Bakgrund: Många med psykisk ohälsa har svårt att komma tillbaka till sysselsättning eftersjukskrivning. Handledd fysisk träning i grupp kan hjälpa återgången och även mot psykiskabesvären. Syfte: Beskriva patienterna som remitterades till handledd fysisk träning i grupp påLivsstilsmottagningen i Laxå. Studera förändring av självskattad allmän hälsa (GH),ångest/depression (Hospital anxiety and depression scale, HADS), självskattad fysisk funktion(PF), sjukskrivningsgrad samt uppmätt förändring av fyra enkla tester av benstyrka ochbenfunktion (Självtest Benstyrka, SB) före och efter intervention. Material och metod: Patienter med lätt-måttlig psykisk ohälsa rekryterades. Förändring eftertolv veckors intervention med cirkelträning och stavgång studerades: GH (1-5 poäng), HAD(ångest/depression, 0-21 poäng), PF (fem frågor, 5-15 poäng), SB: antal sitt-och-stå test 30sekunder (30s-CST), tåhävning sidoskillnad, knäböjning 90° och maximaltklivhöjdstest (MST) av individuellt procentuellt teoretiskt maximum (%-tMSH), från start tilluppföljning efter tolv veckor. Resultat: Studiepopulationens medelålder var 48,8 år, medelvärde body mass index (BMI)26,9 och medelsjukskrivningsgrad 97,5 %. GH ökade från 2 till 4 poäng (p=0.026) och HADångest/depression/totalpoäng sjönk från 10/8,5/20 poäng till 8/6/12 poäng efter intervention(p=0.019/p=0.141/p=0.150). För PF observerades ingen förändring.SB förbättrades i samtliga fyra tester: uppresningar ökade från 7,5 till 12 (p=0.011),sidoskillnad minskade vid tåhävning från 8 till 5 patienter, knäböjning 90° utan stöd ökade från4 till 7 patienter och %-tMSH förbättrades från 56 % till 71 % (p=0.010) Slutsats: Regelbunden fysisk träning i små grupper med erfaren handledare har positivinverkan på hälsan i patientgruppen som lider av lindrig till måttlig psykisk ohälsa. Självtestbenstyrka har visat sig användbar för att både mäta och träna benstyrka.

Hälsosamma levnadsvanor är en viktig förutsättning för att skapa en positiv hälsoutveckling och kostvanor, fysisk aktivitet och stress är faktorer som påverkar hälsan. Till följd av den senare tidens förändringar i samhället har befolkningens levnadsvanor förändrats till en mer ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och stressen har ökat. De förändrade levnadsvanorna har påverkat folkhälsan, och att satsa på dessa områden i folkhälsoarbetet kan ge betydelsefulla hälsovinster. Landstinget Västmanland driver ett projekt med syftet att främja hälsosamma levnadsvanor. I projektet ingår ”Kom i form gruppen” som är en gruppverksamhet som inriktas på kost, fysisk aktivitet och stress. Syftet var att undersöka deltagarnas upplevelser av deltagandet i ”Kom i form gruppen” och om deltagandet har påverkat deras levnadsvanor. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med intervjuer. Resultatet visar att innehållet på träffarna inte har gett någon ny kunskap. Deltagandet har gett medvetenhet och motivation och upplevelsen om kostvanor har påverkats varierar mellan deltagarna. Deltagarnas motionsvanor har påverkats genom regelbundna motionstillfällen och vardagsmotion. Påverkan på stress har inte skett men de försöker att tänka på att stressa mindre. Tidsbrist och stress upplevs dock som ett hinder för att leva hälsosamt. / Healthy lifestyles are an important condition for creating a positive health and dietary habits, physical activity and stress are factors that affect health. As a result of recent changes in society people's lifestyles have changes through unhealthy diet, physical inactivity, and stress has increased. Changing lifestyles have affected public health, and to invest in these areas in public health work can provide significant health benefits. Västmanland County Council operates a project to promote healthy behavior. The project includes "Kom i form gruppen" which is a group that focuses on nutrition, physical activity and stress. The aim was to investigate participants' experiences of participation in "Kom i form gruppen" and if the participation has affected their lifestyles. To answer the purpose, a qualitative approach with interviews used. The result shows that the content of the meetings has not identified any new knowledge. Participation has provided awareness and motivation and appreciation of food habits have been affected varied between participants. The participants' exercise habits have been affected by regular exercise occasions and everyday physical activity. Effect of stress has not been made, but they try to think about to rush less. Lack of time and stress, however, perceived as an impediment to healthy living.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor bidrar avsevärt till sjukdomsbördan. Allt mer tid spenderas vid skärm och forskning tyder på negativa effekter på mat-, motions- och sömnvanor. Teknikens utveckling har förändrat skärmtiden. Sociala medier har intagit en viktig plats i mångas liv och skärmtid är inte längre automatisk förknippat till faktorer såsom stillasittande samt möjlighet att äta mer. Forskning om levnadsvanor och sociala medier saknas. Syfte: Att undersöka graden av användning av de sociala medierna Facebook och Twitter samt dess samband med de tre olika levnadsvanorna mat-, motions- och sömnvanor. Metod: Deskriptiv, korrelativ tvärsnittstudie i form av en webbaserad enkätundersökning. Genom snöbollsurval rekryterades 150 deltagare i åldern 18-68 år. Inklusionskriterierna var att behärska svenska och vara användare av Facebook och/eller Twitter. Statistisk analysmetod var Spearmans rangkorrelation. Graden av användning av sociala medier var oberoende variabel och levnadsvanevariablerna var beroende variabler. Resultat: Det fanns signifikanta samband mellan mycket tid vid Facebook och färre frukostmåltider, lägre totalt antal måltider samt högre intag av sötade drycker respektive snabbmat. Mycket total tid vid sociala medier var associerat med lägre totalt antal måltider, högre intag av sötade drycker respektive snabbmat samt färre timmar sömn. Inga signifikanta samband återfanns för lunchmåltider, middagsmåltider, grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, sötsaker, snacks, motionsvanor, sömnstörningar samt tid vid Twitter. Slutsats: Det fanns signifikanta samband mellan graden av användning av sociala medier och vissa aspekter av mat- och sömnvanor, men inte för motionsvanor. Effekterna av tid vid sociala medier skiljer sig från traditionell skärmtid. Studien introducerar ett outforskat område. Fördjupning kan leda till effektiva, kostnadsbesparande folkhälsokampanjer utifrån modern skärmtid och dess hälsorisker. Sociala medier är möjligen en framtida arena för hälsobudskap. / Background: Unhealthy lifestyles contribute significantly to the development of diseases, and the strain which this causes on society. An increasing amount of time is spent in front of a screen and research suggests that this have negative effects on food, exercise and sleep habits. Technological development has changed the screen time. Social media has taken an important place in many people’s lives and screen time is no longer automatically linked to factors such as sedentary behavior and the possibility to consume more food. There is a lack of research regarding lifestyle and social media. Objective: To examine the relationship between the degree of usage of the social network sites Facebook and Twitter and food, exercise and sleeping habits.Method: A descriptive, correlative cross-sectional study in the form of a web-based survey. Through a snowball sample 150 participants between 18-68 years old were recruited. Inclusion in the study required participants to master the Swedish language and use Facebook and/or Twitter. Spearman's rank correlation was used for statistical analysis. The independent variable was the degree of social media usage and the lifestyles variables were the dependent variables. Results: There were significant correlations between a large amount of time spent on Facebook and fewer breakfast meals, a lower total amount of meals, and a higher intake of sweetened beverages and fast food. A large amount of total social media time was associated with a lower total amount of meals, a higher intake of sweetened beverages and fast food and fewer hours of sleep. No statistically significant associations were found in analyzes of lunch, dinner, vegetables and root crops, fruits, sweets, snacks, exercise habits, sleep disturbances, and time on Twitter. Conclusion: There were significant correlations between the degree of social media usage and some aspects of food and sleeping habits, but not regarding exercise habits. The effects of the time spent on social media differ from traditional screen time. This study introduces an unexplored area. Further development can lead to effective, inexpensive public health campaigns based on modern screen time and its health risks. Social media is pontentially a future arena for effective communication of health messages.

Aim and Problem statement The study aimed to investigate views on physical health amongst patients in methadone maintenance program, which is a subject little explored. Previous studies suggest that methadone patients are at risk developing illnesses related to the metabolic syndrome and an unhealthy lifestyle. Methadone also has side effects such as weight gain and irregular levels of glucose. Method This qualitive study included seven interviews with patients in the methadone maintenance program in Uppsala. Qualitive content analyses were performed Findings Content anlyses gave the theme: The view on physical health is a stuggle after normality were ambivalence of lifestyle changes and alienation causes instability in helath. Five categories were found: Health, to be normal struggle after normality, the importance of methadone, views on physical, mental and socioeconomic health. Lack of control causes deteriorating health about consequences from drug abuse and ambivalence to lifestyle changes. Motivation to live contains factors for increased/decreased motivation. Daily life habits and routines investigate attitudes and knowledge. Support and help from the healthcare more individually adjusted care and expanded support was desired. Conclusions Greater emphasis on physical health may provide patients receiving methadone treatment with increased well-being. Methods focusing on patients own resources to reach their goals should be used.

Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvården resonerar angående Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I en förlängning syftar studien även till att undersöka framtida förutsättningar för hälsopedagoger att verka inom primärvården. Hur arbetar primärvården med patienters ohälsosamma levnadsvanor idag? Hur anser verksamhetschefer inom primärvården att Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kommer att påverka deras verksamhet? Vad krävs för att möjliggöra genomförandet av de nya riktlinjerna?   Metod Sex intervjuer med verksamhetschefer på primärvårdsenheter inom Stockholms läns landsting har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick från en intervjuguide med utgångspunkt i frågeställningarna.   Resultat Studiens resultat visar att arbetet med levnadsvanor skiljer sig mycket mellan de enheter som undersökts. Samtliga verksamhetschefer anser att satsningen är välkommen och hoppas att den även ska medföra de ekonomiska incitament som krävs. Några av enheterna ser ett utökat behov av personal, andra menar att personalförstärkningen borde ske i form av extern resurs. Några tror inte att de nya riktlinjerna kommer att påverka den egna verksamheten nämnvärt. Verksamhetscheferna har även olika syn på arbetsformer beroende på lokala förutsättningar i form av till exempel samverkansmöjligheter.   Slutsats Verksamhetscheferna ställer sig samtliga positiva till ett mer hälsopromotivt arbetssätt, dock finns en skepsis till att arbetet på enheterna kommer att förändras i enlighet med avsikten i Socialstyrelsens riktlinjer. Den mest centrala aspekten är att dagens ersättningssystem inte anses främja evidensbaserade preventiva metoder i primärvården. Nuvarande ekonomiska förutsättningar utgör även ett betydande hinder för hälsopedagoger att verka inom primärvården även om flertalet av verksamhetscheferna ställde sig positiva till idén.

Bakgrund. Hälsosamma levnadsvanor förebygger uppkomsten och är grundläggande i behandlingen av högt blodtryck. Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor är viktiga för att stödja patienterna att förändra ohälsosamma levnadsvanor.  Syfte. Syftet med studien är att kartlägga i vilken omfattning sjuksköterskor frågar om levnadsvanor och hur de arbetar med detta i hälsofrämjande samtal i samband med blodtryckskontroller. Dessutom har studien särskilt fokus på att också beskriva samband mellan fortbildning och sjuksköterskornas tillämpning av sådana samtal. Metod. En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter utfördes. Resultat. I samtalen frågar sjuksköterskor i lägre omfattning om patienternas alkohol- och saltintag jämfört med övriga levnadsvanor. Det vanligaste sättet att tillämpa samtalen på är genom att ge enkla råd till dessa patienter. I tre av sex förekommande levnadsvanor finns det ett samband mellan fortbildning i samtalsmetodik och högt blodtryck, och mer avancerade samtal.  Slutsats. Tid, arbetssätt och fortbildning tycks vara faktorer som påverkar sjuksköterskors samtal om levnadsvanor i positiv riktning. / Background. A healthy lifestyle prevents rise of hypertension and is fundamental for the treatment of the condition. Patient-nurse conversations on lifestyle are important to support patient lifestyle change. Aim. The aim of the study is to map to what degree nurses are asking about lifestyle habits and how they work with this in health-promoting dialogues in conjunction with blood pressure controls. In addition, the study has a particular focus on describing the relationship between nurses in-service training and the application of such dialogues. Method. A quantitative, cross-sectional study by questionnaire was performed. Result. Nurses are asking about patients' intake of alcohol and salt to a lower degree than for other lifestyle habits. Short advice is the most common type of dialogue with patients. For three out of the six lifestyle habits a correlation between degree of education and more elaborate dialogue was identified. Conclusion. Time, mode of work and degree of education seem to affect nurses' conversations about patient lifestyle positively.

Abstract  Background: The aim of public health is to create the societal conditions whereby the entire population has an equal opportunity to achieve and enjoy good health. The counties of Gävleborg and Dalarna has lower socioeconomic conditions and a higher proportion of children with unhealthy living habits. Child health nurses have an important role to play in promoting health promotion in these counties. Aim: The purpose of this study was to investigate child health nurses’ confidence in their own ability to influence parents to promote healthy living habits in their children in two counties in Sweden.  Method: Data were gathered using parts of an earlier questionnaire measuring child health nurses’ confidence in their own ability to influence parents to promote healthy habits in their children. Data were analysed by descriptive and comparative statistic with Mann-Whitney Utest and Spearman´s correlation. Primary results: The child health nurses rated themselves higher on the questions relating to their confidence in their ability to influence parents regarding eating habits than on the other questions in the questionnaire. The child health nurses rated themselves lowest on the questions concerning limit-setting, regardless of age, experience, education or county. There was a weak but significant correlation between the extent of the child health nurses’ experience and how highly they rated their self-efficacy.  Conclusion: The study revealed relatively low self-efficacy in the child health nurses’ ability to influence parents to establish and maintain good habits in their children. Child health nurses with more experience rated their self-efficacy higher in all parts of the questionnaire. Experienced child health nurses need to be given time and space to share their experience with their less experienced colleagues to strengthen the younger nurses’ self-efficacy.    Keywords: healthy living habits, child health nurses, self-efficacy, socioeconomic differences, motivational interviews.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska främja och återställa hälsa genom bland annat uppmuntran till sunda levnadsvanor genom rådgivande hälsosamtal. En av de levnadsvanor som bidrar till för tidig död är otillräcklig fysisk aktivitet, vilken står för 5,5% av sjukdomsbördan i Europa. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god vård och hälsofrämjande omvårdnad bör även sjuksköterskan ha sunda levnadsvanor och god hälsa. Syfte: Undersöka sjuksköterskestudenters sunda levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet samt deras inställning till det hälsofrämjande arbetet gällande fysisk aktivitet med målet att upprätthålla god hälsa. Metod: Enkätstudie av tvärsnittstyp med kvantitativ ansats baserad på en egenkonstruerad enkät. Urvalet bestod av sjuksköterskestudenter på ett lärosäte i södra Sverige och resultatet bygger på de 44 studenter som valde att svara på enkäten. Resultat: Resultatet presenteras med kategorierna BMI-fördelning, Hälsosam och sund livsstil, Hälsofrämjande arbete och Fysisk aktivitet. Cirka två tredjedelar av respondenterna hade enligt BMI normalvikt och majoriteten uppfyllde rekommendationer för deltagande i fysisk aktivitet. Respondenterna hade positiv inställning till sin egen livsstil och hur viktigt det är att leva ett hälsosamt och sunt liv. Drygt fyra femtedelar av respondenterna ansåg att Hälso- och sjukvården i hög/mycket hög utsträckning bör ställa krav på befolkningen gällande regelbunden fysisk aktivitet. Endast fyra respondenter ansåg att hälsosamtal inte är självklart vid kontakt med Hälso- och sjukvård. Majoriteten av respondenterna ansåg att de i hög utsträckning hade förmåga att föra ett hälsosamtal om fysisk aktivitet. Slutsats: Inställningen av hälsosam och sund livsstil speglas inte i sjuksköterskestudenternas BMI utan i deltagande i fysisk aktivitet. Fortsatta studier om sambandet mellan BMI och andra levnadsvanor hade bidragit till en större förståelse för detta. Hälsosamtal ansågs inte som självklart vid kontakt med Hälso- och sjukvården för alla sjuksköterskestudenter och inte heller att det var Hälso- och sjukvårdens angelägenhet att ställa krav på befolkningens hälsosamma liv. Då detta är en del av Hälso- och sjukvårdens skyldigheter bör mer konkreta studier om det faktiska utövandet göras för kartläggning av om de personliga åsikterna påverkar det hälsofrämjande arbetet.

Sammanfattning Bakgrund                                                                                                                                                                                                                               Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod för sjukvården att främja ökad fysisk aktivitetsnivå hos patienter. Trots att behandlingsmetoden har vetenskapligt stöd är den fortfarande underutnyttjad. En implementeringsmodell har tagits fram i syfte att underlätta implementeringen.                                                                                                                                                                              Syfte                                                                                                                                                                                                                                                             Syftet med denna studie var att beskriva processen för genomförandet av en implementeringsintervention. Metod                                                                                                                                                                                                                                     Moores modell för processutvärdering användes för att beskriva genomförandet av en implementeringsintervention riktad till sjukvårdspersonal och arbetsledning vid tre hälso-/vårdcentraler i två olika landsting i mellersta Sverige. Datainsamling har skett genom kvalitativ deltagande observation samt genom statistik från journalsystemen. Materialet analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys respektive deskriptiv statistik. Resultat                                                                                                                                                                                                           Trots varierande kontext kunde interventionen genomföras på alla enheterna och de planerade implementeringsinsatserna levererades i stort sett som planerats. Arbetsplatsernas beredskap till förändring påverkades positivt, liksom utfallet gällande antalet skriftliga ordinationer. Viktiga förändringsmekanismer identifierades: externt stöd att genomföra utvecklingsarbetet, engagerad tydlig arbetsledning, utbildning till alla medarbetare samt fysioterapeut med ledande roll. Slutsats                                                                                                                                                                                                                                  Studien visar att interventionsmodellen är genomförbar i primärvårdsmiljö och de valda implementeringsstrategierna bedöms verksamma för att underlätta implementeringen av FaR. Genomförandet har gett viktiga lärdomar om förändringsmekanismerna och hur interventionen ytterligare kan utvecklas, vilka kan vara värdefulla vid planering av en randomiserad kontrollerad interventionsstudie.

Bakgrund Personer med psykisk sjukdom har i högre utsträckning somatisk ohälsa och en överdödlighet som är två till tre gånger högre än hos övrig befolkning [3]. Individer med diagnosen schizofreni kan ha en förkortad livslängd upp till 25 år[5]. Syfte Övergripande syfte, förbättringsarbete: Förbättrad hälsa hos personer med psykossjukdom. Specifikt syfte, förbättringsarbete: Främja hälsosamma levnadsvanor hos personer med psykossjukdom genom att utveckla arbetssätt som bidrar till förändrade levnadsvanor Syfte för studien av förbättringsarbete: Identifiera förhållanden i ett samverkansprojekts utformning som kan påverka spridning och varaktighet. Metod Förbättringsarbetet har genomförts som ett samverkansprojekt och utgår förbättringsrampen och projektmodellen. Studien är genomförd som en fallstudie inkluderande två fokusgruppsintervjuer med semistrukturerad intervju samt dokumentanalys. Analyserat med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats från teori om spridning och varaktighet. Resultat Arbetssätt har utvecklats och testats inom kommun och sjukhus för att främja goda levnadsvanor. Utvärdering av sex patienters förändrade levnadsvanor visade på blandade resultat och tydliggjorde vikten av upprättande av plan och uppföljning. Slutsats Resultaten visade på betydelsen av att genomföra samverkansprojekt med de grundläggande förutsättningarna personcentrering, mål och tidsram, gemensamt förhållningssätt samt förståelse. Dessa förutsättningar i kombination med upplägg av förbättringsarbete enligt förbättringsrampen och projektplanering kan ge ökade förutsättningar till spridning och varaktighet. / Background People with mental illness have a greater extent of somatic illness and the mortality rate is two to three time higher than in general population. Life expectancy is 25 years shorter among people with mental illness than in the general population. Purpose Global aim: To improve health among people with psychosis. Specific aim: Health promotion among people with psychosis by developing routines for that work. Purpose of the study: Identify conditions in a cooperation project that can affect spread and sustainability. Method The improvement ramp and structure of a project has been the starting point of this improvement work. The study is a case study including two focus groups and content analysis is made from this and from documentation. Qualitative content analysis with deductive approach was done from a theory of spread and sustainability. Results Routines for health promotion has been developed and tested in community social services and in hospital. Evaluation among six patients showed mixed results and underlined the importance of establishing a plan and follow-up. Conclusion The study indicates the importance of doing a cooperation project with focus on person centeredness, aim and timeframe, common approach and understanding. Combining this with improvement knowledge might increase opportunities for spread and sustainability.