TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker. Syftet med denna deskriptiva studie var att genom en enkät undersöka om och hur sjukgymnaster gav råd angående fysisk aktivitet till TIA-patienter. 25 sjukgymnaster deltog i studien. Samtliga träffade regelbundet TIA-patienter. Resultatet blev att en majoritet av sjukgymnasterna gav korta, individanpassade råd, oftast utan uppföljning. Huvudsyftet för sjukgymnasterna var att bekräfta eller förkasta TIA-diagnosen genom bedömning av eventuella fysiska funktionsbortfall. Organisatoriska, tidsmässiga och resursmässiga hinder kom ibland i vägen för informationen. Konklusionen var att fysisk aktivitet som sekundärprevention hos TIA-patienter inte har en självklar plats i hälso – och sjukvården idag.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanorna ökar i befolkningen. Socialstyrelsen rekommenderar kvalificerade rådgivande samtal gällande distriktssköterskans arbete med levnadsvanor men anger inte samtalsmetod. Inom primärvård är motiverande samtal (MI) vanligt använd. Denna samtalsmetod förordas av Folkhälsomyndigheten, men inte av Nationella riktlinjer för diabetesvård. Detta då MI inte visat effekt på HbA1c-värde och kroppsvikt. Hur vårdsökande själva ser på samtal med distriktssköterska och vad som motiverat dem till förändringar är sparsamt studerat. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som har motiverat vårdsökande till förändring i de kvalificerade rådgivande samtal de haft med distriktssköterska inom primärvård. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats i form av intervjustudie med tolv vårdsökande. Intervjuerna, som var semistrukturerade, spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades därefter med en innehållsanalys. Resultat: Som svar på syftet framkom under analysen ett övergripande tema, två kategorier och fyra subkategorier. Det övergripande temat visade att ett samspel behövs mellan vårdsökande och distriktssköterska för att skapa motivation till förändring. Samspelet bygger på att den vårdsökande får ny lärdom som ger inre motivation och att det skapas en god relation med distriktssköterskan. Slutsats: Att distriktssköterskans arbetstid ägnas åt kvalificerade rådgivande samtal är enligt föreliggande resultat värdefullt för att vårdsökande ska hitta motivation till förändring. Motivationen kom av lärdom införskaffad i samspel med en god relation med distriktssköterskan som den vårdsökande haft hälsosamtal med. Att primärvården erbjuder kvalificerade rådgivande samtal med distriktssköterskan kan ge en vinst på både individ-, grupp- och samhällsnivå.

Ohälsosamma levnadsvanor är ett problem bland patienter som vårdas inom den rättspsykiatriska slutenvården. Patienter med psykisk ohälsa har en sårbarhet och löper större risk att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar och för tidig död. Syftet är att beskriva hur personalen inom rättspsykiatrisk slutenvård upplever patienternas förutsättningar till att skapa hälsofrämjande levnadsvanor. Studien omfattar kvalitativ studiedesign där åtta personer som arbetar inom rättspsykiatrisk slutenvård intervjuades. I resultatet framkommer det att begränsningen av valet och möjligheten att engagera sig i aktiviteter inverkar negativt på en persons hälsa. Patienterna på kliniken har olika förutsättningar till delaktighet i aktivitet. Resultatet visar att patienternas tidigare vanemönster har inverkan på vilka levnadsvanor patienten har inom slutenvården. Personer med psykisk ohälsa stöter på många hinder i att skapa hälsofrämjande levnadsvanor då de beskrivs ha bristande insikt över vilka konsekvenser deras handlade får i relation till deras hälsa Patientgruppen framställs som rädda för livet utanför den rättspsykiatriska slutenvården och beskrivs trygga i det hospitaliserade klimatet. Detta resulterar i att många vill och blir kvar. Arbetsterapeutens kunskap kring vanor och roller är betydande vid förändring av patienternas levnadsvanor och arbetsterapeutiska insatser kan riktas mot att främja återgång i samhällslivet. Omfattningen forskning inom ämnet är bristande och det behövs mer kunskap om hur rättspsykiatriska kliniker kan arbeta för att främja hälsa och välmående för målgruppen.

Introduktion: Drygt fyra procent av personer i åldrarna 16–84 år har någon form avspelproblem. Personer med spelberoende känner ofta skuld och skam över sitt beroende. Från ochmed 1 januari 2018 ingår spel om pengar i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen,vilket innebär att kommuner och regioner är ålagda att förebygga spelproblem. Spelberoendeleder till hälsoproblem som troligtvis kommer att öka i framtiden. Det påverkar personer negativtpå flera områden, såsom relationer, ekonomi, arbete och psykisk hälsa. Det finnsbehandlingsalternativ som är baserade på motiverande samtal. Syfte: Syftet med litteraturstudienvar att kartlägga distriktssköterskans omvårdnadsåtgärder vid spelberoende. Metod: Ensystematisk litteraturstudie med innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim genomfördes.Resultat: Resultatet visade tre kategorier. Lättillgängligt stöd med underkategorierna Arbetsbokoch Telefonrådgivning. Motivationshöjande åtgärder med underkategorierna Motiverande samtaloch Involvera stöd från närstående. Verktyg för att motstå spelande med underkategoriernaMobilapplikationer och Webbaserad rådgivning. Konklusion: Spelberoende åsamkar bådeindividen och samhället skada inom flera olika områden. Detta relativt outredda ämne bör detforskas mer på, då spelberoende troligtvis kommer öka i framtiden. Denna litteraturstudie visadepå vilket sätt distriktssköterskan kan stödja patienter med spelberoende.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en vanlig dödsorsak bland befolkningen. Förändringar i levnadsvanor kan förhindra utvecklandet av sjukdom och för tidig död. Personer kan av olika orsaker uppleva förändringar av levnadsvanor som svåra och det finns olika faktorer som hindrar eller möjliggör dessa förändringar. Sjuksköterskan behöver kunskap om dessa faktorer i det hälsofrämjande arbetet för att kunna hjälpa patienter på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter till förändringar av levnadsvanor vid hjärt-kärlsjukdom ur patientens perspektiv. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie där kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet som delats in i kategorier. Forskningsartiklarna hämtades ur databaserna Cinahl Complete och PsycInfo, granskades med hjälp av HKR:s granskningsmall. Analys gjordes utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Inre faktorer som motivation och grad av kunskap samt yttre faktorer som relationer och ekonomi påverkar personers förmåga att göra förändringar av levnadsvanor. Diskussion: De tre centrala fynd som identifierades och diskuterades var; att relationen med vårdpersonal har betydelse, kunskap ger möjlighet att förändra levnadsvanor medan brist på kunskap kan vara ett hinder samt att känslor och mental balans har betydelse. Resultatets fynd diskuterades utifrån Banduras teori om social inlärning, närhetsetik och sjuksköterskans roll samt ur ett samhällsperspektiv.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är den vanligast förekommande formen av diabetes. Sjukdomens etiologi kan vara stigande livslängd, ärftlighet, obesitas, inaktiv livsstil, tobaksrökning, ökad stress samt felaktiga matvanor. Den grundläggande behandlingen för diabetes typ 2 är förändring av levnadsvanor. Tidigare forskning visar att diagnostisering av diabetes kan framkalla en ständig rädsla över komplikationer i relation till sjukdomen och att det därav blir svårt att känna livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor vid diabetes typ 2.  Metod:Studien har genomförts som en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar är kvalitativa och kvalitetsgranskade. En integrerad analys utfördes enligt Kristensson (2014) beskrivning.   Resultat:Resultatet redovisas med utgångspunkt från två huvudkategorier; “Hindrande faktorerochunderlättande faktorer” samt sex underkategorier; “Känslomässiga utmaningar”, “Hindrande föreställningar”, “Begränsningar och krav”, “Motivation”, “Underlättande föreställningar” och “Stöd”.  Slutsats: Majoriteten av personerna med diabetes typ 2 upplever förändring av levnadsvanor som ett hinder i livet. Personerna upplever flera känslomässiga utmaningar och viljan att förändra sina levnadsvanor påverkas av att de känner sig begränsade till följd av för höga krav. Personers föreställningar har en betydande roll vid en förändring, där “dålig” attityd är den största implikationen. Resultatet belyser också att motivation och stöd är betydande faktorer för att lyckas genomgå en förändring av levnadsvanor. En minoritet av personerna känner en tacksamhet och ser diabetes som en möjlighet att utveckla en mer hälsosam livsstil.

Region Västmanland arbetar med hälsoinriktat arbete för att främja hälsa och förebyggasjukdom. År 2017 påbörjades den förebyggande insatsen ”Hälsosamtal för 50-åringar”. Detgår ut på att 50-åringar blir inbjudna till hälsosamtal där de går igenom levnadsvanor somexempelvis kost, fysisk aktivitet och tobaksbruk samt även värden utifrån olika blodproversom tagits innan samtalet. Syftet med hälsosamtalen är främst att förebygga hjärt- ochkärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar 50-åringar har om hälsosamtalensom de deltagit i inom Region Västmanland. För att besvara syftet och frågeställningarnaanvändes en kvalitativ metod och materialet samlades in genom semistruktureradeintervjuer. Deltagarna till studien valdes genom ett strategiskt urval efter specifika kriterier.Efter intervjuerna analyserades materialet via manifest kvalitativ innehållsanalys. Detresulterade i ett resultat som visar att 50-åringarnas deltagande i hälsosamtalen främstgrundades på att veta hur hälsostatusen är och att hälsosamtalsledarna har en avgörande rollför hur samtalen genomförs. De påvisade också att hälsosamtalen uppfattas ha påverkathälsan. Studiens slutsats är att hälsosamtalen påverkat hälsan positivt och att deltagandet främstberor på intresse om hälsan. Det var även viktigt hur hälsosamtalsledaren utför sitt arbetemed hälsosamtalen för att inspirera 50-åringar till att förändra levnadsvanor.

Bakgrund: Hypertoni är ett folkhälsoproblem i Sverige som kan leda till följdsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Hypertoni är vanligare förekommande hos äldre. Förstahandsvalet av behandling vid hypertoni är förändrade levnadsvanor såsom fysisk aktivitet och kostvanor. I tidigare forskning har det visat sig att äldre många gånger saknar kunskap om hypertoni, vilket leder till att de inte förstår betydelsen av förändrade levnadsvanor. Därav har sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till att stötta och motivera den äldre till förändrade levnadsvanor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer av betydelse, ur ett omvårdnadsperspektiv, som motiverar äldre personer med hypertoni att ändra sina levnadsvanor. Metod: Studien har utförts som en allmän litteraturöversikt med integrerad ansats. Insamlade artiklar från både Cinahl complete och PubMed där åtta artiklar valdes ut till resultatet.Resultat: Faktorer som motiverar till förändrade levnadsvanor är ett yttre motiverande faktorer och inre motiverande faktorer. Stödet från sjuksköterskan är viktigt för att den äldre ska få motivation och klara av att genomföra förändringen. Samtidigt som sjuksköterskan stödjer den äldre behöver sjuksköterskan även informera om de olika delar såsom sjukdomen och konsekvenserna av att låta den vara obehandlad. Informationen ska vara individanpassad efter varje enskild personen för att större chans att förstå informationen. Sjuksköterskan tillsammans med den äldre måste hitta de saker i vardagen som den äldre kan finna motivation och inspiration av som också underlätta förändringen av levnadsvanor. Slutsats: För att motivera till förändring av levnadsvanor krävs mer kunskap hos äldre om både sjukdomstillståndet och om hälsosam livsstil, informationen behöver vara individanpassad för att den äldre ska ha större möjlighet att ta emot informationen. Sjuksköterskan behöver finnas där som stöd och resurs i olika mängd beroende på den äldres livssituation.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är den vanligaste typen av sjukdomen Diabetes Mellitus och utgör cirka 80 procent av denna. Det är även den typ som ökar kraftigast i världen, vilket beror på ett flertal riskfaktorer såsom övervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen av sjukdomen är i första hand livsstilsförändringar, men att ändra levnadsvanor kan upplevas som en utmaning för många personer och behovet av stöd från sjuksköterskan i form av motivation, utbildning, information och vägledning är stort.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll för att främja goda levnadsvanor hos personer medDiabetes typ 2. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och grundades på tiokvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs analysmodell ochkvalitetsgranskades utifrån en mall av Willman et al. Resultat: Från resultatet framkom tre kategorier som beskriver sjuksköterskan roll attfrämja goda levnadsvanorna hos personer med diabetes typ 2: Stödjande och motiveranderoll, Pedagogisk roll och Relationsskapande roll. Slutsats: Sjuksköterskan kan bidra med flera insatser för att främja goda levnadsvanor hospersoner med diabetes typ 2. Den roll som krävs för detta kan skifta mellan att vara stödjande och motiverande, att fylla en pedagogisk och informerande funktion samt att verka relationsskapande. Med en ökad medvetenhet kring sjuksköterskans roll i omvårdnaden av dessa personer kan hälsa och välbefinnande främjas.

Hypertoni är ett globalt och nationellt folkhälsoproblem som kan leda till hjärtkärlsjukdomar vilket i sin tur generar lidande för den enskilde individen och därmed stora samhällskostnader. Grunden i hypertonibehandling ska utgöras av ändrade levnadsvanor. Distriktssköterskan har i sin profession kompetens att organisera och arbeta självständigt med livsstilsförändringar. Möten med patienter utgör en stor del i distriktssköterskans arbete och patienten vänder sig till distriktssköterskan när de har hälsoproblem. Genom goda vårdmöten där distriktssköterskan har ett professionellt förhållningssätt och tar patienten på allvar kan livsstilsförändring åstadkommas. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans hälsofrämjande samtal i samband med blodtryckskontroller inom primärvården. Metoden är en tvärsnittsstudie med deduktiv och jämförande ansats. Med 179 deltagare, genererades en svarsfrekvens på 39,1 %, varav 59 (84,3%) uppfyllde inklusionskriteriet, att blodtryckskontroller ingick i de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Det höga bortfallet medförde en låg svarsfrekvens, vilket ses som en svaghet i studien. Resultatet antyder att distriktssköterskor i större utsträckning, än sjuksköterskor, ser det som sitt ansvar och utövar hälsofrämjande arbete i samband med blodtryckskontroller. Distriktssköterskor erbjuder i högre grad, patienter med hypertoni, samtal om hälsosamma levnadsvanor och bokar mer frekvent uppföljande samtal om patienten är intresserad. När distriktssköterskor ges möjlighet att utöva en vårdande kompetens med ett tydligt patientperspektiv kan hälsovinster för hypertonipatienter åstadkommas och leda till samhällsvinster samt en mer hållbar och jämlik vård. Resultatet kan dock inte generaliseras då en totalundersökning inte möjliggjorts.