Studien ville visa på sångens möjligheter i vårdandet. Med en växande äldre population i västvärlden, blir sökandet efter nya evidenta och effektiva vårdinterventioner viktiga. Sången tar med hela människan i vårdandet på människans villkor. En kvalitativ litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar till grund. Innehållsanalysen resulterade i tre teman; Sången skänker medgång i samverkan, Sången genererar förhöjd livskvalitet samt Sången tangerar patientens livsvärld. Resultatet visar på att individen känner sig betydelsefull och delaktig i omvårdnaden. Sången är en evident och lättillgänglig omvårdnadsintervention som tar med hela människan på hennes villkor. Sången värnar samtidigt om människans värdighet, vilket kan leda till lindrande av hennes lidande. Människan sjunger från vaggan till graven i alla kulturer och formas där av sångens betydelse. Sången ryms i minnet, och styr människan att visa påverkan vid sångaktivitet. Detta leder ofta vidare till en djupare samvaro med ökad samverkan. / The study wanted to show the song possibilities in caregiving situations. With a growing elderly population in the western world, the searches for new and effective health interventions are important. The study shows that the use of song in caregiving is an evident and accessible care intervention for reaching the older person. Using the song in caregiving is an evident and accessible approach which includes the whole person on her condition. A qualitative literature study was conducted based on ten scientific articles. Content analysis resulted in three themes; the song brings success in collaboration, the song generates an increased quality of life and the song touches the patient's life world. The result shows that the individual feel involved, significant and protected in her dignity, which is a relief in suffering. Humans sing from the cradle to the grave in all cultures and it is in young years that she is formed of the songs meaning. The song fits in memory, and directs man to show the influence of singing activity. This often leads to a deeper understanding and increased interaction.

Smärta är en subjektiv upplevelse som kan drabba och begränsa individen på olika sätt. Det är viktigt att använda sig av ett helhetsperspektiv, då en bibehållen smärta kan bero på andra faktorer än just de fysiologiska. Det är viktigt att som vårdgivare bemöta, framför allt unga smärtpatienter, med ett patientcentrerat och holistiskt synsätt. Detta för att tidigt fånga upp och identifiera smärtan för att undvika att smärtan kommer bli något långvarigt. Rätt behandling och ett bra bemötande kan även vara av värde gällande individens syn på sin egen smärta och framtiden. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga mellan 18-30 år med långvarig icke-specifik smärta upplever sin smärta i relation till sin vardag, arbetsliv och bemötandet från vården. Metoden är en kvalitativ intervjustudie, med tre deltagare som lever med långvarig smärta. Efter gjorda intervjuer bearbetades materialet via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatetav studien resulterade i fyra huvudkategorier; långvarig smärta, att bli bemött som ung smärtpatient, betydelsen av en diagnos och framtiden.  Det visade sig att smärtan har en stor påverkan i informanternas vardag. En bekräftelse från vården hade kunnat bidra till en ökad acceptans hos informanterna gällande sitt tillstånd. Konklusionen i denna studieär att smärtan påverkar livet i stort och är en subjektiv upplevelse som alltid är sann och den ska alltid tas på allvar trots att det inte finns någon fysiologisk förklaring till den. / Pain is a subjective experience that affects and limits the individual in different ways. It is important to make use of a holistic perspective, as a sustained pain may be due to factors other than the physiological ones. It is important as a caregiver to respond, especially to young pain patients, with a patient-centered and holistic approach. This is to early identify the pain in order to avoid the pain becoming chronic. The right treatment can also be of value for the individual's view of their pain and the future. The aim of this study was to investigate how young people between 18-30 years with long-term, non-specific pain experience their pain in relation to their everyday life, working life and the treatment from the care. The method is a qualitative interview study, with three participants living with long-term pain. After interviews, the material was processed with a qualitative content analysis. The result of the study resulted in four main categories; long-term pain, be treated as young patients, the importance of a diagnosis, the future and a number of sub-categories. It turned out that the pain has a great impact on the informants' everyday life. A confirmation from the health service could have contributed to an increased acceptance of the informants condition. The conclusion is that the pain is always true and have a great impact on life in general and should always be taken seriously, even though there is no physiological explanation for it.

Bakgrund: Utskrivningen från slutenvården till hemmet är ett sårbart moment för patienter som övergår mellan två olika miljöer. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever utskrivningen som otydlig. Sjuksköterskor ser inte alltid utskrivningen som ett vårdande tillfälle eller upplever att det inte finns möjlighet att vårda. Det är oklart hur patienter påverkas av sjuksköterskans perspektiv på utskrivningen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vårdandet vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv design och analys av 13 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Vårdrelationen vid utskrivning brister och patienter känner sig utelämnade. De upplever att deras behov inte blir uppmärksammade och att de blir utskickade. Patienter upplever att informationen är otillräcklig och att de inte får hjälp att förstå den. De vet inte vad de har att förvänta sig och blir oroliga. Omfattande information anses vara betryggande. Slutsats: Sjuksköterskor behöver förbättra sitt helhetsperspektiv på patienterna vid utskrivning. Mer uppdaterad kunskap angående vårdande relationer behövs för att synliggöra patientens behov och kunna utföra vårdande handlingar.

Studien syftar till att undersöka former och innehåll i samverkan över förvaltningsnivå, utbildningsförvaltning och socialförvaltning i Västra Götaland, samt hur den uppfattas. Studien avgränsas till samverkan inom två kommuner och baseras på intervjuer med representanter från de båda förvaltningarna. Det är för mig ett aktuellt ämne eftersom vi som blivande lärare vet att alla elever har olika behov av stöd och hjälp. Utsatta barn är i behov av vuxna och är i en beroendeställning. Skolan är en verksamhet och socialtjänsten en annan som kan komma att ingå i utsatta barns liv. Intressant och aktuellt känns därför att undersöka vem har vilket ansvar och hur går det att samverka kring en elev mellan skola och socialtjänst? För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts med intervjuer där totalt fem lärare på Individuella programmet och en rektor ingår, samt två socialsekreterare, det vill säga respondenter från de båda förvaltningarna. Studiens resultat visar att samverkan behövs och krävs, samtliga som deltar i studien ser att en samverkan är positiv och ju mer desto bättre. Samverkan bygger på personliga kontakter och är beroende av personliga relationer, vilket gör att samverkan fungerar olika. Sekretessen lyfts som ett hinder för samverkan utifrån en lärares syn, medan socialtjänsten inte ser sekretessen som ett hinder då det finns sekretessbrytande regler. Slutsatser som kan göras efter genomförd studie är att vi bör sätta det utsatta barnet i centrum och handla för dess bästa. Vi har olika yrkesroller som vi bör värna om och här krävs en samverkan över förvaltningsnivå för att kunna stötta det utsatta barnet på bästa och effektivaste sätt. / The study aims to examine the forms and contents of interaction of government, Social Administration and education administration, with the declared intention is to work for the pupil's best and create an overall perspective on the student. It is for me a timely subject because we as future teachers know that all students have different needs for support and help. Vulnerable children are in need of adults and are in a dependent position. The school is an operation and Social Administration of another who might be part of the vulnerable children's lives. Interesting and topical feel, therefore, to examine who has the responsibility and how you can interact around a student from school and Social Administration? To investigate this, a qualitative study conducted interviews with a total of five teachers in the Individual Program and a principal part, and two social workers. The study results show that collaboration is needed and necessary, all participating in the study sees a synergy is positive and the more the better. It is based on personal contacts and is dependent on personal relationships, making cooperation work differently. Secrecy is lifted as a barrier to collaboration on a teacher's views, while the Social Administration does not see confidentiality as a barrier where there are confidentiality-breaking rules. Conclusions can be made after the study is that we should put the abused child in the center and act for the best. We have different professional roles that we should protect and this requires a collaboration of government to support the abused child in the best and most efficient manner.

<p>Studien syftar till att undersöka former och innehåll i samverkan över förvaltningsnivå, utbildningsförvaltning och socialförvaltning i Västra Götaland, samt hur den uppfattas. Studien avgränsas till samverkan inom två kommuner och baseras på intervjuer med representanter från de båda förvaltningarna. Det är för mig ett aktuellt ämne eftersom vi som blivande lärare vet att alla elever har olika behov av stöd och hjälp. Utsatta barn är i behov av vuxna och är i en beroendeställning. Skolan är en verksamhet och socialtjänsten en annan som kan komma att ingå i utsatta barns liv. Intressant och aktuellt känns därför att undersöka vem har vilket ansvar och hur går det att samverka kring en elev mellan skola och socialtjänst? För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts med intervjuer där totalt fem lärare på Individuella programmet och en rektor ingår, samt två socialsekreterare, det vill säga respondenter från de båda förvaltningarna.</p><p>Studiens resultat visar att samverkan behövs och krävs, samtliga som deltar i studien ser att en samverkan är positiv och ju mer desto bättre. Samverkan bygger på personliga kontakter och är beroende av personliga relationer, vilket gör att samverkan fungerar olika. Sekretessen lyfts som ett hinder för samverkan utifrån en lärares syn, medan socialtjänsten inte ser sekretessen som ett hinder då det finns sekretessbrytande regler.</p><p>Slutsatser som kan göras efter genomförd studie är att vi bör sätta det utsatta barnet i centrum och handla för dess bästa. Vi har olika yrkesroller som vi bör värna om och här krävs en samverkan över förvaltningsnivå för att kunna stötta det utsatta barnet på bästa och effektivaste sätt.</p> / <p>The study aims to examine the forms and contents of interaction of government, Social Administration and education administration, with the declared intention is to work for the pupil's best and create an overall perspective on the student. It is for me a timely subject because we as future teachers know that all students have different needs for support and help. Vulnerable children are in need of adults and are in a dependent position. The school is an operation and Social Administration of another who might be part of the vulnerable children's lives. Interesting and topical feel, therefore, to examine who has the responsibility and how you can interact around a student from school and Social Administration? To investigate this, a qualitative study conducted interviews with a total of five teachers in the Individual Program and a principal part, and two social workers.</p><p>The study results show that collaboration is needed and necessary, all participating in the study sees a synergy is positive and the more the better. It is based on personal contacts and is dependent on personal relationships, making cooperation work differently. Secrecy is lifted as a barrier to collaboration on a teacher's views, while the Social Administration does not see confidentiality as a barrier where there are confidentiality-breaking rules.</p><p>Conclusions can be made after the study is that we should put the abused child in the center and act for the best. We have different professional roles that we should protect and this requires a collaboration of government to support the abused child in the best and most efficient manner.</p>

Snabba svängningar på marknaden, globalisering och kundernas höga krav ställer ledningen införstora utmaningar och bristen på en flexibel ledningsmodell blir tydlig. Den traditionelltfunktionsorienterade organisationsstrukturen räcker inte till för att leva upp till kundens varierandekrav och önskemål. Tillämpning av processorientering är inte bara utgångspunkt för effektiviseringoch kvalitetssäkring av verksamhet utan även för att möta framtida utmaningar samt att leva upp tillkundens olika önskemål. Syfte med föreliggande uppsats är att etablera en struktur på företaget för att de vidare skall kunnadriva verksamheten ur ett processorienterat synsätt. Arbetet försöker på djupet ta reda på hurnuvarande teoretiska modeller om processledning skulle kunna modifieras för att bättre kunnatillämpas av industrin. Tillvägagångssättet är inriktat på att analysera LOGOSOLs verksamhet och identifiera processeroch eventuella problem genom deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer ochgenomgång av företagets dokument. I forskningsprocessens går empiri och teoriläsningen parallelltoch berikar varandra under arbetets gång. För att lösa eventuella problem samt att etablera enstruktur för att processorientera verksamheten har ett tvärfunktionellt team utsetts. Teamet består avfyra medarbetare från företagets olika avdelningar. De viktigaste nyckeltalen för ett processbaseratmätsystem har utvecklats i syfte att ge möjligheter för processteam och ledning att övervakaprocessens effektivitet. För att hitta den mest trovärdiga och praktiska lösning till problemet har enteoretisk modell formulerats vilken utgår från att slå samman befintliga modeller på litteraturen.Modellen består av tre steg: "Hitta problemets kärna", lösa problemet genom "Brainwriting" ochtillämpning av "processförbättringsmönster" (de två sistnämnda metoder ska utföras parallellt).Sista steget innefattar formulerandet av en "handlingsplan" för att säkerställa införandet avföregående steg. Modellen tillämpades på företaget och anses även kunna tillämpas på andra typerav organisationer i syfte att förbättra processer.

Syftet med denna studie är att undersöka förskolepersonals syn på kvalitet samt faktorer som påverkar arbetet med kvalitet. Undersökningen utgår från två förskolechefer och två arbetslag. Till studien har kvalitativforskningsmetod valts och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatdelen visar vad informanterna har för syn på kvalitet och vilka faktorer som enligt dem påverkar arbetet med kvalitet. Centrala faktorer som har framkommit är tidsbrist, samarbete och förskolechefens roll. I vår diskussion diskuteras resultatet på hur kvaliteten påverkas av många olika faktorer men att det i stor del mest beror på förskolechefer och förskolechefers pedagogiska ledning.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskan inom den rättspsykiatriska vården ser sitt arbete som mångfacetterat. I tidigare forskning framkommer de förväntade kompetenserna hos sjuksköterskan inom rättspsykiatri och även kompetensbeskrivningen beskriver vilka kompetenser sjuksköterskan förväntas besitta. Syfte: Syftet är att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv beskriva användandet av sjuksköterskans kompetens inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor på en rättspsykiatrisk klinik i Mellansverige. Analysen har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys och har induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom sjuksköterskans användning av sin kompetens och hur verksamheten tar tillvara på denna kompetens. Det resulterade i fyra kategorier: Att ha ett helhetsperspektiv, att ha kunskaper som inte efterfrågas, att behöva driva sin egen utveckling samt att ha behov av varandra för gemensam utveckling. Slutsats: Sjuksköterskan får till viss del använda sin kompetens, men för att sjuksköterskan ska uppleva att dennes kompetens används och tas tillvara i högre grad är det av vikt att låta sjuksköterskans omvårdnadskompetens ta större plats. / Background: Nurses in forensic psychiatric care see their work as multifaceted. In previous research, the expected competencies of the nurse in forensic psychiatry emerge, and the competency description also describes which competencies the nurse is expected to possess.Aim: The aim is to describe the use of the nurse's competence in forensic psychiatric inpatient care from a nurse's perspective. Method: Data collection took place through semi- structured interviews with nine nurses at a forensic psychiatric clinic in central Sweden. The analysis has been carried out with a qualitative content analysis and has an inductive approach. Results: The result showed the nurse's use of the competence and how the workplace makes use of this competence. It resulted in four categories: To have a holistic perspective, to have knowledge that is not requested, a need to drive their own progress and having a need for each other to improve. Conclusion: The nurse may, to a certain extent, use her competence. But in order for the nurse to feel that his or her competence is used and utilized to a greater degree, it is important to allow the nurse's nursing competence to take greater place.

Denna studie undersöker och analyserar hur sex olika socialarbetare kan se på olika sociala kontexters betydelse för beteenden som kan leda till en adhd-diagnos bland barn och unga. Studiens frågeställningar vill få fram vilka förklaringar som intervjupersonerna ger till olika sociala kontexters betydelse som kan omge barn och unga som diagnostiseras med adhd samt hur intervjupersonerna förklarar bakomliggande orsaker till beteenden som kan ge upphov till en adhd-diagnos. I dagens samhälle ökar diagnostiseringen och medicineringen av adhd hos barn och unga och vi ställer oss frågande till om diagnostiseringen är svaret på problemet eller om sociala kontexter har en inverkan. Vi frågar oss även om det är möjligt att få adekvat hjälp för barn och unga endast utifrån att utreda individen eller om det behövs ett bredare perspektiv. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex intervjupersoner som arbetar nära barn och unga på ett icke utredande sätt. Dessa intervjuer har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar intervjupersonernas nyanserade bild av fenomenet adhd som de har utifrån deras unika erfarenheter från socialt arbete med barn och unga. Det framgår i resultatet att intervjupersonerna såg det som problematiskt att missa helhetsperspektivet i utredningsprocessen. De förespråkade ett individfokus där en diagnos inte ska stå i centrum i hjälpandet av barn och unga. Intervjupersonerna visade på att det inte bara är svart eller vitt utan de gav ofta en variationsrik bild av fenomenet där de kunde nämna både för- och nackdelar med ett diagnostiserande. I slutsatserna framgår att det krävs ett helhetsperspektiv i bemötandet och hjälpandet av barn och unga med beteenden som kan ge upphov till en adhd-diagnos. Framtida forskning bör lägga fokus på sociala kontexter och socialarbetares perspektiv för att få en bredare och mer nyanserad bild av adhd som fenomen.