Forskning inom området missbruksvård visar att eftervård kan ha betydelse för fortsatt nykterhet/drogfrihet hos individer som varit placerade på behandlingshem. Studiens syfte är att belysa eftervård vilket görs genom att jämföra hur professionella inom tre kommuners socialtjänst uppfattar och beskriver sin kommuns arbete med eftervård och samverkan i relation till eftervård. Studien baserades på nio kvalitativa intervjuer av professionella inom socialtjänsten i sin kommun. Resultatet visade att intervjupersonerna från de tre kommunerna definierade eftervård och dess innehåll på ett liknande sätt där boende och sysselsättning spelade en stor roll. Resultatet visade även att planeringen av eftervården har brister i de tre kommunerna och att samverkan med psykiatrin fungerar dåligt i samtliga kommuner. Utifrån dessa brister föreslås framtida verksamhetsutveckling inom socialtjänsten kring nya arbetsformer när det rör planering av eftervårdsarbete samt studier och mer pedagogiska tillvägagångssätt kring kommunikation och samverkan med psykiatrin. Då det genom tidigare forskning och utvärderingar visat sig att resultaten av eftervården är otydliga föreslås vidare forskning inom området för att främst få en tydligare definition av eftervård och dess innehåll samt vilka metoder som ger bäst resultat i ett eftervårdsarbete.

Forskning inom missbrukarvården visar att eftervården har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjänsten och på behandlingshem såg på betydelsen av eftervård, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick från frågor kring vad intervjupersonerna ansåg som betydelsefulla eftervårdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervården. Vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhälligt på att eftervårdsinsatserna var viktiga för att bibehålla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och långsiktig behandlingsplanering hade betydelse. Socialtjänsten såg boendet och sysselsättningen som de viktigaste bitarna i eftervården, men man pratade inte mycket om vårdinsatserna. Därutöver var samverkan och helhetssynen viktiga inslag för ett positivt eftervårdsarbete, men man var medveten om att det förekom brister. Utifrån dessa brister föreslår vi framtida studier kring nya arbetsformer när det gäller samverkan, samt matchningens betydelse i förändringsprocessen.

<p>Forskning inom missbrukarvården visar att eftervården har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjänsten och på behandlingshem såg på betydelsen av eftervård, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick från frågor kring vad intervjupersonerna ansåg som betydelsefulla eftervårdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervården. Vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhälligt på att eftervårdsinsatserna var viktiga för att bibehålla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och långsiktig behandlingsplanering hade betydelse. Socialtjänsten såg boendet och</p><p>sysselsättningen som de viktigaste bitarna i eftervården, men man pratade inte mycket om vårdinsatserna. Därutöver var samverkan och helhetssynen viktiga inslag för ett positivt eftervårdsarbete, men man var medveten om att det förekom brister. Utifrån dessa brister föreslår vi framtida studier kring nya arbetsformer när det gäller samverkan, samt matchningens betydelse i förändringsprocessen.</p>

Titel: Vi måste trolla med knäna- Socialsekreterares erfarenheter av eftervård till unga som lämnar dygnsvården Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad socialsekreterare anser attsamhällsplacerade unga har för behov i övergången mot ett självständigt vuxenliv, samtderas erfarenheter av de stöd- och hjälpinsatser som erbjuds de unga eftersamhällsplaceringens avslut. Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes tvåfokusgruppsintervjuer på två olika avdelningar inom en Socialtjänst i Sverige. Resultat: Resultatet av studien visade att socialsekreterarna anser att de unga somlämnar dygnsvården har olika förutsättningar och är i stort behov av socialt stöd ochpraktiskt stöd. Resultatet visade även att de eftervårdsinsatser som erbjuds idag intetillgodoser de identifierade behoven. Socialsekreterarna måste således trolla med knänaoch hitta egna lösningar. Diskussion: Samhället har ett stort ansvar för de placerade barnen även efter avslutadplacering och därför behöver lagen kring eftervård bli tydligare. / Title: Leaving social care in Sweden- Social workers experiences of working with young care leavers Aim: The study aims at examining what social workers consider necessary for youngcare leavers during their transition to adulthood, together with social workers experiences of working with aftercare. Method: To achieve the aim of the study, two focus group interviews were conductedwith social workers from two different sections of social services in one municipality in Sweden. Results: The result showed that according to the social workers, the young care leaversare a vulnerable group and in need of social and practical support. The study alsoshowed that the existing aftercare policies and services offered to care leavers does notmeet the identified needs. The social workers cannot therefore provide for the needs ofthe care leavers thus being forced to make things work out of the impossible. Discussion: The social services within municipalities are solely responsible for care andaftercare of the out of home placed children and youth. Therefore, there is need fordistinct policies and guidelines on aftercare.