Syftet med denna undersökning var att jämföra upplevelsen av spelreklam och självbild mellan grupperna spelberoende individer och icke-spelberoende individer. Detta gjordes med hjälp av en egenkomponerad enkät sammansatt med Rosenbergs formulär, där den egenkomponerade enkäten skulle fånga upp spelreklam och Rosenbergs självbilden. Deltagarna i studien var både män och kvinnor. De i gruppen spelberoende befann sig under behandling. Gruppen icke-spelberoende bestod av högskolestudenter. Tidigare forskning inom detta område har uttryckt att personer med spelproblem upplevt att de påverkats i större utsträckning än andra av spelreklam. Det finns även teorier som säger att ett spelberoende har bidragit till att påverka individens själbild på ett negativt sätt. Undersökningen som har avhandlas i denna uppsats har påvisat statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna spelberoende respektive icke-spelberoende, både gällande upplevelsen av den egna självbilden samt upplevelsen av spelreklam.

Spelandet om pengar ökar såväl nationellt som globalt och det har skett en dramatisk ökning bland unga. Mer än två procent av Sveriges befolkning har ett spelproblem vilket ses som ett folkhälsoproblem som ökat de senaste åren. Unga vuxna, 16-24 år, är den grupp som har mest problem med spelande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva studenters attityder till spelande om pengar. Metod: Intervjuer genomfördes med fem studenter på en högskola i Sverige. En temaanalys användes, där intervjuerna transkriberades och analyserades. Resultat: Det framkom fyra teman som beskrev studenternas attityder till spelande om pengar: Social samvaro, Chansen att vinna pengar, Spelandets negativa följder samt reklamens påverkan. Slutsats: Trots den positiva upplevelsen som spelandet kan ge, är informanterna överens om att de negativa konsekvenserna så som ångest, väger mer. Spelproblem är ett relativt nytt folkhälsoproblem som fortsätter att växa i takt med utbudet på spelmarknaden. Spelandet börjar i tidiga åldraroch motiven till att börja spela är olika, dock ser man tydligt de negativa följder och konsekvenser som spelande om pengar medför. Vidare kan det utvecklas till en större studie genom en undersökning av ett större urval med en enkätundersökning där rapporten baseras på en kvantitativ metod. Fortsatt forskning kan undersöka relationen mellan spel om pengar och socioekonomisk status.

<p>Syftet med denna undersökning var att jämföra upplevelsen av spelreklam och självbild mellan grupperna spelberoende individer och icke-spelberoende individer. Detta gjordes med hjälp av en egenkomponerad enkät sammansatt med Rosenbergs formulär, där den egenkomponerade enkäten skulle fånga upp spelreklam och Rosenbergs självbilden. Deltagarna i studien var både män och kvinnor. De i gruppen spelberoende befann sig under behandling. Gruppen icke-spelberoende bestod av högskolestudenter.</p><p>Tidigare forskning inom detta område har uttryckt att personer med spelproblem upplevt att de påverkats i större utsträckning än andra av spelreklam. Det finns även teorier som säger att ett spelberoende har bidragit till att påverka individens själbild på ett negativt sätt.</p><p>Undersökningen som har avhandlas i denna uppsats har påvisat statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna spelberoende respektive icke-spelberoende, både gällande upplevelsen av den egna självbilden samt upplevelsen av spelreklam.</p>

Detta arbete har tagit upp frågan om hur personer som har ett spelberoende upplever sig i vardagslivet. Syftet med studien var att studera ifall personer som har ett spelberoende upplever sig avvikande i vardagslivet och i sådant fall hur.

<p>Denna magisteruppsats i sociologi är en litteraturstudie om fenomenet nätpoker. Studier inom ämnet har granskats och analyserats utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Syftet med studien är att skapa en djupare sociologisk förståelse för fenomenet nätpoker och dess konsekvenser genom att kartlägga och analysera den svenska forskningen inom ämnesområdet. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån lyder enligt följande; Hur kan man förstå utbredandet av fenomenet nätpoker?, Går det – utifrån min definition av klassbegreppet – att anlägga ett klassperspektiv på nätpokerspelarna och kan en person förändra sin livsstil med hjälp av nätpoker?, Är vissa grupper i samhället överrepresenterade bland nätpokerspelarna och hur kan detta i så fall förstås? samt På vilket sätt kan nätpokerspelande orsaka spelberoende och hur kan den svenska folkhälsan påverkas av nätpoker? Arbetet med denna studie visade bland annat att nätpokerns utbreddhet till stor del beror på dess tillgänglighet, via Internet. Vidare har jag med hjälp av min studie kunnat konstatera att det är svårt att anlägga ett klassperspektiv på nätpokerspelarna då andra faktorer kan förklara varför vissa grupper är överrepresenterade nätpokerspelare. Vidare visade resultatet att nätpoker utgör ett högriskspel med avseende på spelberoende på grund av faktorer som dess extrema lättillgänglighet samt dess skicklighetsaspekt. De teman som den svenska forskningen om nätpoker har hållit sig till är <em>Internets påverkan och dess konsekvenser, spelbeteende </em>samt <em>spelmarknaden, </em>vilket kan jämföras med den internationella forskningen som också har hållit sig till temat<em> spelbeteende</em> men som även mer har hållit sig till teman som <em>nätpokern som nytt fenomen, studenterna och nätpokern </em>samt<em> den juridiska aspekten av nätpoker.</em></p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p><strong></strong></p><p>Syftet med studien är att undersöka skillnader i hälsa mellan hjälpsökande spelberoende personer och den vuxna populationen i Sverige.</p><ol><li>Har hjälpsökande spelberoende sämre upplevd hälsa än den övriga befolkningen? </li><li>Är hjälpsökande spelberoende mer rastlösa eller stressade än den övriga befolkningen? </li><li>Kan komorbiditet konstateras hos hjälpsökande spelberoende? </li></ol><p><strong><p>Metod</p></strong></p><p>En stödförening för spelberoende kontaktades och enkäter delades ut och samlades in under två möten. Totalt svarade 31 personer på enkäten. Resultaten jämfördes med data från undersökningen LIV 2000 för att se eventuella skillnader mot en population som mer motsvarar befolkningen i Sverige. I de fall en skillnad upptäcktes togs hänsyn till andra faktorer som kunde påverka resultatet.</p><p><strong><p>Resultat</p></strong></p><p>Inga skillnader i smärta, värk, upplevd fysisk och psykisk hälsa förekom. Hjälpsökande spelberoende upplevde oftare sömnproblem. De kände sig oftare rastlösa, ensamma och nedstämda jämfört med befolkningen i stort. En större andel av de hjälpsökande spelberoende var rökare eller snusare. Hjälpsökande spelberoende var mindre nöjda med sin totala livssituation. Dock upplevde de i högre grad kunna påverka sin livssituation.</p><p><strong><p>Slutsats</p></strong></p><p>Det finns vissa skillnader i hälsotillstånd mellan hjälpsökande spelberoende och befolkningen i stort. Resultaten är inte heltäckande och vidare forskning behövs för att undersöka om hälsoskillnaderna påverkar behandlingen av spelberoende.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka skillnader i hälsa mellan hjälpsökande spelberoende personer och den vuxna populationen i Sverige. Har hjälpsökande spelberoende sämre upplevd hälsa än den övriga befolkningen? Är hjälpsökande spelberoende mer rastlösa eller stressade än den övriga befolkningen? Kan komorbiditet konstateras hos hjälpsökande spelberoende? Metod En stödförening för spelberoende kontaktades och enkäter delades ut och samlades in under två möten. Totalt svarade 31 personer på enkäten. Resultaten jämfördes med data från undersökningen LIV 2000 för att se eventuella skillnader mot en population som mer motsvarar befolkningen i Sverige. I de fall en skillnad upptäcktes togs hänsyn till andra faktorer som kunde påverka resultatet. Resultat Inga skillnader i smärta, värk, upplevd fysisk och psykisk hälsa förekom. Hjälpsökande spelberoende upplevde oftare sömnproblem. De kände sig oftare rastlösa, ensamma och nedstämda jämfört med befolkningen i stort. En större andel av de hjälpsökande spelberoende var rökare eller snusare. Hjälpsökande spelberoende var mindre nöjda med sin totala livssituation. Dock upplevde de i högre grad kunna påverka sin livssituation. Slutsats Det finns vissa skillnader i hälsotillstånd mellan hjälpsökande spelberoende och befolkningen i stort. Resultaten är inte heltäckande och vidare forskning behövs för att undersöka om hälsoskillnaderna påverkar behandlingen av spelberoende.

Syftet med den kvalitativa studien är att beskriva och analysera varför unga män fortsätter spela trots negativa konsekvenser. Samt belysa vad det finns för behandling till att ta sig ur sitt spelberoende.  För att besvara frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med behandlingspersonal från både behandlingshem och öppenvårdsverksamhet. Slutsatserna som dras är att den primära drivkraften är till en början euforikänslan av spelet, senare jakten på de förlorade pengarna samt att kunna styra och kontrollera spelmaskinen och ha makt över spelet och sig själv. Det som gör att känslan blir så stark och att spelaren blir styrd är att belöningssystemet och dopaminsystemet aktiveras i hjärnan. Det mest beroendeframkallande spelet är Jack Vegas maskiner eftersom det är kort tid mellan insats och vinst. Metoder som används inom behandling för spelberoende, är enligt behandlingspersonal främst KBT - kognitiv beteende terapi samt tolvstegsmodellen och dessa är de mest effektiva behandlingsmetoderna.

Denna magisteruppsats i sociologi är en litteraturstudie om fenomenet nätpoker. Studier inom ämnet har granskats och analyserats utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Syftet med studien är att skapa en djupare sociologisk förståelse för fenomenet nätpoker och dess konsekvenser genom att kartlägga och analysera den svenska forskningen inom ämnesområdet. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån lyder enligt följande; Hur kan man förstå utbredandet av fenomenet nätpoker?, Går det – utifrån min definition av klassbegreppet – att anlägga ett klassperspektiv på nätpokerspelarna och kan en person förändra sin livsstil med hjälp av nätpoker?, Är vissa grupper i samhället överrepresenterade bland nätpokerspelarna och hur kan detta i så fall förstås? samt På vilket sätt kan nätpokerspelande orsaka spelberoende och hur kan den svenska folkhälsan påverkas av nätpoker? Arbetet med denna studie visade bland annat att nätpokerns utbreddhet till stor del beror på dess tillgänglighet, via Internet. Vidare har jag med hjälp av min studie kunnat konstatera att det är svårt att anlägga ett klassperspektiv på nätpokerspelarna då andra faktorer kan förklara varför vissa grupper är överrepresenterade nätpokerspelare. Vidare visade resultatet att nätpoker utgör ett högriskspel med avseende på spelberoende på grund av faktorer som dess extrema lättillgänglighet samt dess skicklighetsaspekt. De teman som den svenska forskningen om nätpoker har hållit sig till är Internets påverkan och dess konsekvenser, spelbeteende samt spelmarknaden, vilket kan jämföras med den internationella forskningen som också har hållit sig till temat spelbeteende men som även mer har hållit sig till teman som nätpokern som nytt fenomen, studenterna och nätpokern samt den juridiska aspekten av nätpoker.

<p>Syftet med den kvalitativa studien är att beskriva och analysera varför unga män fortsätter spela trots negativa konsekvenser. Samt belysa vad det finns för behandling till att ta sig ur sitt spelberoende.  För att besvara frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med behandlingspersonal från både behandlingshem och öppenvårdsverksamhet. Slutsatserna som dras är att den primära drivkraften är till en början euforikänslan av spelet, senare jakten på de förlorade pengarna samt att kunna styra och kontrollera spelmaskinen och ha makt över spelet och sig själv. Det som gör att känslan blir så stark och att spelaren blir styrd är att belöningssystemet och dopaminsystemet aktiveras i hjärnan. Det mest beroendeframkallande spelet är Jack Vegas maskiner eftersom det är kort tid mellan insats och vinst. Metoder som används inom behandling för spelberoende, är enligt behandlingspersonal främst KBT - kognitiv beteende terapi samt tolvstegsmodellen och dessa är de mest effektiva behandlingsmetoderna.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>