<p>Personer med schizofreni går upp i vikt, dels som en effekt av sjukdomens negativa symtom men även som en del av läkemedelsbehandlingen med atypiska antipsykotika.</p><p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturöversikt var att studera betydelsen av olika interventioner för viktnedgång hos personer med schizofreni, vilka behandlas med atypisk antipsykotika.</p><p><strong>Metod:</strong> Arbetet gjordes som en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo för att sedan kvalitetsbedömas och sammanställas. Tolv artiklar användes i resultatet, varav elva kvantitativa och en kvalitativ. Frågeställningarna låg till grund för analysen för att hitta och sortera materialet.</p><p><strong>Resultat:</strong> Interventionerna visade sig ha betydelse för vikten då alla deltagare i interventionsgrupperna minskade i vikt, avstannade i viktökning eller ökade ytterst lite i vikt.</p><p><strong>Diskussion:</strong> Då resultatet visade att interventionerna var av betydelse bör sjuksköterskan arbeta aktivt för att förebygga och behandla övervikten hos dessa personer.</p>

<p>Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion och undvikande av tobak och narkotika kan förebygga en rad hälsoproblem enligt aktuella hälsoråd. Då det i de flesta fall är möjligt att påverka dessa, borde det lämpligen ligga i en hälsopedagogs intresse att få förståelse för vilka motivationsfaktorer som kan inverka på levnadsvanor. Vid en beteendeförändring är individens mottaglighet för förändringen en viktig aspekt att ta hänsyn till, då förändringen inte bara beror på uppfattningar av beteendet utan även hur redo individen är på att genomföra den. Denna uppsats syftar till att belysa vilka motivationsfaktorer som haft betydelse för personer som genomfört någon typ av beteendeförändring inom områdena kost, fysisk aktivitet, alkohol och narkotika, samt vilka motivationsfaktorer som haft betydelse vid bibehållandet av denna. Urvalsgruppen bestod av personer som genomfört en förändring inom dessa områden och även bibehållit den. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer, då en djupare förståelse för det som motiverat informanterna före och under beteendeförändringen söktes. I resultatet sågs skillnader på vilka motivationsfaktorer som startade processen och vilka som bidrog till att förändringen bibehölls. För hälften av informanterna hade det sociala och andliga stödet den största betydelsen både före och under förändringen. För resterande var det de yttre motivationsfaktorerna som var betydande i beteendeförändringen.</p>

<p>Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhälsa hos ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhälsa när det gäler kön och ålder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus på kön och ålder. Undersökningen genomfördes med enkät som datainsamlingsinstrument. Enkäterna lämnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av två klasser år 7 och två klasser år 9 på varje skola. 251 stycken ungdomar svarade, variationen på åldrarna var 13 till 16 år, av dessa var det 127 pojkar och 124 flickor.</p><p>Min slutsats i studien var att ungdomar tyckte det var viktigt med god munhälsa. Det fanns ingen skillnad mellan kön och attityder, detta tolkar jag som att det var viktigt med god munhälsa oavsett kön. Däremot var de yngre ungdomarna mer positiva i sina attityder till hur viktigt det var med god munhälsa, än de äldre ungdomarna. Det kan betyda att ungdomar är lättare att påverka i olika åldrar. Kan det vara så attyngre ungdomar fortfarande lyssnar på föräldrar och att äldre ungdomar påverkas mer av sina kamrater och media?</p><p>Flickor hade mer regelbundna munhygienvanor än pojkar, även om det inte fanns någon statistisk skillnad mellan kön och attityder. Pojkat tyckte det var viktigare med regelbundna matvanor än flickor, fast fler pojkar än flickor drack läsk under skoltid. Detta tolkar jag som att det kan vara svårt att leva upp till sina attityder eller att kunskap inte alltid går hand i hand med levnadsvanor. Flickors attityd och handling stämde bättre än pojkars attityd och handling. Detta betyder att det inte alltid finns samband mellan attityd och handling.</p>

Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion och undvikande av tobak och narkotika kan förebygga en rad hälsoproblem enligt aktuella hälsoråd. Då det i de flesta fall är möjligt att påverka dessa, borde det lämpligen ligga i en hälsopedagogs intresse att få förståelse för vilka motivationsfaktorer som kan inverka på levnadsvanor. Vid en beteendeförändring är individens mottaglighet för förändringen en viktig aspekt att ta hänsyn till, då förändringen inte bara beror på uppfattningar av beteendet utan även hur redo individen är på att genomföra den. Denna uppsats syftar till att belysa vilka motivationsfaktorer som haft betydelse för personer som genomfört någon typ av beteendeförändring inom områdena kost, fysisk aktivitet, alkohol och narkotika, samt vilka motivationsfaktorer som haft betydelse vid bibehållandet av denna. Urvalsgruppen bestod av personer som genomfört en förändring inom dessa områden och även bibehållit den. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer, då en djupare förståelse för det som motiverat informanterna före och under beteendeförändringen söktes. I resultatet sågs skillnader på vilka motivationsfaktorer som startade processen och vilka som bidrog till att förändringen bibehölls. För hälften av informanterna hade det sociala och andliga stödet den största betydelsen både före och under förändringen. För resterande var det de yttre motivationsfaktorerna som var betydande i beteendeförändringen.

Personer med schizofreni går upp i vikt, dels som en effekt av sjukdomens negativa symtom men även som en del av läkemedelsbehandlingen med atypiska antipsykotika. Syftet med denna litteraturöversikt var att studera betydelsen av olika interventioner för viktnedgång hos personer med schizofreni, vilka behandlas med atypisk antipsykotika. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo för att sedan kvalitetsbedömas och sammanställas. Tolv artiklar användes i resultatet, varav elva kvantitativa och en kvalitativ. Frågeställningarna låg till grund för analysen för att hitta och sortera materialet. Resultat: Interventionerna visade sig ha betydelse för vikten då alla deltagare i interventionsgrupperna minskade i vikt, avstannade i viktökning eller ökade ytterst lite i vikt. Diskussion: Då resultatet visade att interventionerna var av betydelse bör sjuksköterskan arbeta aktivt för att förebygga och behandla övervikten hos dessa personer.

Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhälsa hos ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhälsa när det gäler kön och ålder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus på kön och ålder. Undersökningen genomfördes med enkät som datainsamlingsinstrument. Enkäterna lämnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av två klasser år 7 och två klasser år 9 på varje skola. 251 stycken ungdomar svarade, variationen på åldrarna var 13 till 16 år, av dessa var det 127 pojkar och 124 flickor. Min slutsats i studien var att ungdomar tyckte det var viktigt med god munhälsa. Det fanns ingen skillnad mellan kön och attityder, detta tolkar jag som att det var viktigt med god munhälsa oavsett kön. Däremot var de yngre ungdomarna mer positiva i sina attityder till hur viktigt det var med god munhälsa, än de äldre ungdomarna. Det kan betyda att ungdomar är lättare att påverka i olika åldrar. Kan det vara så attyngre ungdomar fortfarande lyssnar på föräldrar och att äldre ungdomar påverkas mer av sina kamrater och media? Flickor hade mer regelbundna munhygienvanor än pojkar, även om det inte fanns någon statistisk skillnad mellan kön och attityder. Pojkat tyckte det var viktigare med regelbundna matvanor än flickor, fast fler pojkar än flickor drack läsk under skoltid. Detta tolkar jag som att det kan vara svårt att leva upp till sina attityder eller att kunskap inte alltid går hand i hand med levnadsvanor. Flickors attityd och handling stämde bättre än pojkars attityd och handling. Detta betyder att det inte alltid finns samband mellan attityd och handling.

Bakgrund: Högt blodtryck är en av de vanligaste diagnoserna i primärvården. Högt blodtryck kan leda till allvarliga följdsjukdomar, som stroke och hjärtsvikt. Distriktssköterskan möter ofta dessa patienter för blodtryckmätning och samtal om levnadsvanor. Syfte: Att utvärdera effekter av distriktssköterskans råd och stöd utifrån empowerment till vuxna patienter med hypertoni. Metod: En randomiserad kontrollerad multicenterstudie. Enkäter besvarades av patienter med högt blodtryck före och efter intervention av distriktssköterskans råd och stöd, som utgick från empowerment. Ett speciellt framtaget blodtryckskort användes också. Analysen av materialet var statistisk. Resultat: Blodtrycket sjönk hos patienterna i interventionsgruppen och kontrollgruppen.  Skillnaden mellan grupperna var inte signifikant. Patienterna i interventionsgruppen erhöll signifikant bättre hälsoindex med bättre emotionell och fysisk hälsa samt minskad stress. Levnadsvanorna ändrades inte signifikant i någon av grupperna. Patienternas nöjdhet med sin kunskap ökade signifikant i båda grupperna. Patienterna i interventionsgruppen angav att de i allra högsta grad fått kompetent vård som utgick från deras egen situation. Slutsats: Distriktssköterskans råd och stöd förbättrade patienternas upplevda hälsa genom att utgå från empowerment. Blodtrycket sjönk lika mycket i de båda grupperna och levnadsvanorna påverkades inte. Mer forskning behövs för att utvärdera empowerments effekter. Nyckelord: Distriktssköterska, hypertoni, hälsa, levnadsvanor, råd, stöd.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar världen över. Genom att ändra kost och motionsvanor kan sjukdomen fördröjas eller förebyggas. Att förändra levnadsvanorna kan upplevas som ett krav, det kan då vara svårt för personen att finna motivation till förändringarna. SYFTE: Syftet med studien var att skapa en överblick över studier som berör kravet om att ändra på levnadsvanor som en del av behandlingen hos personer som diagnostiserats med diabetes typ 2. METOD: En litteraturöversikt, baserad på analysen av 14 vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Resultatet visade att stöd var viktigt för personer med diabetes typ 2. Stödet motiverade personerna till förändrade levnadsvanor. Det visade sig även att kunskap om sjukdomen är en viktig del för att personer med diabetes typ 2 ska förstå vikten av förändrade levnadsvanor i behandlingen. KONKLUSION: Stöd i form av kunskap i form av information från sjuksköterska leder till att skapa förutsättningar för ökad motivation till att förändra levnadsvanor. Det är viktigt att möta personen med diabetes typ 2 utifrån individuella förutsättningar. / BACKGROUND: Diabetes type 2 is an increasing disease in the world. By changing diet and exercise habits diabetes type 2 can be postponed or even prevented. This change can be very demanding for the person. AIM: The aim of this study was to create an overview of studies that concern the demands of changed habits as a part of treatment of diabetes type 2. METHOD: A literature review based on analyses of 14 scientific articles. RESULTS: Results showed that support was important for people with diabetes type 2. It helped them to get the motivation that was necessary to change their habits. Also knowledge of the disease showed to be a good help to be able to handle diabetes type 2. Some of the people with diabetes type 2 experienced that they were limited by the disease but some could see opportunities despite the disease. CONCLUSION: Support and knowledge about the disease helped the person with diabetes type 2 to get the motivation that was necessary. It’s important for nurses to realize that every person with diabetes type 2 needs their own time to process the information they get about the disease.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till olika funktionsnedsättningar/funktionshinder[1]. Efter genomgången stroke kan ett flertal riskfaktorer leda till återfall, mortalitet eller sjukdomsutveckling. Genom strukturerad prevention kan förändringar i levnadsvanor minska sådana risker. Sjuksköterskor på strokeenheter har i uppgift att informera strokepatienter om eventuella livsstilsrelaterade förändringar som bör genomföras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten har varit att belysa forskning vad gäller livsstil och sekundär prevention för patienter efter stroke. Metod: Uppsatsen är en beskrivande litteraturöversikt som grundats på 14 vetenskapliga artiklar. Sökningen har utförts i databaser PubMed och Cinahl. Resultat: Analysen resultaterade i tre kategorier: risk-, friskfaktorer och sekundär prevention. Studien visade att patienter mådde bättre i efterförloppet av en stroke om regelbundna blodtryckskontroller genomfördes samt om vissa levnadsvanor förändrades. Förändringar i levnadsvanor visade sig också kunna förebygga recidiv. Resultatet visade att sjuksköterskor spelade en stor roll i genomförandet av detta. Diskussion:  Genom att mäta blodtrycket regelbundet under ett år efter stroke-debut kunde hälsotillståndet förbättras för patienterna. Det visade sig också att livsstilsförändringar i form av   minskning av  salt- och alkoholkonsumtion, ökat intag av grönsaker och frukt, samt medvetenhet om betydelsen av flavonoider, kalium, D och C-vitamin i kosten, kunde skapa förbättringar i hälsotillståndet hos patienter som  drabbats av stroke. Vad som också bidrog till att risken för återinsjuknande minskade var om patienterna kunde sluta använda tobak oh promenera minst 30 min per dag. Slutsats: Information och råd om sekundär prevention för patienter efter stroke ingår i sjuksköterskors ansvarsområde och behöver utvecklas enligt den senaste forskningen. Det är bättre att förebygga sjukdomen än behandla, vilket kan spara mycket pengar för samhället. [1]http://www.socialstyrelsen.se/funktionshinder

Ohälsosamma levnadsvanor definieras som otillräcklig fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol, tobaksbruk och ohälsosamma matvanor. Dessa ohälsosamma levnadsvanor är vanliga och kan leda till vällevnadssjukdomar. Motiverande samtal är en rådgivningsform som kan användas vid förändringar av levnadsvanor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda motiverande samtal för att hjälpa patienter att förändra sina levnadsvanor. En litteraturstudie gjordes med 15 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström gjordes för att analysera resultatartiklarnas innehåll. Resultatet visar att förutsättningarna för att genomföra ett motiverande samtal är många, bland annat spelar erfarenhet, utbildning och miljön en stor roll. Motiverande samtal anses vara en metod som sätter patienterna i centrum. Sjuksköterskornas roll inom motiverande samtal är att skapa motivation hos patienterna och hjälpa de se behovet av en förändring av levnadsvanor. De flesta sjuksköterskorna har positiva erfarenheter av motiverande samtal, men det finns också de som har negativa erfarenheter. Eftersom studier visar att både effektiviteten och erfarenheterna av motiverande samtal är olika behövs mer forskning inom ämnet. Det behövs utbildning inom motiverande samtal för att kunna tillämpa metoden på bästa sätt. Mer resurser behövs till hälsofrämjande arbete för att minska problemet med ohälsosamma levnadsvanor.