No description available.

Bakgrund: Mer än hälften av antalet dödsfall i världen är orsakade av sjukdomar som delvis kan förebyggas med förändrade levnadsvanor och mer än halva Sveriges befolkning har minst en ohälsosam levnadsvana. Primärvården har en bra position för att arbeta hälsofrämjande med levnadsvanor och distriktssköterskor ska arbeta för att främja jämlik hälsa och goda levnadsvanor i hela befolkningen. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av det dagliga hälsofrämjande arbetet på hälsocentral. Metod: Metoden som använts var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes för att samla in data. Dataanalysen är gjord med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Studien resulterade i sju kategorier: Att bygga en relation och se hela patienten; Att motivera omotiverade patienter; Att använda verktyg och metoder som stöd i samtalet; Att anpassa samtalet efter patienten; Att det egna drivet är viktigt; Att teamarbete och rutiner påverkar arbetet; Att förutsättningarna är begränsade inom organisationen. Slutsats: Distriktssköterskor anser att det hälsofrämjande arbetet är viktigt och att de vill prioritera det, men att andra arbetsuppgifter tar mycket tid och leder till att tiden inte räcker till.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanlig folksjukdom som främst drabbar vuxna och som kan ge allvarliga medicinska komplikationer. Utöver medicinsk behandling är goda levnadsvanor viktigt för att förebygga komplikationer. Att förändra sina levnadsvanor kan vara en del i den egenvård som patienten förväntas utföra och här har sjuksköterskan en betydelsefull roll genom att motivera, ge egenvårdsråd, undervisning och stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård i form av förändrade levnadsvanor vid diabetes typ 2. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien grundades på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som bearbetades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Behov av stöd, Behov av kunskap, Utmaningar i att ändra levnadsvanor och Att acceptera ändrade levnadsvanor. Kategorin  Behov av stöd består av två underkategorier: stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och stöd från närstående. Slutsats: Patienter upplevde behov av stöd av såväl hälso- och sjukvården som av sina närstående, vilket de fick i varierande grad. Det fanns upplevelser av brist i kunskap och behov av utbildning för att förbättra egenvårdsförmågan för att förebygga komplikationer. Patienter kunde uppleva det som utmanande att ändra sina kostvanor, men kunde också finna en acceptans i situationen och lita på sin egen förmåga att hantera sin sjukdom och egenvård.

Bakgrund: Kvinnors symtom vid hjärtinfarkt skiljer sig från den generella symtombilden vilket kan vara diffus smärta, trötthet och ångest. Vid hjärtinfarkt upplevs kroppen och tillvaron förändrad, fysiska och psykiska begränsningar skapar lidande. Välbefinnande går emellertid att uppnå trots förekomst av sjukdom, dock krävs återfunnen kontroll över livssituationen. Sjuksköterskan ska besitta kunskap för att lindra lidande och främja hälsa och välbefinnande. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar som utgår från ett patientperspektiv. Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier: Ett försenat vårdmöte; Upplevelsen av välbefinnande påverkas av sjukvården; En förändrad tillvaro och Vikten av meningsfulla relationer. Konklusion: Uppsatsen påvisar att kvinnor med hjärtinfarkt upplever ett dagligt lidande till följd av sin sjukdom. Kvinnor upplever att sjukdomen begränsar deras vardag och påverkar deras livssituation. Vikten av att ha ett socialt kontaktnät och professionellt stöd blir centralt för en förbättrad återhämtning. / Background: Women's symptoms of myocardial infarction differ from the general symptomatology, which may be diffuse pain, fatigue and anxiety. After myocardial infarction, the body and lifestyle are perceived changed, physical and mental limitations create suffering. Well-being can be achieved even during the presence of illness, however, control over the life situation is required. The nurse should possess knowledge to relieve suffering and promote health and well-being. Purpose: To shed light on women's experiences of being affected by a heart attack. Method: A qualitative literature review where the data material consists of ten scientific articles based on the perspective of the patient. Results: In the result four main categories emerged: A delayed care meeting; The experience of well-being is affected by health care; A changed existence and the importance of meaningful relationships. Conclusion: The essay demonstrates that women with myocardial infarction experience a daily suffering connected to their illness. Women feel that the disease limits their daily lives and affects their life situation. The importance of having social contacts and professional support becomes central to improve recovery.

Bakgrund:  Den äldre befolkningen ökar i Sverige och det är den minskade dödligheten hos den äldre befolkningen som är den största faktorn. Depression är vanligt förekommande hos äldre och kommer med tiden få en högre förekomst. Ohälsosamma matvanor, otillräckligfysisk aktivitet, riskbruk av alkohol samt tobak är de ohälsosamma levnadsvanorna som bidrar till en hög sjukdomsbörda i Sverige. Syfte: Syftet var att undersöka eventuella samband mellan levnadsvanor och depression hos den äldre befolkningen över 60 år i Blekinge. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie och var ett samarbete med Swedish National study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Studien genomfördes i två steg. Först undersökte den verkliga skillnaden mellan två gruppen, detta redovisades deskriptivt med korstabeller. Andra delen av studien bestod av att undersöka sambandet mellan depression och levnadsvanor. Detta gjordes med Spearmans korrelationsanayls.  Resultat: Resultatet visade inget samband mellan depression och de fyra levnadsvanorna. Däremot påträffades en verklig procentuell skillnad mellan Depressionsgruppen och Jämförelsegruppen. Slutsats: Sjuksköterskan kan genom den hälsofrämjande omvårdnaden hjälpa patienten att få hälsosammare levnadsvanor som främjar patientens hälsa. Depression skulle då kunna förebyggas samt lindras hos den äldre individen. Det behövs mer forskning inom området depression hos äldre samt forskning om sambandet mellan depression och levnadsvanor hos äldre. Ny forskning kan hjälpa sjuksköterskan att förbättra sin kompetens och därigenom förbättra den hälsofrämjande omvårdnaden för patienten.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor är ett utbrett problem hos Sveriges befolkning. Sjuksköterskan har ett ansvar att starta upp samtal kring levnadsvanor med patienterna och hjälpa dessa till en hälsosammare livsstil. Det finns dock brister som gör att dessa samtal sker alltför sällan. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samtal om levnadsvanor. Metod: Föreliggande studie har genomförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar har sammanställts till olika kategorier. De använda artiklarna hämtades ur databaserna CINAHL och PubMed, granskades utifrån HKR:s granskningsmall för kvalitativa studier och analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Sjuksköterskorna var medvetna om sitt ansvar kring att ta upp samtalet med patienterna men uttryckte att flera saker stod i vägen. Sjuksköterskorna tyckte framförallt att brist på tid och kunskap var hinder för ett optimalt samtal om levnadsvanor. Även patienten hade en central roll och inverkan på arbetet för att förbättra levnadsvanorna menade sjuksköterskorna. Diskussion: De tre centrala fynd som identifierades och diskuterades var; att det finns en konflikt i ansvarstagandet kring levnadsvanor, att vissa menar att sjuksköterskor alltid ska vara en förebild i hälsosamma levnadsvanor medan andra påstår att sjuksköterskan ska spegla verkligheten, samt att motiverande samtal är en uppskattad metod som upplevs fungera.

Bakgrund: Barn med övervikt är något som ökar i Sverige och i världen. Ett barn med övervikt har större risker att senare i livet drabbas av ett flertal sjukdomar, som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är därför viktigt att sätta in resurser tidigt för att motverka övervikt. Skolsköterskan innehar en position som möjliggör att uppmuntra till goda levnadsvanor och på så vis förebygga övervikt hos barn.  Syfte: Belysa skolsköterskans erfarenhet av arbetet med överviktiga barn i grundskolan. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer har utförts medsjuksköterskor som har en specialistutbildning som skolsköterska, distriktssköterska eller barnsjuksköterska. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskorna beskriver att arbetet med övervikt hos elever samt det preventiva arbetet är utmanande. Övervikt anses vara ett känsligt ämne att prata omoch tidsbristen som skolsköterskan upplever underlättar inte. De lagstadgade hälsobesöken har en central roll för identifiering av övervikt. Resultatet visar att skolsköterskorna önskar mer utbildning, riktlinjer och samarbete både inom och utanför skolan kring övervikt. Konklusion: Resultatet i studien visar på att övervikt är ett känsligt ämne att samtala om med elever och föräldrar. För att kunna vända den ökande trenden behövs mera tid för skolsköterskorna att arbeta preventivt. / Background: Overweight among children increases in Sweden and the world. A child with overweight has a higher risk for suffering from a number of diseases later in life, such as diabetes and cardiovascular-diseases. It is therefore important to counteract overweight. The school nurse can encourage good living habits and thus prevent overweight in children.  Aim: Illustrate the school nurse´s experience of working with overweight children in primary school. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with nurses who have a specialist education as a school nurse, district nurse or pediatric nurse. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The school nurses work with overweight among children and the preventive work is challenging. Overweight is considered a sensitive topic to talk about and the lack of time that the school nurses’ experiences increases this challenge. The statutory health-visits helps in identifying overweight. The school nurses want more education, guidelines and cooperation both within and outside school around obesity.  Conclusion: The results of the study show that overweight is a sensitive topic to talk about with students and parents. To be able to reverse the increasing trend, more time is needed for school nurses to work preventively.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en global folksjukdom som främst kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt är en stor och betydelsefull del av behandlingen att patienten ändrar till hälsosamma levnadsvanor utefter risk-och friskfaktorer. För att få patienter att eftersträva en hälsosammare livsstil har sjuksköterskan en betydelsefull roll genom personcentrerad och hälsofrämjande omvårdnad som vägleder, informerar och stöttar patienten. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan väcka många olika känslor och upplevelser där sjuksköterskan ska möta och bekräfta dessa. Patienten ska ses som en jämlikpart och vara delaktig i sin vård.  Syfte: Syftet var att belysa livet efter en hjärtinfarkt med fokus på förändrade levnadsvanor. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats valdes för att besvara syftet. Tio artiklar granskades och analyserades. Resultat: Dataanalysen som syfte till att identifiera likheter och skillnader i artiklarna skapade tre huvudkategorier förändrade levnadsvanor, den nya livssituationen ochstödets betydelse. Med underkategorier att sluta röka, att förändra sin fysiska aktivitet, att förändra kosten, acceptera den nya livssituationen, rädsla och oro, information och stöttning från vården samtnärståendes påverkan.Slutsats: Patienternas upplevelse av att förändra sina levnadsvanor efter en hjärtinfarkt bidrog till många känslor och upplevelser som kunde påverka patienten positivt och negativt. En koppling kunde dras till att de negativa upplevelserna kan förebyggas genom ökat stöd, information och personcentread vård från sjukvården. Nyckelord:Hjärtinfarkt, information, kvalitativ, levnadsvanor, livsstilsförändring, patient, upplevelse.

Bakgrund  Sedan 1975 har fetma nästan tredubblats i världen och de flesta lever idag i ett land där fler dör av sjukdomar orsakade av övervikt än av undervikt. Analyser visar att inget land lyckats med att minska den ökande förekomsten av högt BMI och om incidensen fortsätter i samma takt kommer nästan hälften av världens vuxna befolkning att ha övervikt eller fetma år 2030. Konsekvenserna av detta är svåra hälsoproblem, fler dödsfall och stora kostnader för samhället. Behandling av övervikt är i första hand rådgivning för ändrad kost och ökad fysisk aktivitet. Motivation har en avgörande roll i förändring av levnadsvanor och motiverande samtal [MI] är en metod för att finna den egna anledningen och drivkraften till förändring.  Syfte  Syftet var att undersöka om motiverande samtal kan främja viktnedgång.  Metod  Metoden som används i denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka relevant forskning. Sökningen genererade 15 artiklar, publicerade 2013–2021, som analyserades med stöd av en integrerad analysmetod.  Resultat  Denna studie visade på att MI kan påverka levnadsvanor och främja viktnedgång om det används i kombination med ett utbildande kost- och motionsprogram. Metoden ser ut att fungera bäst när MI utförs personligen under en längre tid.  Slutsats  Viktminskning är komplext och avgörs av många faktorer. Motiverande samtal är inte någon ensam lösning och fungerar inte i alla sammanhang, men använd i rätt form kan det göra skillnad. Denna litteraturöversikt visar att MI med fördel kan användas som en del i att förändra ohälsosamma levnadsvanor hos patienter för att främja viktnedgång. Det räcker dock inte med att enbart vara motiverad till förändring, det behövs också verktyg till hur förändringen ska ske. Mer forskning behövs för att få kunskap om hur patienten upplever samtalen vilket kan bidra till en mer effektiv användning av metoden. / Background Since 1975, obesity has almost tripled in the world, and most people today live in a country where more people die from diseases caused by obesity than from underweight. Analyses show that no country has succeeded in reducing the increasing incidence of high BMI, and if the incidence continues at the same rate, almost half of the world's adult population will be overweight or obese by 2030. The consequences of this are severe health problems, more deaths and large costs for society. The treatment for obesity is primarily advice on changing diet and increased physical activity. Motivation plays a crucial role in changing lifestyles and Motivational Interviewing [MI] is a method of finding one's own reason and drive for change. Aim The aim was to illustrate whether Motivational Interviewing can promote weight loss. Method The method used in this study is a non-systematic literature review. The PubMed and CINAHL databases were used to search for relevant research. The search generated 15 articles, published 2013-2021, that were analyzed using an integrated analysis method. Results This study showed that MI can affect lifestyle and promote weight loss if used in combination with an educational diet and exercise program. The method seems to work best when MI is performed in-person, with frequency and for a longer period of time. Conclusion Weight loss is a complex matter and can be determined by many factors. Motivational Interviewing is not a single solution and does not work in all contexts but used in the right form it can make a difference. This literature review shows that MI can be used to advantage as part of changing unhealthy lifestyles in patients to promote weight loss. It is not enough to get motivation for change, you will also need tools for how the changes should take place. More research is needed to gain knowledge about patients’ experiences of MI, which can contribute to more efficient use of the method.

Fysisk aktivitet är ett av det vedertagna sätt till att främja hälsa inom sjukvården i dagens Sverige och rekommenderas främst till patienter med olika diagnoser såsom diabetes typ 2, övervikt och fetma. Fysisk aktivitet på recept, FaR, är ett verktyg framtaget som ett behandlingsalternativ för att minska ohälsa och förskrivningen av farmaceutiska preparat. Trots att verktyget FaR är bevisat effektivt som behandlingsmetod används det inte i den utsträckning verktyget har kapacitet för. Åtta regionansvariga för FaR i Sverige intervjuades.  Studiens syfte var att belysa hur regionsansvariga för Fysisk aktivitet på recept ser på arbetet kring FaR i dåtid, nutid och framtid. För att kunna besvara syftet användes tre frågeställningar: Vad anser de regionsansvariga att FaR har bidragit med inom hälso- och sjukvården? Vad anser regionsansvariga vara grundläggande för ett lyckat arbete med FaR? Vilka utvecklingsområden kan det finnas för FaR enligt regionsansvariga?  Studiens metod var semistrukturerade intervjuer med åtta regionsansvariga utspridda över Sverige. För att analysera dessa intervjuer så genomfördes transkribering, kodning och tematisering och sedan en innehållsanalys för att urskilja betydelsefulla teman, kategorier och underkategorier och betydelsefulla citat.  Resultatet visade att samtliga regioner var överens om att FaR var ett viktigt verktyg i arbete inom hälso-och sjukvården. Men att då alla regioner arbetar olika med FaR finns en otydlighet i hur arbetet bör skötas för att FaR skall användas mer. Brister inom kommunikation, ledning och samverkan och i uppmuntran både resursmässigt och ledarskapsmässigt framgick. Studien kan bidra med mer kunskap om arbetet kring FaR i olika regioner har fungerat och möjligtvis ge förslag på hur det kan förbättras. En möjlig väg att gå kan vara en nationell instans som jobbar strategiskt och med fysisk aktivitet i varje region för att stödja det hälsofrämjande arbetet med FaR.