Vår avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter, om utbildade lärare även har kunskaper i neurovetenskap utifrån vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett frågeformulär bestående av kvalitativa intervjufrågor som metod för insamlig av data. Sex lärare deltar i undersökningen varav hälften av dessa även har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar på vad forskare anser inom området neurovetenskap kopplat till pedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Vi har även redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan lärarna i definitionen av läs- och skrivsvårigheter. Lärare med neurovetenskapliga kunskaper ser till bakomliggande orsaker till barns läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar även på skillnader i hur lärare med olika bakgrund möter barns behov i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Lärare med kunskaper inom neurovetenskap ser barnets utveckling ur ett helhetsperspektiv, vilket ligger till grund för deras arbete med läs- och skrivsvårigheter. Det handlar om att skapa förutsättningar för barnets utveckling snarare än att träna själva svårigheten. För detta ser vi lärarkompetens som viktigaste resurs. Därför bör lärare redan under utbildningen få kunskaper i neurovetenskap och dess betydelse i arbetet med läs- och skrivsvårigheter.

Introduktion Att arbeta med hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är viktigt för att värna om en välmående folkhälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019). Då stress används som indikator för att mäta folkhälsan och många i dagens samhälle sjukskrivs på grund av arbetsrelaterad stress så är det av folkhälsovetenskaplig relevans att undersöka hållbara lösningar för en jämlik hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020; Försäkringskassan, 2016). Med bakgrund av att arbetsplatsen är en viktig arena för att behålla och främja hälsan hos befolkningen (Naidoo & Wills, 2016) så är det av studiens intresse är att undersöka hälsofrämjande arbetsplatser med hjälp av tidigare vetenskapligt material. Syfte Syftet med examensarbetet är att utifrån en strukturerad litteraturstudie beskriva vilka hälsofrämjande faktorer som kan vara framgångsrika för att ökat välbefinnande på arbetsplatser. Metod Studien har gjorts genom en strukturerad litteraturstudie där tio artiklar hämtats från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas resultat har vidare analyserats med tematisk analys. Resultat Resultatet visar att det finns åtta hälsofrämjande faktorer (Balans, Bekräftelse, Engagemang, Gruppkänsla, Kommunikation, Medvetenhet, Resurser, Samarbete, Socialt klimat och Stöd) som bidrar till en hälsofrämjande arbetsmiljö är och kan delas in i tre dimensioner på individ, grupp samt ledarskaps och organisationsnivå. Slutsats Det finns hälsofrämjande faktorer som kan tillämpas ur ett helhetsperspektiv och således påverka den övergripande arbetskulturen på arbetsplatsen vilket kan ha positiv inverkan på individers välbefinnande. / Introduction Working with health promoting initiatives in the workplace is important for the wellbeing of public health (Folkhälsomyndigheten, 2021). As stress is used as an indicator to measure public health and since many people are on sick leave due to work-related stress, it is of public health relevance to investigate sustainable solutions for equal public health (Folkhälsomyndigheten, 2020; Försäkringskassan, 2016). Given that the workplace is an important arena for maintaining and promoting the health of the population (Naidoo & Wills, 2016), it is in the interest of the study to investigate health promoting factors using previous empirical material. The Aim The aim of the study is to describe, based on a structured literature study, which health promoting factors that can be successful to increase well-being in the workplace. Method The study was conducted through a structure literature review where ten articles were selected from the databases PubMed and CINAHL. The result from the articles have been further analyzed with thematic analysis. Results The results shows that eight health promotion factors that can contribute to a health-promoting work environment is: Balance, Confirmation, Commitment, Group feeling, Communication, Awareness, Resources, Cooperation, Social climate, and Support which also can be divided into three dimensions on individual, group, and leadership and organizational level. Conclusion There are health promoting factors that can be applied from a holistic perspective and thus affect the overall work culture in the workplace, which can have a positive impact on individuals' well-being.

When collective action for community is defined as local development or as a struggle for survival different understandings are in focus. Politically, this kind of community action is defined as local development and understood in terms of growth and economics. An economic approach to community action is also emphasised in the EU-programmes that support local development groups and projects. On the other hand local groups describe their activities as a struggle for community and community survival. Inspired by feministic research approaches and with an interest in human aspects and values this study investigates meanings of community action as experienced and expressed by rural inhabitants and activists. The study is based on fieldwork that was carried out in a small rural community in the northern inlands of Sweden: Trehörningsjö. Since the middle of the 1990s, the women in Trehörningsjö have driven collective action to uphold the community. With its point of departure in the community and expanding into the arenas of reserach and politics, the study takes on the form of a reflexive research process in which the researcher's former knowledge and new understandings are made visible and discussed parallel with the interpretations made. The main focus of the study is the activist's demand of voice, visibility and worth. The first chapter presents the local community and provides a background to the study. The chapter includes an account of the reflexive approach that widened the field of research from a local to a translocal study of community action. In chapters two, three, four and five the struggle for community is reflected through fieldwork experiences in Trehörningsjö and other arenas beyond the village. Situated events and instances of collective action such as the fight for the local health care centre, are analysed as symbolic expressions of community values and rural importance. From chapter two and onwards, the study follows the footsteps of the leading female activist in and beyond the community itself; that is, the day-to-day work, meetings, conferences and other places where community action is acted out. The struggle for community is proven to focus on translocal rather than local action. In chapter six the fieldwork experiences - that tell about resistance and a struggle for community values and perspectives - are placed in the wider context of the rural development movement, local development research and governmental rural policy in Sweden. On all these arenas community action tend to be interpreted as local development in line with a growth perspective, rather than as community protests and struggles that expresses other meanings. Chapter seven takes the analyses and discussion further, and relates community struggle to concepts such as civil society and social economy. Anthony Giddens concept of life politics and Alberto Meluccis concept of collective action are used to deepen the analysis on how humane meanings and relation based aspects of community action are made invisible on the political "growht and development" agenda. Community struggle presents a possibility for rural inhabitants to (re)define and reclaim their community and themselves as important and valuable. However, to be able to understand what the concept of community struggle expresses, and demands, it needs to be acknowledged as a form of action that has the potential to challenge established bureaucratic and political defintions, which, in practice, proves to be difficult.