men det visade sig också att de hade en förståelse för personalen och deras arbetssituation.

Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de då anser att det påverkar deras välmående.   Metod: Kvalitativ intervjustudie där tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade på ett universitetssjukhus akutmottagning. Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hälsomodell.   Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara både negativt och positivt beroende på om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansåg sjusköterskorna påverka deras välmående negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt på välmåendet. Sjuksköterskorna upplevde ett välmående vid positiv känsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns när de hade kontroll över situationen. Meningsfullhet skapades av arbetskamrater, glädjen i yrket och känslan av att göra ett bra jobb. Begriplighet infann sig när det fanns en förväntan. Försämrat välmående på arbetsplasten fanns vid negativ KASAM (försämrad begriplighet och försämrad hanterbarhet). Vid tidsbrist och negativ stresspåverkan på kollegor blev konsekvensen försämrad begriplighet. Oförutsägbara händelser orsakade försämrad hanterbarhet.   Slutsats: Sjuksköterskorna på ett univerisitetssjukhus akutmottagning upplevde stress och tidsbrist. Välmåendet på arbetsplatsen försämrades vid negativ KASAM och förbättrades vid positiv KASAM.

Bakgrund Hög belastning ses på akutmottagningar världen över. Detta kan bero på ett stort antal icke akuta patienter söker sig dit. Till akutmottagningen kommer patienter som utsatts för akut skada eller sjukdom och majoriteten får en låg prioritering i triagesystemet och får vänta länge på vård. Patienten ska erhålla individanpassad hjälp, där personlig bekräftelse är en del av processen tillsammans med ett individanpassat bemötande och individanpassad information. Vård skall ges med hänsyn till alla människors lika värde och ske genom ett respektfullt bemötande. Bemötande och kommunikation är viktiga faktorer i det vårdande mötet för att förebygga sjukdom och lidande hos patienter. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande under väntetiden på en akutmottagning.MetodEn litteraturbaserad studie i form av en litteraturöversikt för att sammanställa tidigare forskning. Sökningar gjordes i PubMed, Cinahl med hjälp av MeSH-termer och fria sökord samt inklusions- och exklusionskriterium. Även manuella sökningar utfördes på PubMed. Till resultatet inkluderades 15 artiklar, både kvalitativa och kantitativa. Valda artiklar har klassificerats med hjälp av ett bedömningsunderlag. Artiklarnas vetenskaplighet och etiska överväganden har bedömts. Resultat Upplevelse av väntetider, information och kommunikation, trygghet och bekräftelse var faktorer som fick stor betydelse för patienternas tillfredställelse under väntetiden på akutmottagningen. Patienter önskade mer information om väntetider, provresultat, egenbehandling och sitt tillstånd. Det visade sig även att det var viktigt för patienterna att sjuksköterskan kommunicerade på ett lättförståeligt sätt och använde ord som patienterna förstod. Patienterna önskade mer uppmärksamhet av sjuksköterskan under väntetiden då de käde sig bortglömda av personalen. Slutsats Forskning visar att bemötande och kommunikation har betydelse för hur patienten upplever sitt besök på akutmottagningen. Upplevelser av bemötande varierar mellan patienter. Äldre patienter visade sig vara mer tillfredställda än de yngre patienterna. Internationella skillnader har inte upptäckts

Bakgrund En akutmottagning har ett högt inflöde av patienter med olika sjukdomstillstånd och sjuksköterskan behöver erfarenhet för att bedöma patientens tillstånd och fatta adekvatabeslut om omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan skattar patientens smärta medsmärtskattningsinstrument, genomför och utvärderar farmakologisk smärtbehandling enligtordination samt dokumenterar förfarandet. Hög arbetsbelastning på liten yta och brist påtid till den enskilda patienten är faktorer som kan inverka på omvårdnaden. Tidigareforskning visar bristande dokumentation, smärtskattning och uppföljning gällandeläkemedelseffekt på akutmottagningar. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda smärtpåverkade patienter påakutmottagning.MetodDå syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos sjuksköterskor valdes en kvalitativdeskriptiv metod. Fem sjuksköterskor som arbetat två år eller längre på akutmottagningintervjuades. Data bearbetades och analyserades genom kvalitativ induktiv ansats. Resultat I omvårdnaden av smärtpåverkade patienter har sjuksköterskorna en betydande roll. För attvårda och smärtlindra patienten samlar sjuksköterskorna in information och använder sinkliniska blick för att skapa sig en bild om patienten och dennes smärtupplevelse. Genomatt sjuksköterskorna är närvarande i mötet, bekräftar samt informerar patienten fårpatienten god vård. Slutsats Generella direktiv, tid, arbetsmiljö och validitet hos smärtskattningsinstrument var faktorersom styrde sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad. Åtgärder för de rutinbristersom framkommit gällande smärtskattning och uppföljning, samt hur detta dokumenterasvore önskvärt. Tydligt ledarskap samt rutiner anpassade för verksamheten främjarsjuksköterskans möjlighet att vårda smärtpåverkade patienter på akutmottagning.

Bakgrund: Triage används för att bedöma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksköterskor på akutmottagningar. Sjuksköterskorna som arbetar med triage har en svår uppgift att se till att rätt hjälp kommer till rätt patient. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors triagebedömning av patienter på akutmottagningar. Metod: En litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: I resultatet framkom arbetslaget, arbetsplatsen, arbetsbelastning och informationsinsamling som faktorer som påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö under triagering. Erfarenhet och intuition, kunskap och utbildning, egenskaper i genomförandet samt tillit till den egna kompetensen framkom som faktorer som påverkar sjuksköterskors egenskaper under triagering. Diskussion: Ett antal faktorer påverkar sjuksköterskors arbete med triage. Ett gott samarbete var viktigt för att underlätta det dagliga arbetet, skapa en god gruppdynamik och ge förutsättningar för en patientsäker vård. Erfarenhet framkom som en viktig del i triagearbetet, men triagesystemen är uppbyggda så att detta inte ska bli en begräsning. Slutsats: Det finns många faktorer som påverkar sjuksköterskors triagebedömning. Med dagens höga personalomsättning och arbetsbelastning är det svårt för sjuksköterskor att få den erfarenhet som krävs inom triagering. Triagesystemet utvecklas fortfarande i hög grad och det finns behov av fortsatt forskning inom området.