Bakgrund: Medvetenheten kring psykisk ohälsa ökar, liksom kunskapen om att personer med psykisk ohälsa även har nedsatt fysisk hälsa och dör i förtid. Syfte: Syfte är att utforska vilka interventioner som kan hjälpa patienter med psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor att förbättra sina levnadsvanor och sitt psykiska mående. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. RCT-studier kvalitetsgranskades och analyserades för att syntetiseras till ett narrativt resultat. Resultat: Resultatet visar att personer med psykisk ohälsa behöver stöd till egenvård genom beteendeförändring, antingen i grupp eller individuellt. Med hjälp av strategier och utbildning i hälsosamma levnadsvanor kan de förbättra bland annat sitt BMI och sin psykiska hälsa. Slutsats: Distriktssköterskan bör uppmärksamma, hjälpa och stötta de här personerna att göra hälsosamma val. Stödet kan ges genom utbildning i hälsosamma levnadsvanor och stöttning till beteendeförändring. / Background: Awareness of mental illness is increasing, as is the knowledge that people with mental illness also have reduced physical health and die prematurely. Aim: The aim is to explore which interventions that can help patients with mental illness and unhealthy lifestyles to improve their lifestyles and mental state. Method: A systematic literature study with a quantitative approach. RCT-studies were quality reviewed and analyzed to be synthesized into a narrative result.    Results: The results show that people with mental illness need support for self-care through behavioral change, either in groups or individually. With the help of strategies and education in healthy lifestyles, they can improve, among other things, their BMI and their mental health. Conclusion: The district nurse should pay attention to and help and support these people to make healthy choices. The support can be given through education in healthy lifestyles and support for behavioral change.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för många av dagens stora folksjukdomar och beräknas stå för en femtedel av den samlade sjukdomsbördan internationellt. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har i större utsträckning sämre levnadsvanor än övrig befolkning. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur som belyser vilken typ av stöd som personer med psykisk funktionsnedsättning önskar erhålla för att förändra sina levnadsvanor.   Metod: En metasyntes baserad på tio vetenskapliga artiklar som syntetiserades och tolkades med hjälp av Noblit & Hare`s (1988) meta-etnografi. Resultat: I resultatet framkommer tre teman: socialt stöd, praktiskt och strukturellt stöd och stödjande miljö. Slutsats: Personer med psykiska funktionsnedsättningar önskar stöd och stöttning med regelbundenhet samt fysisk närvaro för att öka möjligheterna att lyckas med livsstilsförändringar.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor bidrar till en stor del av sjukdomsbördan och är en orsak till förtidig död bland befolkningen. Tobaksbruk, alkohol, ohälsosamma matvanor samt fysisk inaktivitet kan orsaka ett flertal sjukdomar. Sjuksköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet för att förhindra sjukdomar som uppstår på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Att främja hälsa ingår i både sjuksköterskans kompetensbeskrivning och i sjuksköterskans etiska kod. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans perspektiv av att arbeta hälsofrämjande inom somatisk slutenvård. Metod: Litteraturöversikt som inkluderade femton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Resultatet identifierade tre olika teman; strategier för hälsofrämjande arbete, syn på hälsofrämjande arbete samt hinder för att arbeta hälsofrämjande. De tre temana hade totalt elva tillhörande subteman fördelat mellan sig. Slutsats: Information och rådgivning samt hälsoutbildning var vanligt förekommande strategier för att arbeta hälsofrämjande. Det fanns en positiv syn hos sjuksköterskorna för att arbeta hälsofrämjande och arbetet sågs som viktigt, det fanns dock tvivel gällande arbetets effekt. Hälsoutbildning sågs som en del av det hälsofrämjande arbetet och hälsofrämjande arbete sågs som kopplat till livsstil och levnadsvanor. Det fanns synpunkter gällande vilka patienter som arbetet lämpades för, där yngre patienter sågs som mer mottagliga än äldre. Tidsbrist och en hög arbetsbelastning var vanligt förekommande hinder för att kunna arbeta hälsofrämjande. Brist på kunskap och färdigheter hos sjuksköterskorna utgjorde även det ett hinder. Att patienten inte alltid involverades i den egna vården sågs även det som kunna påverka det hälsofrämjande arbetet.

Bakgrund: Motivation kan ses som en benägenhet till ett visst beteende, och själva drivkraften hos en individ för att åstadkomma en betydande förändring. Det finns ett flertal olika, mer eller mindre allmänt accepterade teorier om hur motivation kan förklaras och vad det är som får människor att förändra eller upprätthålla beteenden och vanor. För typ 2 diabetes, som är en växande sjukdom i hela världen är just ändrade vanor, framförallt av kost och fysisk aktivitet en central del av såväl prevention som behandling.Syfte: Att utforska upplevelser av motivation till förändringar av levnadsvanor hos personer som lider av diabetes typ 2 eller är i riskzonen för att utveckla sjukdomen.Metod: Litteraturstudie genomförd med kvalitativ innehållsanalys av elva vetenskapliga studier med kvalitativ ansats.Resultat: Familj och vänner, sjukvårdspersonal och välbefinnande kan upplevas som både källor och hinder när det gäller att motivera till förändrade levnadsvanor. Övriga källor till motivation var Kunskap och rädsla. Övriga hinder för motivation var stress och gamla vanor.Slutsats: Ett flertal olika faktorer påverkar motivationen till förändring av levnadsvanor hos personer som lider av typ 2 diabetes eller riskerar att utveckla sjukdomen. Hur dessa faktorer samverkar och om dem utgör källor till eller hinder för motivation är dock högst individuellt. / Background: Motivation can be understood as tendency to a certain behaviour, and is the core incentive for an individual to accomplish a significant change. There are a number of more or less accepted theories on how motivation could be explained and what it is that makes people change or sustain a certain behaviour or habit. When it comes to type 2 diabetes, which is an illness that is increasing all around the world are changed habits, particularly when it comes to diet and physical activity are central parts of the treatment.Aim: To explore experiences of motivation to lifestyle changes among people suffering from type 2 diabetes or with a high risk of developing the illness.Method: A literature review carried out through a qualitative content analysis of eleven scientific studies.Results: Family and friends, healthcare professionals and wellbeing can be perceived as both a source and a barrier for motivation when it comes to making lifestyle changes. Other sources to motivation were knowledge and fear. Other barriers for motivation were stress and old habits.Conclusion: A number of different factors affect the motivation to lifestyle changes among type 2 diabetics or persons with a high risk of developing the illness. However, how these factors interact and if they are perceived as sources or barriers for motivation vary between different individuals.

Introduktion: Diabetes typ 2 (DT2) är en allvarlig sjukdom som innebär risk för svåra komplikationer. Sjukdomen är ärftlig men uppkommer också till följd av ohälsosamma levnadsvanor och prevalensen ökar markant i världen. Socialstyrelsen rekommenderar att stöd till förändring av levnadsvanor och fysisk aktivitet genom grupputbildning ska ingå i behandlingen men trots detta erbjuds det i alldeles för liten utsträckning i landet. Till följd av detta har ett nytt arbetssätt för grupputbildning utvecklats för att öka tillämpningen i primärvården. Syfte: Syftet med studien är att utvärdera hur en multidisciplinär gruppintervention för personer med DT2 med fokus på livsstilsförändring och fysisk aktivitet (FA) påverkar vikt, hälsorelaterad livskvalitet och grad av FA. Metod: Detta är en longitudinell prospektiv studie. Data som analyserats är hämtad från ett kliniskt utvecklingsprojekt vid namn Tillsammans. Deltagarna (N=34) genomförde en gruppbaserad utbildning med fokus på levnadsvanor. Data samlades in vid baslinjen och efter sex månader. Deskriptiv analys och Wilcoxons teckenrangtest användes för bearbetning av data. Resultat: Resultatet visade statistiskt signifikant förbättring av vikt och hälsorelaterad livskvalitet. Ingen signifikant förbättring sågs för FA. Antalet deltagare som uppnådde rekommendationerna för FA förändrades inte efter interventionen. Skillnader observerades mellan kön och åldersgrupper i alla variabler men testades inte statistiskt.  Konklusion: Denna studie visade att den multidisciplinära gruppinterventionen gav stöd till förändring av levnadsvanor. Vidare observerades trender som tyder på att kön och ålder eventuellt kan påverkas olika. Få deltagare och stort bortfall försvårade utvärderingen av gruppintervention

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av att kunna arbeta preventivt gällande de olikalivsstilsfaktorerna. Det preventiva arbetet anses vara en viktig faktor när det gällerhälsoutvecklingen hos Sveriges befolkning. Syfte: Syftet med studien var att beskrivasjuksköterskans undervisande arbete då det gäller frågor kring livsstil i arbetet med patienter som vårdas för hjärt- och kärl sjukdomar. Metod: Empirisk observationsstudie utifrån en kvalitativansats och enkätstudie utifrån en kvantitativ ansats. Resultatet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: De rådgivande samtalen fungerade överlag bra. Vissa undantag föreföll dock. Under observationerna observerades det att alkohol var ett av de ämnen som diskuterades minst, då det uppgavs vara ett känsligt ämne. Samtalsstrategierna överensstämde med litteraturen om hur ett rådgivande samtal bör utformas. Slutsats: Resultatet tyder på att små förändringar bör ske vid de rådgivande samtalen. En öppnare inställning kring alkohol och rökning bör tillämpas då dessa är två av de störst bidragande faktorerna gällande hjärt- och kärl sjukdomar och många andra sjukdomstillstånd. / Background: A nurse's work is characterized by working in a preventive manor concerning the different lifestyle factors.The preventive work is considered to be an important factor in the health development of the Swedish population. Objective: The purpose of the study was to describe the nurse's educational work concerning questions about lifestyle habits for patients who are treated for cardiovasculardiseases. Method: Empirical observational study based on a qualitative approach and a survey based on a quantitative approach. The results were analyzed by using a manifest content analysis.Results: Overall, the consultative talks was working fine. Some exceptions appeared, however.During observations, it was noticed that alcohol was one of the subjects that was least frequently mentioned, as it was stated to be a sensitive topic. Call strategies were consistent with the literature and the recommendations for how consultative talks should be designed. Conclusions: The results suggest that small changes should be made at the consultative talks. A more open attitude should be applied about alcohol and smoking . This because these are two of the greatest contributing factors for cardiovascular disease and many other diseases.

Bakgrund Klimakteriet är en naturlig process nästan alla kvinnor går igenom och inträffar vanligtvis vid 45–55 års ålder. Processen pågår i flera år och det sker en gradvis minskning av östrogennivåer i blodet vilket till slut leder till kvinnans sista menstruation, menopaus.Klimakteriet medför kroppsliga förändringar och olika symtom som kan inverka på det fysiska, psykiska och sociala välmåendet. Egenvård är en viktig faktor vid behandling av klimakterierelaterade symtom. Det handlar om en individs förmåga att vårda sig själv med hjälp av kunskap och medvetenhet. Syfte Syftet är att belysa olika egenvårdsinsatser som kan lindra klimakterierelaterade symtom. Metod En icke systematisk litteraturöversikt utfördes. Artikelsökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science med relevanta sökord för syftet. Artiklarnas kvalitet granskades och en integrerad dataanalys genomfördes. Resultat 17 vetenskapliga originalartiklar inkluderades. 16 vetenskapliga artiklar var av kvantitativ design och en var av designen mixad metod. Identifierade huvudkategorier var: Levnadsvanor och Behandlingsinsatser. Fyra underkategorier utformades och beskrev olika egenvårdsinsatser vid klimakterierelaterade symtom. Egenvårdsinsatserna var fysisk aktivitet, hälsosamma kostvanor, knipövningar, användning av glidmedel samt relaxations-och andningsövningar. Dessa påvisades ha effekt för vasomotoriska symtom, sömnproblematik, stressreducering samt för det psykiska och sexuella välmåendet. Slutsats Det finns effektiva icke medicinska egenvårdsinsatser för att minska klimakterierelaterade symtom. Det är viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att ha kunskap kring klimakteriet som process, samt vilka egenvårdsinsatser som finns för att stötta kvinnorna i samband med upplevda besvär. Mer forskning bör bedrivas för att utveckla hur egenvårdsinsatser kan individualiseras och nyttjas kliniskt. / Background Menopause is a naturally occurring process that nearly all women go through at the age of 45–55. The process extends over several years and there is a gradual decrease in blood eostrogen levels which results in the womans last menstruation. The menopause comes with bodily changes and several different symptoms that can interfere with the physical, psychological and social wellbeing. Self-care is an important factor in treating menopause related symptoms and can be described as an individual's ability to care for themselves with knowledge and awareness.  Aim The aim is to highlight different self-care measures to treat menopause related symptoms.  Method A non-systematic literature review was conducted. The article searches were carried out in the databases PubMed, CINAHL and Web of Science, using relevant keywords for the aim of the review. The quality of the articles were analysed and an integrated data analysis was conducted. Results 17 original research articles were included. 16 articles were of quantitative design, and one was mixed method. The identified main headings were: lifestyle habits and treatment measures. Four subcategories were established and described different self-care measures for menopause related symptoms. Self-care measures were physical activity, a healthy diet, Kegel exercises, use of lubricant gel and relaxation/breathing techniques. These measures were shown to have effect on vasomotor symptoms, sleep problems, stress reduction and for the psychological and sexual wellbeing.  Conclusions There are several effective, non-medical self-care measures to reduce menopause related symptoms. It’s important for healthcare professionals to have knowledge about the process of menopause and which self-care measures are available to support women in their experience with problematic symptoms. More research is needed to develop how self-care measures can be individualised and used in practice.

Diabetes är en kronisk sjukdom som ger för höga glukosnivåer i blodet. Förekomsten av diabetes typ 2 ökar alltmer runt om i världen. Vård och behandling av sjukdomen är avgörande för att undvika risk för komplikationer och följdsjukdomar. Syftet med detta arbete har varit att ta del av erfarenheter och upplevelser av hur hälsolitteracitet påverkar möjligheterna hos patienter med typ 2 diabetes att tillgodogöra sig information de fått i hälso- och sjukvården kring sin sjukdom. Sammantaget har åtta intervjuer genomförts, fyra av informanterna var kvinnor och fyra män. Samtliga informanter utom en hade valt att engagera sig en patientorganisation. Kvalitativ metod har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Informanterna uppgav att information de fått av hälso- och sjukvården varit begriplig. De visade på stort engagemang, kunskap, intresse och motivation att förbättra sina blodsockervärden, leva hälsosammare och omsätta råden i praktiken men upplevde att hälso- och sjukvården inte svarade upp mot en önskan av mer stöd eller var lyhörd för enskilda behov. Hälso- och sjukvården tycks sakna resurser och beredskap att möta patienterna på ett individuellt plan. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-07.</p>

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom och kan förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor. Att informera och motivera patienterna på ett hälsofrämjande och preventivt sätt är distriktssköterskans ansvar. Distriktssköterskans nyckelroll är att kritiskt granska evidensbaserad forskning för att uppnå en säker vård av god kvalitet som kan implementeras i praktiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård. Metod: En kvalitativ ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. Genom stöd från distriktssköterskan ska patienten kunna motivera sig själv till att genomföra förändringar. Informanterna i studien belyste vikten av att informera patienten om diabetes samt vilka komplikationer som kan uppstå. För att uppnå en patientsäker vård av hög kvalitet ansåg distriktssköterskorna att evidensbaserad kunskap var en förutsättning. Konklusion: För att motivera patienterna till förändrade levnadsvanor krävs det att distriktssköterskorna informerar och undervisar patienterna om diabetes och hur förändrade levnadsvanor påverkar hälsan. Distriktssköterskan måste finna olika metoder för att motivera patienterna. Det som förmedlas ska grunda sig på vetenskap och evidensbaserad kunskap. / Background: Diabetes is a common disease and can be prevented by a healthy lifestyle. It is the district nurse's responsibility to inform and motivate patients in a health promotion and preventive manner. The district Nurse's role is to critically review evidence-based research to achieve a safe quality care. Purpose: The district Nurse's experiences of motivating patients with diabetes type 2 to healthier lifestyles by evidence-based care. Method: A qualitative approach was used. Interviews were conducted with seven district Nurses. The material was analyzed according to Graneheim and Lundmans content analysis. Results: The approach of the district nurses must be based on the patient's situation and personalize information. Support from the district nurse shall the patient be able to dedicate time and effort to implement these changes. The informants in this study illustrate the importance of informing the patient of diabetes and which complications that may arise. To achieve a patient safe care of high quality the district nurses deemed that an evidence-based knowledge was a prerequisite. Conclusion: To motivate patients to change their lifestyle, the district nurse must pass diabetes information and teach the patient how these lifestyle changes affect the health. The information must be based on evidence-based knowledge.

Några bidragande faktorer till övervikt och fetma är levnadsvanor som innefattar inaktivitet och felaktiga kostvanor. Personer med övervikt och fetma kan få hjälp från primärvården att påverka vikten till det bättre. Syfte med studien var att undersöka vilka erfarenheter personer med övervikt och fetma har av samtal om levnadsvanor med distriktssköterskan. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso-och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bli motiverad, betydelsen av egen inställning till samtal om levnadsvanor, betydelsen av distriktssköterskans kommunikativa förmåga, betydelsen av distriktssköterskans kunskap och kompetens. Distriktssköterskans kommunaktion var avgörande för hur patienten upplevde samtalet om levnadsvanor. När distriktssköterskan tillsammans med patienten satte upp mål och råden individanpassades motiverades patienten att ändra levnadsvanor. Patienternas motivation minskade när de upplevde att råden de fått var generella. Vissa patienter upplevde att distriktssköterskan inte hade tillräckligt med kunskap för att hantera övervikt och fetma. Kategorierna visar sig överensstämma med Penders hälsofrämjande arbetsmodell som förklaringsmodell för förståelse för patientens motivation till ändrade levnadsvanor. / Some factors that contribute to overweight and obesity are lifestyle related and comprise a lack of physical activity and poor nutrition. Overweight and obese individuals may seek medical attention and acquire advice on how to lose their weight. The purpose of this study was to look into the experiences of the overweight and obese patients pertaining to lifestyle conversations with the district nurse. The study was conducted as an integrative literature overview, which enables a better understanding of a certain phenomenon within medical service. The results consist of sixteen scientific articles. The analysis reveals four categories: the significance of becoming motivated, the significance of one’s own attitude towards conversations about lifestyle, the significance of the district nurse’s communicative skills and the district nurse’s knowledge and competence. The communicative skills of the district nurse played a pivotal role in how the conversations about lifestyle were perceived by the patients. When the district nurse and the patient set individual goals together, the patient appeared more motivated to make a lifestyle change. On the other hand, the motivation of the patient decreased when the advice received was too generalized. Moreover, some patients believed that the district nurse was not adequately knowledgeable to deal with overweight and obesity. The categories correlate with Pender's health-promoting model as an explanation of patients' motivation in changing their lifestyles.