SAMMANFATTNING Bakgrund  Kardiovaskulära sjukdomar är en grupp av folkhälsosjukdomar som sätter personers livssituation och livskvalitet i besvär. Dessutom är kardiovaskulära sjukdomar de största orsakerna till mortalitet i hela världen. Vården har ansvar och uppgift att erbjuda individuellt anpassade preventionsåtgärder och behandlingsmetoder för att lindra lidande eller bota sjukdomen. Motiverande samtal är en samtalsmetod som utföras bland annat av sjuksköterskor och är en preventionsåtgärd, behandling och omvårdnad av kardiovaskulära sjukdomar. Detta för att förhindra ohälsa och motivera till hälsosammare levnadsvanor. Syfte Syftet var att undersöka betydelsen av motiverande samtal för personer med, eller som är i riskzonen för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Artikelsökningar gjordes i PubMed och CINAHL Complete. Artiklarnas kvalité granskades enligt bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Femton originalartiklar inkluderades i resultatet. Resultat Resultatet visade att motiverande samtal förbättrade livskvalitén samt ledde till positiva livsstilsförändringar. Vidare framkom det ur resultatet att motiverande samtal kunde minska risken för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar. Det fanns även studier som inte fann att motiverande samtal hade någon effekt på bland annat förbättrad egenvård eller blodtryck. Slutsats Slutsatsen är att motiverande samtal, både enskilt och i kombination med annan behandling kan leda till en hälsosammare livsstil och förbättrad livskvalitet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Problematiken kring ohälsosamma levnadsvanor och hälsa växer i dagens samhälle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet är faktorer som påverkar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den här studien. De förändringar som sker i kroppen på grund av en ohälsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det är viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar på praktiska gymnasieprogram visar en sämre självskattad hälsa och en högre förekomst av hälsoriskbeteenden jämfört med ungdomar på teoretiska gymnasieprogram. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa genom att identifiera och förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer. Att bemöta ungdomarna på bästa sätt för att få goda resultat av preventiva insatser är av stor vikt för att förebygga ohälsa. Syfte Syftet med studien var att belysa ungdomars tankar och medvetenhet kring levnadsvanor och hälsa. Metod En intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys genomfördes i denna studie. Åtta tjejer på en av Stockholms gymnasieskolors omvårdnadsprogram ingick i studien. Resultat I studien framkom hur tjejerna ser på hälsa ur olika perspektiv, vilken medvetenhet de hade om levnadsvanornas betydelse för hälsan samt motivationens betydelse. Hälsa förklarades som ett samspel mellan psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Vikten att ha dessa i kombination för att må bra var alla överrens om. De var medvetna om riskerna med att leva ohälsosamt med för lite träning, dålig mat, och konsumtion av alkohol och tobak. Dessa tankar påverkade till viss del hur de levde sina liv, men inte fullt ut då många tänkte kortsiktigt, att ha ork, styrka och vara nöjd med sin kropp var det som fokus låg på. Många av tjejerna visade en vilja att leva hälsosamt men de visste inte riktigt hur de skulle bli motiverade. Tidsbrist var något som samtliga deltagare nämnde som ett hinder till motivation, tjejerna menade att det påverkade hur mycket de tränade som i sin tur påverkade hur bra de mådde och vilken grad av hälsa de hade. Slutsats Hälsa beskrevs av ungdomarna som ett samspel mellan fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det framkom att de hade en hög grad av medvetenhet om hur levnadsvanorna påverkar hälsan och hur hälsan påverkar kroppen. De hade många tankar och visade en vilja att ändra på osunda levnadsvanor som att sluta röka, begränsa sitt alkoholdrickande, äta sundare och börja träna. Målen med dessa förändringar var främst kortsiktiga. De lyfte också att möjligheten till valfrihet är en förutsättning för hälsa. Nyckelord Ungdomar, hälsa, levnadsvanor och medvetenhet.

Projektet Prio Promotion har genomförts i Hässleholms kommun under en 4-6 månaders period, i syfte att stärka friskfaktorer på olika arbetsplatser. Projektet var riktat mot arbetsplatser med höga sjuktal, som hemtjänst, äldreboende, städpersonal samt förskolepersonal. Prio Promotion innefattade insatser i form av ergometercykeltest, föreläsningar angående fysisk aktivitet samt stress, stavgångs- och styrketräningsinstruktioner och en motionstävling. Denna rapport syftar till att göra en resultatutvärdering av Prio Promotion, med hjälp av resultat från enkäter och ergometercykeltest som gjordes både före och efter projektet. De c:a 134 insamlade enkäterna samt resultaten från ergometercykeltesterna fördes in och analyserades i SPSS 12.0. Resultatet visar att motionsvanor, syreupptag och upplevd smärta/värk förbättrades mest under dessa 4-6 månader. De tydligaste förändringarna kunde ses hos personerna som var 44 år eller yngre. / The project Prio Promotion has been conducted in the district of Hässleholm during a 4-6 month period, aiming at strengthening health factors at different work sites. The project was focused on work sites with high sickness leave, such as home carers, hospices, cleaning staff and nursery personnel. Prio Promotion included performances in ergometric bicycle tests, lectures regarding physical activity and stress, instructions in pole-walking and working out in gyms, and a competition in exercise. This report aims at an evaluation of the results from Prio Promotion by investigating the results from surveys and ergo metric bicycle tests conducted both before and after the project. 134 collected surveys and the results from the ergometric bicycle tests were inserted into and analyzed in SPSS 12.0. The result showed that exercise habits, oxygen uptake and experienced pain/aches were the most improved during the 4-6 months period. The most evident changes were seen among people aged 44 or younger.

Bakgrund: Patienter med hjärt-kärlsjukdom kräver livslång behandling med sekundärprevention både för att motverka sjukdomsåterfall och förbättra livskvalitén. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och globalt och blir i takt med en åldrande population och en ökad vällevnad med ohälsosamma levnadsvanor allt vanligare. Det finns ett behov av att fördjupa kunskapen om patienters upplevelser av hälsosamtal för att utveckla förståelsen för vad som motiverar patienter till förändring. Genom en ökad förståelse kan hälsosamtalet vara framgångsrikt för sjuksköterskans arbete i att främja hälsa genom förebyggande, stödjande och vårdande åtgärder. Syfte: Att sammanställa upplevelser av hälsosamtal hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ forskning. Artikelsökning gjordes i Cinahl och PubMed där totalt 12 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs (2017) fem steg. Resultat: Kategorier som identifierades var: Information, personcentrering, tid och interaktion. Underrubriker beskriver sedan faktorer som påverkar upplevelser av hälsosamtal. Konklusion: Deltagarnas upplevelser av ett hälsosamtal visar på vikten av interaktion och personcentrering. Sjuksköterskans förmåga att kunna förmedla sin medicinska kunskap på ett vardagligt sätt gav patienterna en ökad delaktighet och målmedvetenhet. Rätt tidpunkt för information samt individanpassad information var faktorer som bidrog till ett framgångsrikt hälsosamtal. Tillräckligt med avsatt tid samt uppföljning gjorde att patienterna kände stöd.

Bakgrund: Kunskapen om hur ohälsosam livsstil påverkar patienters hälsa vid olikasjukdomar har visat sig ha stor betydelse för att kunna lotsa patienter till att få rätt stödoch därmed bidra till förbättrad hälsa på lång sikt. Reumatoid artrit (RA) är en kroniskinflammatorisk sjukdom, där inflammationen i första hand drabbar lederna men däräven andra organ kan påverkas. Om inte inflammationen behandlas finns även en ökadrisk för hjärt-kärlsjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva hur RA patienters levnadsvanorförändras efter sjuksköterskans information om levnadsvanor. Metod: Deskriptivenkätstudie med en kvantitativ ansats. En enkät besvarades av 94 respondenter vid tvåmättillfällen, före och efter information från sjuksköterska. Urvalet var vuxna patientermed RA patienter i remission. Insamlad data bearbetades och analyserades i SPSS och iExcel. Huvudresultat: Resultat av denna studie visar att sjuksköterskors informationhaft marginell betydelse på RA-patienternas levnadsvanebeteende. Sjuksköterskorshälsofrämjande information har främst påverkat patienterna till bättre matvanor medanderas konsumtion av sötsaker och snacks har ökat. Skillnaderna mellan mättillfälle 1och 2 visar att fler i tobaksgruppen har minskat rökningen till färre tillfällen, flerrespondenter konsumerar alkohol i mindre volym per vecka, de som intensivkonsumerar alkohol har däremot ökat konsumtion. Slutsats: Studien belysersjuksköterskans betydelse att bidra till hälsofrämjande beteenden hos RA-patienter ochhur deras information kan bidra till bättre hälsa för den enskilde individen. För attsjuksköterskan skall kunna motivera och få patienten att känna sig delaktig i attförbättra den egna hälsan krävs att informationen är individanpassad. Sjuksköterskorsinvention kan ha marginell betydelse om studier utgår från metod som mäter generellaförändringar. Vid fördjupad analys som tittar på skillnader i konsumtion ochbeteendemönster framgår dock att interventionen bidragit till skillnader. Förändringarnakan ses som låga mätt i generella termer men kan bidra till stora positiva hälsoeffekter på lång sikt

No description available.

Prevalensen för övervikt och fetma hos världens befolkning har tredubblats mellan 1975 och 2016. Hos den vuxna befolkningen uppskattas 1,9 miljarder ha övervikt varav 650 miljoner har fetma. Motsvarande siffror för barn under fem år som har övervikt eller fetma är 39 miljoner. Övervikt och fetma var tidigare ett ohälsoproblem i höginkomstländer, men det ökar även nu i låg- och medelinkomstländer och särskilt på landsbygden (World Health Organization, 2021). I Sverige hade år 2018 ca 11 procent av barn i 4-års ålder övervikt eller fetma. Övervikt och fetma ökar snabbare hos unga, än hos de äldre, vilket innebär en tidigare debut med kronisk sjukdom och som leder till ökade samhällskostnader (Folkhälsomyndigheten, 2023a). Övervikt är nära kopplat till livsstilsvanor, så som kosthållning och fysisk aktivitet. Fetma, även kallat obesitas, är en kronisk sjukdom som ökar risken för andra kroniska sjukdomar som; diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och psykisk ohälsa.  Även livskvaliteten kan påverkas och social stigmatisering förekommer (Folkhälsomyndigheten, 2023b). Hos barn ökar övervikt och fetma risken för bland annat insulinresistens, ateroskleros och hjärt-kärlsjukdom. Risk för depression och dålig självkänsla är större än hos normalviktiga barn, men även smärta och trötthet ifrån rörelseapparaten samt andningsbesvär förekommer (Hanseus et al., 2020). Enligt årsrapporten för uppföljning av barn med fetma, framkom det att endast en minoritet av barnen fått regelbunden behandling eller uppföljning i hälso- och sjukvårdens regi (Socialstyrelsen, 2022a). Det finns idag begränsad tillgång till manualbaserade föräldrastödsprogram. Det är därför av stor vikt att ge familjen stöd och insatser i ett tidigt skede när barn har övervikt och fetma (Rikshandboken-bhv). Distriktssköterskor har ett ansvar att arbeta för att främja hälsa och goda levnadsvanor hos alla barn (Svensk sjuksköterskeförening, 2019) men de upplever att övervikt och fetma hos barn är ett svårt och känsligt ämne att lyfta med föräldrar. Övervikt och fetma är ofta något föräldrar skäms över och är ovilliga att prata om. Ibland kan föräldrarna bli arga och kränkta när ämnet kommer på tal och då gå i försvar.  Relationen till föräldrarna anses därför många gånger viktigare, än samtala om barnets övervikt eller fetma. Risk finns för att ämnet undviks tills nästa besök, som kan dröja ett helt år (Isma et al., 2012).  Forskning visar att bedömning och hantering av barns övervikt kan vara komplext eftersom distriktssköterskor måste ta hänsyn till alla familjemedlemmar (Water, 2011). Distriktssköterskor har en viktig roll genom att anpassa hälsosamtalen för att möjliggöra en lyckad livsstilsförändring, så att familjerna upplever att det är förståeligt, användbart och genomförbart (Rikshandboken-bhv, 2023).

Tobaks- och alkoholanvändning går under kategorin ohälsosamma levnadsvanor och är en bidragande orsak till en mängd olika folksjukdomar. Arbetsterapeutens kompetensområde är att möjliggöra aktivitet i vardagen. Eftersom ohälsosamma levnadsvanor uppstår i vardagen kan aktivitetsbaserade metoder som används inom arbetsterapin vara till nytta i levnadsvanearbetet. Syftet med denna studie är att undersöka vuxna personers upplevelse av värde och mening vid engagemang i tobaks- och alkoholrelaterade aktiviteter. En litteraturstudie med kvalitativ design genomfördes där sju vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och sedan genomfördes en kvalitativ innehållsanalys varvid tre huvudkategorier av värde och meningsskapande aspekter identifierades: 1) att personer använder tobak och alkohol som ett sätt att skapa balans i vardagen, 2) som en social tillgång eller 3) för att ingå i ett sammanhang och känna kulturell tillhörighet i den kontext de befinner sig. Trots alkohol och tobaks negativa påverkan på hälsan finns det hälsofrämjande aspekter som utifrån individens värdeupplevelse skapar mening i vardagen och kan därmed bidra till både psykologiskt och socialt välbefinnande. Arbetsterapeuters kompetens kan därför bättre användas i förändringsarbetet av ohälsosamma levnadsvanor.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar världen över och livsstilsförändringar är ofta en del av behandlingen då hälsosamma levnadsvanor minskar risken för senkomplikationer. Att diagnostiseras med diabetes mellitus typ 2 och att förändra levnadsvanor kan innebära att personen genomgår olika former av transition. Sjuksköterskan har en viktig del i omvårdnaden genom att ge information om sjukdomen och risker för senkomplikationer samt att stödja personen till förändring av levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av förändrade levnadsvanor vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Resultatet delades in i två teman: Att hantera livsstilsförändringar och Omgivningens betydelse för en lyckad livsstilsförändring. Personer med diabetes mellitus typ 2 har utmaningar att förändra levnadsvanor och att bevara förändringar över tid. I resultatet beskrivs hur omgivningen påverkar personens förmåga till förändring samt hur hälso- och sjukvården kan stödja och motivera till hälsosamma levnadsvanor. Slutsats: Samhället behöver erbjuda fler platser som är anpassade för fysisk aktivitet för att stödja personer med diabetes mellitus typ 2 till hälsosamma levnadsvanor. Informationen från hälso- och sjukvården var alltför omfattande när personer blivit nydiagnostiserad med diabetes mellitus typ 2 och informationen och sättet att ge information på behöver utvecklas och anpassas för den enskilda personens situation och behov. Även strategier för att skapa möjlighet för personer att få kompletterande informationen senare i sjukdomsförloppet behöver utvecklas.

Introduktion Levnadsvanor är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. I vår tid där sociala medier är ett integrerat faktum finns det anledning att undersöka hur dessa potentiellt inverkar på levnadsvanorna fysisk aktivitet och matvanor, som båda tillhör de påverkbara levnadsvanorna. Detta för att skapa en förståelse för hur den möjliga påverkan upplevs av fysiskt aktiva individer. Syfte Syftet med denna studie är att få förståelse för hur fysiskt aktiva individer i åldern 18–30 år upplever att sociala medier påverkar deras kostvanor samt träningsvanor.MetodStudien har genomförts med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer inkluderande sex fysiskt aktiva, unga vuxna i åldern 18–30 år, varav tre kvinnor och tre män. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Resultat Studien har gett upphov till 4 teman: 1. Påverkan 2. Upplevelser av social media 3. Källkritik och kunskap 4. Främjande av hälsosamma matvanor. Påverkan delades in i subkategorierna positiv och negativ påverkan, där positiv påverkan såsom tips på kost och träning, var ett genomgående resultat. Under temat Upplevelser av social media uppgav deltagarna att de upplevde att algoritmer styrde mycket av flödet, och så uppgav de lite olika typer av innehåll de tittade på, varför detta blev subkategorier. De betonade även vikten av källkritik och kunskap hos den som använder sociala medier, och såg en fara i hur personer utan kunskap om kost och träning skulle kunna tolka det som finns där. Deltagarna ansåg att hälsosamma levnadsvanor skulle kunna främjas med sociala medier. Diskussion och slutsats Deltagarna beskriver en mestadels positiv påverkan men belyser även negativa aspekter av sociala mediers influens på kostvanor och träningsvanor. De tror att sociala medier skulle kunna fungera som ett verktyg för att främja hälsosamma levnadsvanor. En viktig slutsats av deltagarnas utsagor skulle kunna vara att kunskap om kost och träning, samt en god självbild och relation till mat är viktiga faktorer som avgör om inlägg om kost och träning i sociala medier blir något som påverkar positivt eller negativt.