Syftet med denna undersökning var att jämföra upplevelsen av spelreklam och självbild mellan grupperna spelberoende individer och icke-spelberoende individer. Detta gjordes med hjälp av en egenkomponerad enkät sammansatt med Rosenbergs formulär, där den egenkomponerade enkäten skulle fånga upp spelreklam och Rosenbergs självbilden. Deltagarna i studien var både män och kvinnor. De i gruppen spelberoende befann sig under behandling. Gruppen icke-spelberoende bestod av högskolestudenter. Tidigare forskning inom detta område har uttryckt att personer med spelproblem upplevt att de påverkats i större utsträckning än andra av spelreklam. Det finns även teorier som säger att ett spelberoende har bidragit till att påverka individens själbild på ett negativt sätt. Undersökningen som har avhandlas i denna uppsats har påvisat statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna spelberoende respektive icke-spelberoende, både gällande upplevelsen av den egna självbilden samt upplevelsen av spelreklam.

<p>Syftet med denna undersökning var att jämföra upplevelsen av spelreklam och självbild mellan grupperna spelberoende individer och icke-spelberoende individer. Detta gjordes med hjälp av en egenkomponerad enkät sammansatt med Rosenbergs formulär, där den egenkomponerade enkäten skulle fånga upp spelreklam och Rosenbergs självbilden. Deltagarna i studien var både män och kvinnor. De i gruppen spelberoende befann sig under behandling. Gruppen icke-spelberoende bestod av högskolestudenter.</p><p>Tidigare forskning inom detta område har uttryckt att personer med spelproblem upplevt att de påverkats i större utsträckning än andra av spelreklam. Det finns även teorier som säger att ett spelberoende har bidragit till att påverka individens själbild på ett negativt sätt.</p><p>Undersökningen som har avhandlas i denna uppsats har påvisat statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna spelberoende respektive icke-spelberoende, både gällande upplevelsen av den egna självbilden samt upplevelsen av spelreklam.</p>

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys där social jämförelse och objektifiering används för att ge ett underlag till att förklara unga kvinnors relation till mediala bilder.  I diskussionen kan det antas att respondenterna har en förförståelse kring idealets utformning. Respondenterna benämner unga kvinnor som en påverkbar grupp där en del blir mer fixerade vid att följa utseendet hos idealet än andra. Hos de unga kvinnorna fanns en betoning på att kritiskt granska det egna utseendet.

The first company to send TV-commercial was the American company NBC, it was in the year of 1941. In Sweden, TV-commercials were first shown in 1987/88. TV 4 was the first channel to send commercial in Swedish television. TV has the advantage of showing both sound and picture, which makes TV the strongest channel of communication to mediate a message between a company and the consumer. Although TV-commercial is the most expensive choice to mediate a message, it is also the most effective one. (Persson, 1993) Almost everyone is exposed to TV-commercial daily. And as said before, TV is the most effective way to deliver a message to a receiver. So what is our experience of TV-advertising? Do we see TV-commercial as an annoying interruption or as entertaining? Does our generation, born in the 80´s, have the same experience as our parents’ generation? Do the advertising companies manage to trick us in to buying the products we have seen in the TV-commercial? And is there any difference between the both generations concerning our reliable in what the commercial tells us? This is some of the questions that we as authors have chosen to focus on in this paper. In general companies spend a lot of money on TV-commercial. And for companies that do, it is important to know that the message reach the consumers. In case a commercial is misunderstood and even rejected because the consumers experience it to be dull, it may lead to an economical damage for the company. Since we use our study to see a difference between generations, we will also know what attracts the generations. Our paper will help companies in their marketing communication strategy which also helps to prevent any harm to the companies finance.

<p>The first company to send TV-commercial was the American company NBC, it was in the year of 1941. In Sweden, TV-commercials were first shown in 1987/88. TV 4 was the first channel to send commercial in Swedish television.</p><p>TV has the advantage of showing both sound and picture, which makes TV the strongest channel of communication to mediate a message between a company and the consumer. Although TV-commercial is the most expensive choice to mediate a message, it is also the most effective one. (Persson, 1993)</p><p>Almost everyone is exposed to TV-commercial daily. And as said before, TV is the most effective way to deliver a message to a receiver. So what is our experience of TV-advertising? Do we see TV-commercial as an annoying interruption or as entertaining? Does our generation, born in the 80´s, have the same experience as our parents’ generation? Do the advertising companies manage to trick us in to buying the products we have seen in the TV-commercial? And is there any difference between the both generations concerning our reliable in what the commercial tells us? This is some of the questions that we as authors have chosen to focus on in this paper.</p><p>In general companies spend a lot of money on TV-commercial. And for companies that do, it is important to know that the message reach the consumers. In case a commercial is misunderstood and even rejected because the consumers experience it to be dull, it may lead to an economical damage for the company. Since we use our study to see a difference between generations, we will also know what attracts the generations. Our paper will help companies in their marketing communication strategy which also helps to prevent any harm to the companies finance.</p>

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur tre svenska reklamfilmer tillämpar olika typer av argument för att övertyga mottagarna av sitt budskap och vilka retoriska grepp som används för att nå ut till publiken. Vidare undersöks vilka budskap som är framträdande samt vilka samhällsfrågor reklamfilmerna anspelar på. I studien granskar jag även hur visuell retorik tillämpas. Utifrån detta syfte utformades frågeställningen: Hur ser argumentationen ut i de utvalda reklamfilmerna? Vilka budskap går att avläsa i reklamfilmerna? Vilka visuella argument tillämpas? Material och Metod Materialet består av tre svenska reklamfilmer som visats på tv under hösten 2016. Det metodologiska tillvägagångssättet är en kritisk retorikanalys som är kritiskt ifrågasättande och undersöker vilka argument som ger tyngd samt budskapens innebörd. Jag har även inkluderat visuella aspekter eftersom en analys utifrån retoriken även fokuserar på de visuella budskapen som ansluter till visuella uttrycksformer. Det visuella perspektivet tillämpas i studien för att få en bredare förståelse för hur visuella framställningsformer används och hur de påverkar och övertygar publiken.  Resultat Analysresultatet indikerar flertal likheter mellan reklamfilmerna, främst genom att de distanserar sig från den traditionella marknadsföringen som ofta syftar till att exponera varor och tjänster. Istället återspeglar reklamfilmerna verklighetsbaserade situationer utifrån tre skilda perspektiv. Ica som uppmärksammar ett samhällsproblem med våldsinslag, Ikea som syftar till att återskapa en vardagssituation genom att visa hur varuhuset existerar i hemmet samt KPA Pension som visar en verklighetsbaserad situation med inriktning på miljöfrågor. Återkommande är även hur reklamerna anspelar på publikens känslor och att barn har en central roll i samtliga reklamfilmer. / Purpose and research question The purpose of the study is to examine how three swedish commercials use different types of arguments to convince the target groups of a message and to analyze the rhetorical grips that are applied in order to reach out to the audience. Furthermore the most prominent messages in the commercials are identified and the social issues the commercials allude to are examined. This study also examines how visual rhetoric is applied. Based on the purpose this study examines the following research questions: - How are the arguments in the selected commercials framed? - What messages can be read off in the commercials? - Which rhetorical means are prominent? - What visual arguments are applied? Material and method  The material consists of three swedish commercials shown on television the fall of 2016. In the study a critical rhetorical analysis is applied which critically questions and examines the main arguments and the meaning of the messages. Additionally visual aspects are included in the analysis since rhetoric also focuses on the visual messages connected to the visual expression. The visual perspective is applied in the study to gain a broader understanding of how visual representation forms are used and how they influence and persuade the audience. Results The result of the analysis results indicate numerous similarities between the commercials, mainly because they distance themselves from the traditional marketing that often aims to expose goods and services. Instead these commercials reflect real-life situations from three different perspectives. Ica recognizes a social problem with violence, Ikea aims to recreate an everyday situation by showing how the department store can exist in our homes. KPA Pension shows a real-life situation with a focus on environmental issues. Something recurrence in these commercials is also how commercials alludes to the audience's feelings and that children have a central role in all the commercials.