No description available.

Denna studies syfte är att belysa hur professionella som i sitt yrke möter hjälpsökande spelberoende individer uppfattar och reflekterar kring möjligheten att arbeta med hjälp och behandling av spelberoende utifrån sin organisations förutsättningar och ansvar. Studien har genomförts genom djupintervjuer med professionella inom kommun, landsting, en privat ägd behandlingsorganisation och en nationell organisation inriktade mot spelberoende i syfte att erhålla en så bred bild av spektrumet som möjligt. Resultatet från datainsamlingen har analyserats med hjälp av det organisationsteorietiska perspektivet konsekvenslogik och Meeuwisse och Swärds modell (2002) om vad som är ett socialt problem och hur det skall hanteras. I studien framkom att det idag finns omfattande nationella problem vad gäller ansvarsfördelningen av behandling för spelberoende vilket resulterar i att behandling av spelberoende inte utförs eller utförs med vissa restriktioner. En förklaring till dessa problem upplevs vara avsaknaden av en allmän och erkänd definition av spelberoende som inkluderar huruvida det ska behandlas som en psykiatrisk diagnos eller som ett beroende likt alkohol- och narkotikaberoende. / The purpose of this study is to provide information on the way professionals in Sweden encounter individuals with a gambling addiction, to show how they perceive and reflect on their ability to help and treat these individuals whilst fulfilling their responsibilities to their organization and their client. The study is based on interviews with local authorities, health care representatives, private treatment organizations and a national help organization, all of which specialize on gambling addiction. This is in order to show the full spectrum of gambling problems.  The results of the empirical data have been analyzed using two methods. The first of which is a model developed by Meeuwisse and Swärd (2002), which explains the definition and handling of a social problem. The second method utilizes the “consequences of logic” perspective within the organizational theory. The results indicate that the issue involving gambling addiction is problematic on a national level, in regard to the distribution of responsibilities. This has shown that treatment of gambling addictions is either not performed, or performed under certain restrictions. These problems can be attributed to the lack of a widely used and acknowledged definition of the term gambling addiction. This makes it difficult to judge whether the condition should be treated as a psychiatric disorder, or as an addiction not dissimilar to alcohol or narcotic addictions.

This is a qualitative study where the purpose was to investigate what professionals experience to be the reason for an individual to become addicted to gambling and continues to gamble even though it leads to negative consequences. The purpose was also to investigate what the professionals experienced was of importance for an individual to recover from a gambling addiction. The study was based on qualitative semi-structured interviews with knowledgeable individuals in the field. The main findings of the study were that the motivation for individuals with a gambling problem to continue gamble was that they saw gambling as the solution to their problems by winning back lost money. It was common that gambling was an escape from anxiety, guilt, shame, and other gambling-related problems such as financial liabilities. Identification with others in the same situation and a supportive network was important factors for a successful treatment and to recover from a gambling addiction. / Detta är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka vad professionella som arbetar med behandling av spelberoende upplever vara anledningen till att en individ blir spelberoende och fortsätter spela trots negativa konsekvenser. Syftet var även att undersöka vad de professionella tror vara viktigt för att en individ skall tillfriskna från ett beroende. Studien baserades på kvalitativa halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med kunniga personer inom området. De viktigaste resultaten av studien var bland annat att motivationen för en person med ett spelberoende att fortsätta spela var att individen såg spelandet som lösningen på sina problem genom att spela tillbaka förlorade pengar. För många handlade spelandet om en flykt från ångest, skuld, skam och andra spelrelaterade problem som exempelvis ekonomiska svårigheter. Identifikation med andra i samma situation och ett stöttande nätverk var viktiga faktorer för en lyckad behandling och för att lyckas ta sig ur ett spelberoende.

Spelens dragningskraft har länge varit outforskad och vad som motiverar oss att spela är fortfarande svårt att definiera. Spelindustrin saknar ett ramverk för att ersätta termen ”kul” för att i stället på ett vetenskapligt sätt kunna bryta ner vad det är som får spelare att vilja fortsätta spela. Vi har i vår undersökning tittat på orsaken till spelande, för att på så vis undersöka den grundläggande motivationen hos spelare. Undersökningen utforskar inte bara vad som motiverar spelare utan försöker även destillerar den vida använda bransch-termen ”kul” för att kunna ersätta den med termer är baserade på behovstillfredsställande teorier, som istället redogör för varför spelare blir motiverade att fortsätta spela. Vi har även använt oss av teorier om spelberoende för att kunna separera begreppen behovstillfredsställelse och spelberoende för att kunna isolera och diskutera dem separat. Vi har med hjälp av teorier om behovstillfredsställelse genomfört en analys av två spel samt implementerat dessa teorier och slutsatser i en egen spelprototyp. Med analysen och prototypen som grund har vi ur ett utvecklarperspektiv diskuterat kring applicering av teorierna och problem som uppkommer. Det vi kom fram till efter undersökningen är hur man som utvecklare kan anpassa teorier om behovstillfredsställelse och göra dem till en del av utvecklingsprocessen.

Spel är något som funnits sedan långt tillbaka och på senare tid går det att se hur populärt det har blivit, inte minst på spelreklamerna som florerar runt. Syftet med uppsatsen är att identifiera spelvanorna för elitutövare i Sveriges tre största idrotter, fotboll, ishockey och handboll, samt ta upp spelreklamens påverkan på dessa individer. Detta har möjliggjorts med hjälp av mixed methods som är en blandning av kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa metoden gjordes som en enkätundersökning som elitutövare i de tre tidigare nämnda idrotterna fått svara på. Den kvalitativa intervjun gjordes med Svenska spel för att ta reda på hur de ser på reklamen och vad deras reklam har för betydelse på deras kunder. Från den data som samlats in går det att tyda hur utövarnas spelvanor ser ut. Det är snarlika resultat jämfört med studier som är gjorda på Sveriges befolkning, där en liten andel procent ligger i riskzon för problem med deras spelande. Angående spelreklamens påverkan på människor är det även där en liten andel procent som känner att det är en faktor på deras spelande. Utifrån intervjun med Svenska Spel är de noga med att påpeka att deras reklam inte ska leda till mer spelande. De vill istället visa upp olika samhällsprojekt som gynnar exempelvis det svenska föreningslivet.

Bakgrund: I Sverige beräknas cirka 180 000 av befolkningen vara spelberoende. Antalet alkoholberoende uppgår till ungefär 330 000 personer. Med anledning av de hälsokonsekvenser detta frambringar, för en relativt stor del av befolkningen, är detta ett folkhälsoproblem. Syfte: Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilken roll sociala nätverk har för att människor ska vilja och kunna bryta ett alkohol- eller spelberoende samt fortsätta vara alkohol-och spelfri. Metod: Ansatsen till studien är kvalitativ och har som uppgift att förstå vilken roll sociala relationer har i att bryta ett alkohol- eller spelberoende. Inkluderingskriterierna i studien är att personerna tidigare har varit beroende av alkohol- eller spel och sedan haft minst tre år av avhållsamhet. Materialet är framtaget utifrån fem semistrukturerade intervjuer. De intervjuade personerna har blivit strategiskt utvalda genom alkohol- och spelberoendeföreningar/organisationer i Malmö och Göteborg samt via personliga kontakter. Resultat: Studien visade att sociala relationer är behövliga för att bryta ett beroende. Hur denna sociala relation ser ut är högst individuellt. Det som främst framhävs av informanterna är gruppmöten, där personer med beroendeproblematik träffas, samt vänner och familj. Genom öppenvårdsmötena framhävs faktorer som igenkänning och gemenskap som avgörande i förmågan att bryta ett alkohol- eller spelberoende för flera av informanterna. Det går emellertid inte att urskilja en specifik social relation som är universal för att bryta ett beroende och fortsätta vara avhållsam. / Background: In Sweden, it is calculated that about 180 000 of the population are addicted to gambling. The number of people suffering from alcohol addiction is approximately 330 000. Considering the health impacts this brings for a relatively large proportion of the population, this is a public health issue. Aim: The aim of this qualitative interview study is to investigate the role of social networks in people being able to, and wanting to, break an addiction to alcohol or gambling and continuing to be free of the addiction. Method: The study's approach is qualitative and its aim is to understand the role of social relationships in breaking an addiction to alcohol or gambling. The inclusion criteria for this study was abstinence from alcohol and gambling for at least three years. The material is gathered from five semi-structured interviews. The interviewees have been strategically chosen by alcohol and gambling addiction organizations in Malmo and Gothenburg as well as through personal contacts. Result: The study showed that social relationships are necessary in order to break an addiction. The appearance of this social relationship is highly individual. Group meetings and family and friends were the ones most emphasized by the informants. Through the group meetings factors such as recognition and togetherness were highlighted in the ability to break an addiction to alcohol or gambling for many of the informants. It is not possible to discern a specific social relationship that is universal in breaking an addiction and remaining abstinent yet.

Spel om pengar är vanligt förekommande för människor i vårt samhälle. Spelproblematik är ett folkhälsoproblem, där unga män i åldern 18-24 år står för den största ökningen. Enligt vetenskapliga studier är de främsta riskfaktorerna för att utveckla spelberoende tillgänglighet, tidig speldebut, kognitiva störningar, alkoholmissbruk och psykisk ohälsa. Ålder, kön och etnicitet utgör riskgrupper. Syftet med studien är att undersöka vad som gör att en människa hamnar i ett spelberoende och vad som utgör vändpunkten i en människas liv. Metod och tillvägagångssätt: vi har använt oss av kvalitativ metodik, där semistrukturerade intervjuer utfördes på sju numera spelfria män, bosatta i närheten av Malmö och Göteborg. Resultat: De faktorer som kan antas påverka utvecklingen ett spelberoende är acceptansen till spel, tillgänglighet, svag självkänsla och andra missbruk, främst alkohol. Faktorer som är avgörande för att ta sig ur spelberoendet är kombinationen av en inre övertygelse om att vilja ta sig ur sitt beroende samt stöd från omgivningen. De viktigaste sätten att arbeta på för att förebygga spelberoende är via skärpt lagstiftning och tillsyn av spelmarknaden. Information med syfte att medvetandegöra och problematisera spelandet är av stor betydelse i processen att förändra normer och attityder till spelandet. / Gambling for money is common for people in our society. Problem gambling is a public health problem and the group of young men aged 18-24 years has the highest growth. According to scientific studies, the major risk factors for developing pathological gambling are availability, early game debut, age, gender, ethnicity, cognitive disorders, alcohol abuse and mental illness. The aim of this study is to examine what makes an individual fall into a pathological gambling and what constitutes the turning point in the process of quitting gambling. Methodology and approach: we have used qualitative methodology, in which semi-structured interviews were carried out among seven men trying to cope with their pathological gambling, living in areas close to Malmö and Gothenburg. The result: The factors that are crucial for developing a pathological gambling, according to the informants in this study, are: social acceptance of gambling, availability, low self-esteem and other kinds of abuse (mostly alcohol abuse). Factors that are crucial in the process to stop the pathological gambling are an inner conviction about wanting to quit gambling and social support. The most important strategies in preventing pathological gambling are: strict legislation, regulation of the gambling market and acknowledgement of gambling dependency in the Swedish Social Services Act. Information with the aim to raise the awareness and problematize gambling plays an important part in the process of changing norms and attitudes to gambling.

World of Warcraft (WoW) är ett onlinespel som spelas av 11,5 miljoner spelare världen över. För vissa av dessa spelare kan livet i WoW ta över nästan allt, så som jobb, skola, andra fritidsintressen och det sociala livet utanför spelet. Förståelsen för detta spelande går isär. Är det bakomliggande faktorer som bidrar till ett högfrekvent spelande eller är det spelet i sig som är beroendeframkallande? Kan man ens bli spelmissbrukare av WoW? Vi kontaktade informanter från fyra olika verksamheter, vilka alla kommer i kontakt med ungdomar, för att få deras åsikter om onlinespelande. Några av de frågeställningar vi har ämnat besvara handlar om: de professionellas föreställningar om spelaren, om de anser att det är ett socialt problem eller inte samt om det är viktigt för professionella att ha kännedom om livet i virtuella världar så som Wow?. Det vi har kommit fram till är att de professionella i sina svar tycks vara färgade av sina respektive yrkesroller. Deras olika förklaringsmodeller, som bl a handlar om bakomliggande orsaker till ett problematiskt spelande, stämmer väl överens med den verksamhet de arbetar i. Det konstateras i intervjuerna att det kan vara svårt att skilja på vad som är vanliga tonårsproblem och vad som är dataspelsberoende samt att det finns en risk för moralpanik då det handlar om dessa frågor. / World of Warcraft (WoW) is an online game that has 11.5 million players all over the world. For some players life in WoW can become more important than real life. The understanding of the game diverges. Is it the excessive amount of time playing the game or the game itself that’s addictive? Is it even possible to get addicted to WoW? We contacted four informants from four different professions, that all work with young people, to get their opinions about online gaming. Some of the questions we have tried to answer is about professional conception of the player, if they consider gaming to be a social problem or not and if it´s important for professionals to have knowledge about the life in virtual worlds such as WoW?.Our findings show that the informants seem to be influenced by their respective roles of profession. Their different explanations, which contain the underlying causes to a problematical gaming, correlates with their profession. We have come to understand that it is difficult to separate what is ordinary teenage problems and what is video game addiction and also that there is a risk for moral panic talking about these questions.

The aim of this paper is to examine the construction of problems with gambling as a social problem. We have through a document study examined the intertwined causes, consequences, actors and solutions related to gambling and how twentyone Swedish municipalities define gambling through their official strategies. In regard to rather recent changes in the law (SFS 2001:453) with added responsibility to the municipalities, gambling is now a part of addiction. Our results show that few regulatory documents mention causes behind gambling disorder and most of the municipalities focus on solutions. The choice and use of terms seems to vary and to what extent they mention gambling as a part of their social work. We have also observed that a conjunction between mental health issues and gambling problems are described as both cause and consequence, which appears necessary to be recognized during treatment. We consider that our result also shows a possible variety in the attitudes and ideas of what a gambling addiction or abuse means for the individuals and/or the society as a whole. In summary it appears that regarding where one lives in Sweden, the care for gamblers in need of support will continue to differ.

Since the new Swedish law was implemented in 2018, where hazard gambling was included in treating people with addiction, we wanted to investigate how the Swedish municipality and region collaborated to treat people with the syndrome. The purpose was to get a deeper understanding of how the municipality and region collaborate to reach consensus with people experiencing hazard gambling. The methods used to collect data was by qualitative semi-structured interviews through zoom- and team meetings. The results shows prerequisites for collaboration, aspects of power structures in the collaboration and organizational factors for reaching consensus. The conclusion is that the collaboration depends on co-morbidity, the effect of the hierarchy in- and between the organizations, the difference of the law and guidelines between the organizations to make the collaboration effective and that it is a lot of work to be done for reaching full potential in the collaborative process.