I denna uppsats undersöks hur man genom produktdesign kan få enbättre förståelse för hur stolar och klappstolar tolkas. Syftet har varit attgenom en förståelse för användarens tolkning, ge möjlighet att skapa enny arketyp till klappstolar. Studien är ett samarbete med IKEA ofSweden där de har varit intresserade att undersöka möjligheten för en nyarketyp i deras klappstolssortiment. För att få en inblick i användarenstolkning tar studien avstamp i teori kring användarcentrerad design,semiotik och affordance. Metoder för att samla empirisk data består avexpertintervjuer och workshop. Resultatet av studien visade att en stol iträ med ett statiskt uttryck och mjuka former tolkas som Stabil, Gedigen,Bekväm, Mjuk, Varm och Inbjudande. Slutresultatet och designbidragetmynnade ut till en arketyp applicerad på IKEAs stol STEFAN. Därresultatet från workshopen och IKEAs mål lyfts upp med få synligabeslag och flertalet formgivningsmöjligheter. Uppsatsen avslutas med endiskussion som belyser vikten av att som designer förstå konstruktionoch produktion vid formgivning, särskilt när arbetet sker utifrån en sattbudget. / This essay examines how product design can give a better understanding ofhow chairs and folding chairs are interpreted. The purpose has been tothrough an understanding of the user's interpretation, provide theopportunity to create a new archetype for folding chairs. The study is acollaboration with IKEA of Sweden where they have been interested ininvestigating the possibility of a new archetype in their folding chair range.To gain an insight into the user's interpretation, the study is based on theoryaround user-centered design, semiotics and affordance. Methods that havebeen used for collecting empirical data consisted of expert interviews andworkshops. The results of the study showed that a wooden chair with a staticexpression and soft shapes is interpreted as Sturdy, Solid, Comfortable,Smooth, Warm and Inviting. The end result and the design contributionresulted in an archetype applied to IKEA's chair STEFAN. Where the resultsfrom the workshop and IKEA's goals are highlighted with few visiblefolding components and various design options. The essay ends with adiscussion that highlights the importance of understanding construction andproduction as a designer, especially when working with a budget.

This study aims to show how religion is presented in four Swedish gangster rappers’ lyrics: Einár, Yasin, Dree Low and Ant Wan. This is done partly by looking at if the same religious themes, showed from earlier studies about american gangster rap, also appears in the Swedish lyrics, and if new theme can be found, partly by looking at Hjelm’s (2014) theory about “The new visibility of religion” and apply it on the results. The following research questions are formulated to conduct said research: (1) Can some of the themes that appears in Tinajero (2013) and Walsh (2013) studies also be found in the gangster rappers’ lyrics? If so, which ones? (2) Which other themes can be found in the lyrics? and (3) How is religion presented, based on Hjelm’s theory about the new visibility of religion? The method used in this study is a qualitative text analysis, with thematization and categorization. The study shows that four themes can be found in the gangster rappers’lyrics: the paradox between the ‘street life’ and the religious life, resurrection, God as a mainstay and a protector, and forgiveness from (a judging) God. The study also shows that the presentation of religion as a solution or problem tended to focus on an individual level, rather than a societal level, and to be more positive than negative, with religion as an important function in the rappers’ life. / Studiens syfte har varit att ta reda på hur religion framställs i de fyra svenska gangsterrapparna Einar, Yasin, Dree Low och Ant Wans låttexter. Dels genom att se om samma teman återkommer i den svenska gangsterrappen som den amerikanska, och om nya teman kan finnas, dels genom Hjelms teori om religionens nya synlighet (2014). Frågeställningarna för att uppnå detta var ”Går några av de teman som återkommer i Tinajero (2013) och Walsh (2013) studier att återfinna i gangsterrapparnas låtar? I så fall vilka?”, ”Vilka andra religiösa teman går att återfinna i låtarna?” och ”Hur framställs religion, utifrån Hjelms teori om religionens nya synlighet? (2014)”. Metoden som användes för att besvara frågorna var en kvalitativ textanalys baserad på Malteruds (2014) tillvägagångssätt med tematiseringar och kategoriseringar av texter, genom distans och närläsning. Teorin som applicerades i denna studie, och som ligger till grund för analyskapitlet var Hjelms (2014) teori om religionens nya synlighet (the new visibility of religion). De slutsatser som dragits visar bland annat att två teman från den tidigare forskningen också gick att återfinna i de svenska gangsterrapparnas låtar; ”paradoxen mellan ’the street life’ och det religiösa livet” och ”uppståndelse”, samtidigt som även två nya teman kunde utläsas; ”Gud som stöttepelare och beskyddare”, samt ”förlåtelsen av (en dömande) Gud”. En annan slutsats, baserat på teorin, var att religionens framställning visade sig vara så väl positiv som negativ, men att den största delen av religionens framställning/synlighet i låtarna var positiv, där religionen tenderar att fylla en viktig funktion i raparnas liv. Slutligen, så visar analysen av resultatet att i de sammanhang där religionen var synlig så låg fokuset av religionens roll på en individnivå och inte samhällsnivå. Det vill säga; när religionen antingen framställdes som något negativt eller som något positivt så var det i mening av hur det påverkade de enskilda rapparna och deras nära, och inte hur religionen påverkade samhället i stort.

No description available.

Vår avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter, om utbildade lärare även har kunskaper i neurovetenskap utifrån vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett frågeformulär bestående av kvalitativa intervjufrågor som metod för insamlig av data. Sex lärare deltar i undersökningen varav hälften av dessa även har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar på vad forskare anser inom området neurovetenskap kopplat till pedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Vi har även redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan lärarna i definitionen av läs- och skrivsvårigheter. Lärare med neurovetenskapliga kunskaper ser till bakomliggande orsaker till barns läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar även på skillnader i hur lärare med olika bakgrund möter barns behov i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Lärare med kunskaper inom neurovetenskap ser barnets utveckling ur ett helhetsperspektiv, vilket ligger till grund för deras arbete med läs- och skrivsvårigheter. Det handlar om att skapa förutsättningar för barnets utveckling snarare än att träna själva svårigheten. För detta ser vi lärarkompetens som viktigaste resurs. Därför bör lärare redan under utbildningen få kunskaper i neurovetenskap och dess betydelse i arbetet med läs- och skrivsvårigheter.