Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor är ett folkhälsoproblem och står för en femtedel av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Var annan kvinna och var tredje man i åldrarna 16-84 år rapporterar att de inte har några ohälsosamma levnadsvanor. (Socialstyrelsen, 2011; Folkhälsomyndigheten, 2014). De flesta distriktssköterskor och sjuksköterskor i den svenska primärvården tycker att det är viktigt att arbeta med patienternas levnadsvanor, de tycker även att arbetet behöver utvecklas (Kardakis, Weinehall, Jerdén, Nyström & Johansson, 2013). Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med rådgivning om levnadsvanor till patienter i primärvården. Syftet är också att undersöka hur de skulle vilja arbeta, vilken kunskap de tycker sig ha och om de anser att de behöver ytterligare kunskap om rådgivning kring levnadsvanor. Metod: En totalundersökning gjordes där samtliga distriktssköterskor och sjuksköterskor verksamma inom primärvårdens vårdcentraler i föreliggande landsting inkluderades i studien. Data samlades in med hjälp av en webbenkät. Resultat: Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg att arbetet med levnadsvanor var mycket eller ganska viktigt och att de flesta arbetade med rådgivning om levnadsvanor i ganska stor utsträckning. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan specialistutbildade och grundutbildande sjuksköterskor. Slutsats: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården i föreliggande landsting anser att arbetet med rådgivning om levnadsvanor är mycket viktigt. De arbetar också mycket med detta och anser sig ha kunskaper inom området, men de vill ändå arbeta mer med rådgivning om levnadsvanor och utveckla sin kompetens.  Det är tydligt att distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården är en underutnyttjad resurs i arbetet med levnadsvanor. / Background: Unhealthy lifestyle behaviour is a public health problem, accounting for a fifth of the total burden of disease in Sweden. Every second woman and every third man aged 16-84 years report that they do not have any unhealthy lifestyle behaviours. (Socialstyrelsen, 2011; Folkhälsomyndigheten, 2014). Most district nurses and registered nurses in Swedish primary health care think it is important to work with lifestyle behaviours, they also think there is need for improvement (Kardakis, Weinehall, Jerdén, Nystrom & Johansson, 2013). Aim: To examine the extent to which district nurses and nurses are working with counseling patients on lifestyle behaviours in primary health care. The aim is also to examine how they would like to work, what knowledge they think they have and if they feel they need additional knowledge of counseling on lifestyle behaviours. Method: A comprehensive survey was made in which all district nurses and registered nurses working in primary health care centers in the present county were included in the study. Data were collected using an online survey. Results: The results showed that most respondents felt that the work with lifestyle behaviours was very or quite important. Most of the respondents were working quite widely with counseling on lifestyle behaviours. There were no significant differences between nurses with specialist education and registered nurses. Conclusion: District nurses and registered nurses in primary health care in this county believe that counseling on lifestyle behavior is very important. They also work a lot with this and claim to have knowledge about lifestyle behaviours. Still they want to work more with counseling on lifestyle behaviours and develop their skills. It is clear that district nurses and registered nurses in primary health care is an underutilized resource in the work with lifestyle behaviours.

Sjuksköterskan kommer i sitt arbete i kontakt med patienter som mår psykisk dåligt och som också brukar alkohol eller tobak. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion samt rökning hos 40-, 50- och 60-åriga män och kvinnor. Studien hade en kvantitativ deskriptiv design och var en retrospektiv tvärsnittstudie. Data som användes var ett redan inhämtat material från Hälsolyftet som genomförts i två län i södra Sverige år 2014. Dataanalysen gjordes i Pearson`s Chi-square test, Kruskal-Wallis test, Student´s t-test och en-vägs ANOVA. Som statistiskt program användes SPSS version 11.0. I resultatet framkom att det inte fanns något samband mellan psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion samt rökning. Det framkom intressanta mönster när enskilda variabler studerades. Även om inget samband sågs är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om psykisk ohälsa, alkohol och rökningens effekter och hur de påverkar varandra. Kunskapen bidrar till en bättre identifiering och behandling av samband mellan psykisk ohälsa och alkohol samt rökning. / The nurse in her work comes in contact with patients with mental illness and who also consume alcohol and tobacco. The purpose of this study was to examine the relationship between mental illness and alcohol and smoking at 40-, 50- and 60 year old men and women. The study had a quantitative descriptive design and was a retrospective cross-sectional study. The data that were used was material already obtained by the Health Initiative conducted in two counties in southern Sweden in 2014. The data was done in Pearson`s Chi-square test, Kruskal-Wallis test, Student's t test and one-way ANOVA. As a statistical program, SPSS version 11.0 was used. The result showed that there was no correlation between mental health and alcohol consumption and smoking. Although no association was seen, it is important for the nurse to have knowledge of mental illness, alcohol and smoking, and how they affect each other. This knowledge contributes to a better identification and treatment between mental illness and alcohol consumption and smoking.

Introduktion: Fysisk inaktivitet och stillasittande beteende är två av de största riskfaktorerna för ohälsa, sjukdom och död i västvärlden idag. Många människor uppfyller inte riktlinjerna kring regelbunden fysisk aktivitet, och studenter är inget undantag. Aktiva studenter var ett projekt på KTHhallen i Stockholm som bedrevs för sjätte året i rad med syftet att få fysiskt inaktiva studenter att bli aktiva. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka varför deltagarna valde att delta i Aktiva studenter, hur de upplevde projektet samt om de upplevde några effekter av sitt deltagande och i så fall på vilket sätt.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sex semistrukturerade intervjuer. Materialet sorterades med hjälp av studiens syfte och diskuterades sedan med hjälp av Deci och Ryans Self-Determination Theory och tidigare forskning inom ämnet. Resultat: Alla deltagare brukade vara fysiskt aktiva när de var yngre, men hade de senaste åren varit inaktiva. De definierade sig ändå som aktiva personer, vilket var en av huvudanledningarna till att de ansökte till Aktiva studenter. De ville återfå sina gamla vanor. Studien visade att Aktiva studenter hade positiva effekter på deltagarnas fysiska aktivitetsvanor. Nästan alla deltagare trodde att de skulle fortsätta med dessa vanor om ett och tio år. Studien visade också att den ökade fysiska aktivitetsnivån hade positiva effekter på deras fysiska och mentala hälsa.  Konklusion: Genom deltagande i Aktiva studenter ökade deltagarnas motivation till fysisk aktivitet, och då främst den yttre motivationen. Studenterna som deltog i studien hade varit aktiva tidigare i livet men var inaktiva vid projektets start. Det är därför inte möjligt att utifrån denna studie säga om och hur studenter som aldrig varit fysiskt aktiva tidigare, och som är fullständigt omotiverade till att bli detta, skulle påverkas av ett liknande projekt då de inte förekom som deltagare i studien, men trots detta kan ha deltagit i projektet.

Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga hur dental implantatbehandling påverkar livskvaliteten avseende upplevd tuggförmåga, smak, talet, utseendet och munhygienvanor samt själförtroendet. Material och metod: En empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats utfördes på tre olika tandkliniker i Stockholm under perioden feb - april 2012. Enkät med följebrev och frankerat svarskuvert sändes ut genom konsekutivt urval till 83 patienter. Fyrtio patienter varav 15 män och 25 kvinnor, med medelåldrar 66,5 år (34 – 89 år), valde att delta i studien. Analys av svaren utfördes i statistikprogrammet IBM® SPSS® 19. Resultat: Andelen deltagare som upplevde en förbättring i upplevd tuggförmåga uppgick till 42,5 %, talet och smaken upplevdes inte ha förändrats av 85,0 % efter implantatbehandling. Vad gäller utseendet upplevde 27,5 % att det hade blivit bättre och 62,5 % att det inte var någon förändring. Det var 22,5 % som upplevde att självförtroendet hade blivit bättre, medan 75,0 % av deltagarna inte upplevde en förändring i självförtroendet efter implantatbehandlingen. Majoriteten (85,0 %) av deltagarna tyckte inte att deras sociala liv hade förändrats efter behandlingen, medan 7,5 % av patienterna rapporterade att det hade blivit bättre. I resultatet kunde noteras att 17,5 % av patienterna tyckte att det var enklare/lättare att utföra munhygienen medan 75,0 % upplevde ingen förändring med att utföra munhygien efter implantatbehandlingen. Konklusion: En förbättring i oral hälsorelaterad livskvalitet avseende alla studerade faktorer kunde ses hos en del patienter efter implantatbehandling. Flertalet patienter upplever dock ingen förändring i oral hälsorelaterad livskvalitet. / Purpose: The purpose of this survey study was to identify how dental implant treatment affects quality of life regarding chewing ability, taste, speech, appearance, oral hygiene habits, and self-confidence. Materials and methods: An empirical survey study with quantitative data was performed on three different dental clinics in Stockholm during the time period Feb - April 2012. Questionnaire with a covering letter and stamped envelope was sent to a consecutive sample of 83 patients. Participants, 40 patients, 15 men and 25 women, mean age 66.5 years (34 - 89), voluntarily chose to participate in the study. Analyses of responses were performed in statistical software IBM ® SPSS ® 19. Results: The proportion of participants who experienced an improvement in perceived chewing ability was 42,5 %, speech and the taste was perceived not to have changed by 85,0 % after dental implant treatment. Regarding the appearance, 27,5 % said it had improved and 62,5 % that there was no change. There were 22,5 % who felt that their self- confidence had improved, while 75,0 % of participants did not experience a change in self- confidence after dental implant treatment. The majority (85,0 %) of participants did not think their social life had changed after treatment, while 7,5 % of patients reported that it had become better. The result could be noted that 17,5 % of patients found it simpler/ easier to perform oral hygiene while 75,0 % experienced no change in the performance of oral hygiene after dental implant treatment. Conclusion: An improvement in oral health- related quality of life for all studied factors could be observed in some patients after dental implant treatment. Most patients experience no change in oral health- related quality of life after dental implant treatment.

<p>Hälsosamma levnadsvanor är en viktig förutsättning för att skapa en positiv hälsoutveckling och kostvanor, fysisk aktivitet och stress är faktorer som påverkar hälsan. Till följd av den senare tidens förändringar i samhället har befolkningens levnadsvanor förändrats till en mer ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och stressen har ökat. De förändrade levnadsvanorna har påverkat folkhälsan, och att satsa på dessa områden i folkhälsoarbetet kan ge betydelsefulla hälsovinster. Landstinget Västmanland driver ett projekt med syftet att främja hälsosamma levnadsvanor. I projektet ingår ”Kom i form gruppen” som är en gruppverksamhet som inriktas på kost, fysisk aktivitet och stress. Syftet var att undersöka deltagarnas upplevelser av deltagandet i ”Kom i form gruppen” och om deltagandet har påverkat deras levnadsvanor. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med intervjuer. Resultatet visar att innehållet på träffarna inte har gett någon ny kunskap. Deltagandet har gett medvetenhet och motivation och upplevelsen om kostvanor har påverkats varierar mellan deltagarna. Deltagarnas motionsvanor har påverkats genom regelbundna motionstillfällen och vardagsmotion. Påverkan på stress har inte skett men de försöker att tänka på att stressa mindre. Tidsbrist och stress upplevs dock som ett hinder för att leva hälsosamt.</p> / <p>Healthy lifestyles are an important condition for creating a positive health and dietary habits, physical activity and stress are factors that affect health. As a result of recent changes in society people's lifestyles have changes through unhealthy diet, physical inactivity, and stress has increased. Changing lifestyles have affected public health, and to invest in these areas in public health work can provide significant health benefits. Västmanland County Council operates a project to promote healthy behavior. The project includes "Kom i form gruppen" which is a group that focuses on nutrition, physical activity and stress. The aim was to investigate participants' experiences of participation in "Kom i form gruppen" and if the participation has affected their lifestyles. To answer the purpose, a qualitative approach with interviews used. The result shows that the content of the meetings has not identified any new knowledge. Participation has provided awareness and motivation and appreciation of food habits have been affected varied between participants. The participants' exercise habits have been affected by regular exercise occasions and everyday physical activity. Effect of stress has not been made, but they try to think about to rush less. Lack of time and stress, however, perceived as an impediment to healthy living.</p>

Föräldrarnas levnadsvanor kan vara avgörande för hur barnets framtida levnadsvanor kommer att se ut och är därför väsentliga ur ett folkhälsoperspektiv.   Syftet med denna studie var att undersöka de värmländska föräldrarnas upplevelse av 3-års teambesök på barnavårdscentralerna (BVC) i Värmland. Teambesöket, där både barnhälsovårdsläkare och barnhälsovårdssjuksköterska träffar föräldrarna tillsammans har som syfte att prata om levnadsvanor med alla föräldrar ur ett hälsofrämjande perspektiv som innebär att utgå från faktorer som bidrar till att främja och bevara hälsan.     För att svara på syftet användes kvalitativ induktiv metod. Urvalet, tio föräldrar, var strategiskt och kompletterades med ett bekvämlighetsurval. Datainsamlingen skedde genom intervjuer som spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys metod. Resultatet från denna studie visar att upplevelsen av 3-års teambesöket på BVC i Värmland skiljer sig åt avseende personalens bemötande. Faktorer som avgjorde upplevelse av ”det goda mötet” berodde inte endast på BVC-personalens tidsbrist utan upplevelsen påverkades också av förhållningssättet, innefattande struktur och arbetssätt på teambesöket. Det var viktigt för en positiv upplevelse att känna att alla blev delaktiga i ett samtal som inte är utpekande och som kan ge möjlighet till reflektion samt bekräftelse på att man som förälder gör rätt.  Det är dessa aspekter som leder till att föräldrarna känner sig stärkta i sitt föräldraskap. Föräldrarna upplevde levnadsvanefrågor som viktiga likaså uppföljningen av BVC samt att tilliten till BVC:s arbete med att övervaka och följa upp barns hälsa var stark.   Mot bakgrund av studiens resultat föreslås åtgärder för att förbättra struktur, samarbete och roller på teambesöket på BVC i Värmland.

Bakgrund Ett stort antal nyanlända barn och ungdomar har börjat skola i Sverige under de senaste åren. Skolsköterskor har en unik möjlighet att på ett jämlikt sätt främja hälsa och en hälsosam livsstil hos dessa barn och ungdomar. Tidigare studier visar en särskild utsatthet i denna grupp vilket ligger till grund för föreliggande studie. Syftet med studien var att beskriva hur skolsköterskor arbetar för att främja en god livsstil hos nyanlända barn och ungdomar i Sverige.   Metoden var kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet genererade i två huvudkategorier som mynnade i ett tema. Huvudkategorierna var Följsam och lyhörd i mötet och Driva arbetet framåt genom att tänka nytt och temat som dessa mynnade i var Genom mötet med individen skapas möjligheter och utveckling. Konklusionen visar på betydelsen av att skapa ett möte med det nyanlända barnet genom att på ett följsamt sätt skapa trygghet, tillit och att ge relevant information. Men även behovet av att tänka nytt, anpassa och på så sätt skapa förutsättningar för hälsofrämjande arbete. Föreliggande studie pekar även på de utmaningar som skolsköterskor ställts inför de senaste åren och behovet av ytterligare forskning. / The background A large number of newly arrived immigrant children and adolescents have started school in Sweden in recent years. School nurses have a unique opportunity to promote health and a healthy lifestyle in these children and adolescents equally. Previous studies show a particular vulnerability in this group, which forms the basis of the present study. The purpose of the study was to describe how school nurses work to promote a good lifestyle with newly arrived immigrant children and adolescents in Sweden. The method used was qualitative with an inductive approach. Semi-structured interviews were used as a data collection method and analyzed according to qualitative content analysis. The result generated in two main categories that resulted in a theme. The main categories were Flexible and responsive in the meeting and Force the work forward by thinking new and the theme that these resulted in was Through the meeting with the individual, opportunities and progress are created. The conclusion shows the importance of creating a meeting with the newly arrived immigrant child by providing security, trust and relevant information. Present study also points to the challenges faced by school nurses in recent years and the need for further research.

Bakgrund: Det som utgör de största riskfaktorerna för ohälsa idag är alkohol, rökning och otillräcklig fysisk aktivitet. Preoperativt är det önskvärt att patienten befinner sig i bästa skick för att minska komplikationsriskerna. Det ställs idag inom vissa regioner krav på patienter att förändra sina levnadsvanor. Sveriges regering har utvecklat prioriteringsutredningen “Vårdens svåra val”, för att stötta sjukvården i dessa etiskt svåra beslut. Syfte: Belysa patientens upplevelse av förändringar av sina levnadsvanor i den preoperativa fasen. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie. 13 vetenskapliga artiklar har inkluderades. Manifest innehållsanalys har använts för att få fram resultatet. Resultat: Efter kategoriseringen framkom två stycken huvudteman; patientens eget ansvar och vårdpersonalens betydelse. Till dessa huvudteman tillhörde 2 teman vardera: genom preoperativ information ökade patientens motivation, positiva hälsoeffekter av förändrade levnadsvanor, olika attityder till förändrade levnadsvanor och verktyg för att lyckas med förändrade levnadsvanor. Slutsats: Patienterna ansåg att det var deras eget ansvar att lyckas med förändrade levnadsvanor i den preoperativa fasen. Genom den preoperativa informationen var det enklare att finna motivationen för att lyckas. Det som vårdpersonalen förmedlat till patienten har betydelse för det slutgiltiga operationsresultatet. Vårdpersonalen spelade en stor roll, vars engagemang gjorde så att patienterna motiverades till att försöka förändra sina levnadsvanor. Patienterna önskade anpassade och lättillgängliga verktyg att använda sig av för att kunna ändra sina levnadsvanor i den preoperativa fasen.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom som orsakas av att immunförsvaret angriper betacellerna i pankreas vilket medför insulinbrist. Denna formen av diabetes kan enbart behandlas med insulin. Individer som lever med diabetes mellitus typ 1 kan ha en förkortad livslängd, vilket till stor del beror på uppkomna komplikationer till följd av sjukdomen. Individens beslutsfattande gällande levnadsvanor är direkt avgörande för individens hälsa. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt där samtal om levnadsvanor är av största vikt. Syfte: Syftet med denna studien var att beskriva hur vuxna individer med diabetes mellitus typ 1 upplever att deras levnadsvanor har påverkats av sjukdomen.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ design med en induktiv ansats. Litteraturstudien utgick ifrån fyra patografier och analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på två huvudkategorier och fem underkategorier. Kategorierna återspeglar vuxna individers upplevelser av hur levnadsvanor har påverkats av sjukdomen diabetes mellitus typ 1. Huvudkategorierna är att behöva planera kostintag och att behöva planera fysisk aktivitet. Slutsats: Resultatet ger en inblick i hur vuxna individer upplever att diabetes mellitus typ 1 har påverkat deras levnadsvanor. Det framkom att sjukdomen har utgjort en ny form av planering kring kosten och den fysiska aktiviteten. Individerna upplevde att förändringar av gamla levnadsvanor var av vikt för att undvika komplikationer som diabetes mellitus typ 1 kan medföra. Resultatet riktar sig i första hand mot vårdpersonal, det kan tillämpas som en vägledning i mötet med patienterna.

Personer med pre-diabetes löper hög risk att utveckla diabetes mellitus typ två, vilket kan medföra flera allvarliga komplikationer. Förbyggande arbete kan minska personligt lidande och samhällets kostnader. Flera studier visar att livsstilsinterventioner är effektiva och kan skjuta upp eller förhindra debut av sjukdomen. Projektet ”Hälsosamma levnadsvanor vid förhöjda blodsockervärden” är ett pågående projekt, som är inriktat på att aktivt finna pre-diabetiker och ge dem stöd. Syftet med vår studie var att beskriva hur personer med pre-diabetes upplever det att ingå i projektet. Sju personer med pre-diabetes har därför intervjuats med kvalitativ intervjumetod och analysen har skett med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet belyses genom fem huvudkategorier: Personlig insikt i att kunna påverka sin framtida hälsa, Främjande av egna resurser, Individuella strategier för livsstilsförändringar, Mer hälsosam livsstil och en ökad medvetenhet samt Att följas upp inger trygghet. Tilltron till den egna förmågan främjades, men även oro och tvivel på den egna förmågan uttrycktes. I resultatet belyses vikten av bemötandet och betydelsen av en dialog som utgår från pre-diabetikerns livsvärld, vilket upplevdes viktigt för att motivera till livsstilsförändringar. Deltagarnas upplevelser av att ingå i ett projekt av detta slag visar på att detta är ett sätt att bedriva hälsofrämjande arbete för denna patientgrupp. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska