Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM. Syfte: Syftet är att genomen litteraturöversikt belysa hur livsstilsintervention påverkar personer med T2DM. Metod:Denna literaturöversikt baseras på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ ochmixad ansats. Resultat: Resultatet visade att motiverande samtal och gruppdiskussioner varett effektivt sätt att höja motivation och kunskapsnivån hos personer med T2DM. Kost ochträningsinterventioner hade sin främsta styrka i att signifikant förbättra fysiologiska aspektersom t.ex. HbA1c och midjemått, men även psykologiska förbättringar kunde ses, somminskad oro för kardiovaskulära sjukdomar. Tekniska hjälpmedel för egenvårdåskådliggjorde sambandet mellan levnadsvanor och glykemisk kontroll. Diskussion: Vi anseratt det inte finns ett överlägset alternativ av interventionerna, vi vill belysa vikten av stegvisförändring, med början på en intervention för att öka motivationen. Det är viktigt attinterventionen känns meningsfull för individen. Slutsats: Det kan i verkligheten vara svårt attuppnå en helt individbaserad vård, vi anser med detta i åtanke att motiverande samtal är denbästa standardiserade lösningen.

Personer med pre-diabetes löper hög risk att utveckla diabetes mellitus typ två, vilket kan medföra flera allvarliga komplikationer. Förbyggande arbete kan minska personligt lidande och samhällets kostnader. Flera studier visar att livsstilsinterventioner är effektiva och kan skjuta upp eller förhindra debut av sjukdomen. Projektet ”Hälsosamma levnadsvanor vid förhöjda blodsockervärden” är ett pågående projekt, som är inriktat på att aktivt finna pre-diabetiker och ge dem stöd. Syftet med vår studie var att beskriva hur personer med pre-diabetes upplever det att ingå i projektet. Sju personer med pre-diabetes har därför intervjuats med kvalitativ intervjumetod och analysen har skett med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet belyses genom fem huvudkategorier: Personlig insikt i att kunna påverka sin framtida hälsa, Främjande av egna resurser, Individuella strategier för livsstilsförändringar, Mer hälsosam livsstil och en ökad medvetenhet samt Att följas upp inger trygghet. Tilltron till den egna förmågan främjades, men även oro och tvivel på den egna förmågan uttrycktes. I resultatet belyses vikten av bemötandet och betydelsen av en dialog som utgår från pre-diabetikerns livsvärld, vilket upplevdes viktigt för att motivera till livsstilsförändringar. Deltagarnas upplevelser av att ingå i ett projekt av detta slag visar på att detta är ett sätt att bedriva hälsofrämjande arbete för denna patientgrupp. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Inledning: Regeringens folkhälsopolitik syftar till att förmedla kunskap och insikt vilket gör det möjligt för människor att kunna utveckla de färdigheter som krävs för en hälsosam livsstil. När det gäller förändringar på den egna livsstilen behöver man investera tid och resurser för att uppnå sina mål. Syfte: Syftet med studien är att utvärdera den tio veckors hälsofrämjande livsstilsintervention som Karlskrona kommun i samarbete med en extern aktör låtit anställda i kommunen genomföra. Utvärderingen sker utefter följande frågeställning: Har deltagarnas kroppsfettprocent (%BF), Body Mass Index (BMI) och maximala syreupptagningsförmåga (VO2max) förändrats under interventionen? Metod: Forskarna har valt att göra en interventionsstudie med kvantitativa metoder. En utvärdering har gjorts på 37 deltagare som ingått i tio veckors intervention. Resultat: %BF visade ingen signifikant skillnad (p=0,095) mellan testtillfällena. BMI visade en signifikant minskning med 0,37kg/m2 (p=0,011). VO2max visade en signifikant ökning med 2,28 ml/kg/min (p=0,00). I hur stor utstäckning deltagare närvarade hade ingen statistisk signifikant skillnad på %BF (p=0,826), BMI (p=0,426) eller VO2max (p=0,491). Konklusion:Interventionen kan för deltagarna ha bidragit till hälsoförbättringar i BMI och VO2max.

Syfte: Utlandsfödda kvinnor har sämre hälsa och löper ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning. Dessutom nyttjar de inte mödravården eller deltar i förlossnings- och föräldraförberedande utbildning i samma utsträckning som svenskfödda, och de är även mindre benägna att uppnå den rekommenderade mängden fysisk aktivitet. Den här studien syftar till att utforska erfarenheterna av att delta i livsstilsinterventionen ”Dansa in förlossningen”, med fokus på integration och fysisk aktivitet, ur de deltagande gravida kvinnornas, barnmorskornas och kulturtolksdoulornas perspektiv. Metod: Den här studien baseras på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes från mars 2019 till december 2020 med tio kvinnor som deltog i livsstilsinterventionen: fyra gravida kvinnor, tre barnmorskor och tre kulturtolksdoulor. Tematisk analys tillämpades för att analysera data.  Resultat: Resultatet indikerade ett övergripande tema, ”Kollektiv kvinnokraft”, som genomsyrade deltagarna gemensamma erfarenheter av att delta i livsstilsinterventionen. Det baserades på tre huvudteman, vilka i sin tur upprätthölls av sju underteman relaterade till deltagarnas upplevelser: ”Tillhörighet i den nya gemenskapen” och ”Närhet till andra kvinnor” under huvudtemat “Tillhörighet”, “Frambringande av positiva känslor” och “Få kroppen i rörelse” under huvudtemat “Glädje” samt  “Kvinnor stöttar kvinnor”, “Kunskapsdelning” och “Kulturellt utbyte” under huvudtemat ”Engagemang”.   Originalitet: Resultatet visar att deltagandet i livsstilsinterventionen ”Dansa in förlossningen” skapade positiva hälsofrämjande upplevelser och att liknande insatser i framtiden bör övervägas för  att främja hälsa bland kvinnor. / Purpose: Foreign-born women have poorer health and are at increased risk of complications during pregnancy and childbirth. In addition, they do not participate in the planned antenatal care to the same extent as natives, and they are also less likely to reach the recommended amount of physical activity. This study aimsto explore the experiences of participating in the lifestyle intervention “Dancing for birth”, focusing on integration and physical activity, from the perspectives of the participating pregnant women, midwives and cultural interpreter doulas. Method: This study is based on a qualitative method with an inductive approach. Qualitative interviews were conducted from March 2019 to December 2020, with ten women who participated in the lifestyle intervention; four pregnant women, three midwives and three cultural interpreter doulas. Thematic analysis was used to analyze the data. Results: Findings an overall theme, “Womanhood”, which permeated the participants shared experiences of participating in the lifestyle intervention. It was based on three main themes, which in turn sustained by seven sub-themes related to the participants' experiences: “Belonging in the new community” and “Relatedness to other women” under the main theme “Belongingness”, “Cultivating positive emotions” and “Get the body moving” under the main theme “Joyfulness” and “Women supporting women”, “Knowledge sharing” and “Cultural exchange” under the main theme “Committedness”. Originality: The findings suggest that the participation in the lifestyle intervention “Dancing for birth” created positive health-promoting experiences and that similar interventions in the future should be considered to promote health among women.