<p>Syftet med denna studie var att beskriva pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder i samband med öppen hjärtkirurgi. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och beror till största delen på aterosklerotiska förändringar. Riskfaktorerna för att drabbas skiljer sig något mellan män och kvinnor. De mest förekommande typerna av öppna hjärtoperationer är klaffoperationer och koronar bypassoperation (CABG). Vanliga komplikationer i samband med dessa operationer är pre- och postoperativ ängslan, lungkomplikationer och smärta. Omvårdnaden som sjuksköterskan ger innefattar bland annat förebyggande och behandlande åtgärder. En systematisk litteraturstudie har använts som metod. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline Pubmed. Tretton kvantitativa studier ligger till grund för vårt resultat. Resultaten visade på flertalet olika omvårdnadsåtgärder där interventionerna behandlade just ängslan, smärta och lungkomplikationer, men även åtgärder för att minska utvecklingen och progredieringen av trycksår samt åtgärder för att påskynda patientens återhämtning. De flesta av dessa omvårdnadsåtgärder är idag praxis på thoraxavdelningar, men vi fann att det fortfarande finns mycket sjuksköterskan kan göra, framförallt för att minska ängslan hos denna patientgrupp. Information, undervisning kring vårdförloppet är en enkel och effektiv omvårdnadsåtgärd som vi anser bör utvecklas. En annan omvårdnadsåtgärd som skulle kunna tillämpas mer är musiklyssning, som har visat sig ha en god effekt på ängslan.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder i samband med öppen hjärtkirurgi. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och beror till största delen på aterosklerotiska förändringar. Riskfaktorerna för att drabbas skiljer sig något mellan män och kvinnor. De mest förekommande typerna av öppna hjärtoperationer är klaffoperationer och koronar bypassoperation (CABG). Vanliga komplikationer i samband med dessa operationer är pre- och postoperativ ängslan, lungkomplikationer och smärta. Omvårdnaden som sjuksköterskan ger innefattar bland annat förebyggande och behandlande åtgärder. En systematisk litteraturstudie har använts som metod. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline Pubmed. Tretton kvantitativa studier ligger till grund för vårt resultat. Resultaten visade på flertalet olika omvårdnadsåtgärder där interventionerna behandlade just ängslan, smärta och lungkomplikationer, men även åtgärder för att minska utvecklingen och progredieringen av trycksår samt åtgärder för att påskynda patientens återhämtning. De flesta av dessa omvårdnadsåtgärder är idag praxis på thoraxavdelningar, men vi fann att det fortfarande finns mycket sjuksköterskan kan göra, framförallt för att minska ängslan hos denna patientgrupp. Information, undervisning kring vårdförloppet är en enkel och effektiv omvårdnadsåtgärd som vi anser bör utvecklas. En annan omvårdnadsåtgärd som skulle kunna tillämpas mer är musiklyssning, som har visat sig ha en god effekt på ängslan.

Bakgrund: Majoriteten av alla patienter som skall sövas inför en operation är rädda för den anestesi och kirurgi som väntar. Det är svårt att definiera vad trygghet innebär och hur det kan skapas för en enskild person, eftersom detta kan variera från individ till individ. Trygghet är en viktig del av hälsa och finns med som krav på hälso- och sjukvården i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt denna ska vården kunna tillgodose patientens behov av trygghet under vårdtiden. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår och inser vikten av att skapa trygghet för patienten, för att kunna ge en ökad trygghet när det behövs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors strategier för att skapa trygghet hos patienter inför en anestesi. Metod: Examensarbetet består av en kvalitativ innehållsanalys med en intervjuguide baserad på semistrukturerade frågor. Studien utgår från intervjuer med tolv stycken anestesisjuksköterskor verksamma vid tre olika sjukhus i västra Sverige.Resultat: Resultatet bygger på tre huvudkategorier: Kommunikation, Med hjälp av yttre faktorer samt Individanpassadvård. Slutsats: Att anpassa mötet utifrån patienten var viktigt för att skapa trygghet. Anestesisjuksköterskan skapade trygghet genom att kommunicera, informera samt via kroppskontakt. Trygghet skapades även genom anestesisjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten, samt, ett gott teamarbete och med hjälp av läkemedel. En viktig aspekt i processen med att skapa trygghet var även att låta anhöriga få vara en stöttande del inför anestesi. Nyckelord: Anestesi, Trygghet, Preoperativt, Patient / Background: The majority of patients that are going to need anesthesia before surgical procedures are afraid of being anesthesised and the surgical procedure awaiting. It is difficult to define what security for the patient is and how it can be created for the individual, as this can vary from individual to individual. The sense of security is an important part of health and wellbeing and is included as a criteria for health and medical care, that is included in Swedish hälso och sjukvårds lagen. According to this, so must medical care meet the need of the patient security during care. It is important that the anesthesia nurse understands and realizes the importance of the feeling of security for the patient, and so enables him/her to give increased security when needed.Aim: The Aim of this study was to examine the anesthesia nurses strategies for create a sense of security in patients before anesthesia.Method: This study consist of a qualitative content analysis with an interview guide based on semi-constructed questions. Twelve anesthesia nurses from three different hospitals in the west of Sweden were interviewed.Result: The result builds upon three main categories: Communication, With help of outer factors and personalized care.Conclusion: To adapt the meeting from the patient perspective was as important to create a sense of security. The anesthesia nurse created a sense of security through communication by informing the patient and through body contact. A sense of security was also created through the anesthesia nurses approach to the patient, good team work and through medications. An important aspect to create a sense of security was to let a next of kin be a support.Key words: anesthesiology, sense of security, pre-operative,patient.

En av anestesisjuksköterskors uppgifter på en operationsavdelning är att ta emot och förbereda patienten inför narkos. Anestesisjuksköterskor bör arbeta utefter en perioperativ vårdprocess där ett pre- intra- och postoperativt samtal med patienten ingår. Den vetenskapliga litteraturen i ämnet förespråkar vikten av kontinuitet i patientmötet och den perioperativa vårdprocessen. En välinformerad patient känner sig trygg, vilket leder till minskat vårdlidande och snabbare postoperativ återhämtning. Dagens verksamhet är dåligt anpassad till att följa den perioperativa process som litteraturen beskriver. Syftet med denna studie är därför att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelse av det preoperativa samtalet. Kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys har använts. Nio anestesisjuksköterskor intervjuades med spridning på tre olika sjukhus. Resultatet visar att en bra start på det preoperativa samtalet är en central faktor för en behaglig sövning. Målet med samtalet är en lugn och trygg patient. Begrepp som tillit, förtroende, trygghet, kontinuitet och integritet beskrivs som centrala. Kontinuiteten i patientmötet beskrivs som mycket viktig men är bristande då verksamheten är dåligt anpassad till att följa den perioperativa vårdprocessen. Forskning i ämnet har inte tillämpats i verksamheten trots kunskap om nyttan med ett preoperativt samtal. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Bakgrund; För några år sedan hade anestesisjuksköterskan gott om tid på sig att besöka patienten preoperativt där hon kunde presentera sig och prata med patienten. Det fanns också tid för anestesisjuksköterskan att besöka patienten efter operation för att stämma av att patienten mådde bra och inte hade några frågor. På så vis kunde anestesisjuksköterskan följa patienten hela vägen inför, under och efter operationen. Idag ser verksamheten annorlunda ut. Tiden är knapp och allt fler patienter får träffa anestesisjuksköterska först på operationsdagen. Syfte; Att ur ett patientperspektiv undersöka om patientens behov av bemötande och information tillgodoses i samband med ett allt mer tidspressat operationsschema. Metod; En kvantitativ enkätundersökning gjordes på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås och på Norra Älvsborgs landsting (NÄL), enkätfrågorna togs från en nationell patientenkät. Resultat; 60 enkäter lämnades ut och besvarades av 57 informanter. Resultatet visar att vården över lag upplevs god och förtroende/engagemang fick höga betyg av patienterna. Information och bemötande fick båda också höga poäng, vi fann inga skillnader mellan sjukhusen rörande bemötande. 63% av de svarande kände någon form av oro inför operationen men ett lika stort antal uppgav att de kunde prata om sin oro. Vi fann inget samband mellan oro och bemötande. Diskussion; Patienterna gav genomgåendehöga omdömen rörande information och bemötande. Möjligtvis är det så att oro aldrig helt går att undvika inför en operation. Hursomhelst verkade patienterna ha haft en möjlighet att prata om sin oro. Ett lugnt och bra bemötande kanske räcker långt för att patienten ska känna sig nöjd och trygg med vården.

Patienter som ska genomgå kirurgi är i en sårbar och utsatt situation där många känner oro och rädsla. Det tidspressade operationsschemat ställer stora krav på anestesisjuksköterskan i att förmedla trygghet i det korta preoperativa mötet med patienten. En ökad insikt och djupare förståelse i hur patienter upplever det preoperativa mötet kan öka förutsättningarna för att kunna ge en mer individanpassad vård. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av det preoperativa mötet med anestesisjuksköterskan. Tio semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats har genomförts på patienter som genomgått elektiv kirurgi i generell anestesi. Materialet har analyserats induktivt med kvalitativ innehållsanalys och resulterat i huvudkategorin En känsla av trygghet med följande underkategorier; Anestesisjuksköterskan som förtroendeingivande, Anestesi- sjuksköterskan som god pedagog, Tillfredsställande information från anestesisjuksköterskan, Kort och intensivt möte med anestesisjuksköterskan, Anestesisjuksköterskan som närvarande och Anestesisjuksköterskan som professionell. Resultatet visar att patienterna upplevde en känsla av trygghet i det korta preoperativa mötet med anestesisjuksköterskan. Det som ledde till en känsla av trygghet var tydlig och tillfredsställande information och anestesisjuksköterskan som närvarande, professionell och förtroendeingivande. Detta kan tänkas bidra till vägledning för anestesi- sjuksköterskan i den kliniska verksamheten genom att öka förståelsen och insikten om patienters upplevelser av det preoperativa mötet.

Bakgrund: Det som utgör de största riskfaktorerna för ohälsa idag är alkohol, rökning och otillräcklig fysisk aktivitet. Preoperativt är det önskvärt att patienten befinner sig i bästa skick för att minska komplikationsriskerna. Det ställs idag inom vissa regioner krav på patienter att förändra sina levnadsvanor. Sveriges regering har utvecklat prioriteringsutredningen “Vårdens svåra val”, för att stötta sjukvården i dessa etiskt svåra beslut. Syfte: Belysa patientens upplevelse av förändringar av sina levnadsvanor i den preoperativa fasen. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie. 13 vetenskapliga artiklar har inkluderades. Manifest innehållsanalys har använts för att få fram resultatet. Resultat: Efter kategoriseringen framkom två stycken huvudteman; patientens eget ansvar och vårdpersonalens betydelse. Till dessa huvudteman tillhörde 2 teman vardera: genom preoperativ information ökade patientens motivation, positiva hälsoeffekter av förändrade levnadsvanor, olika attityder till förändrade levnadsvanor och verktyg för att lyckas med förändrade levnadsvanor. Slutsats: Patienterna ansåg att det var deras eget ansvar att lyckas med förändrade levnadsvanor i den preoperativa fasen. Genom den preoperativa informationen var det enklare att finna motivationen för att lyckas. Det som vårdpersonalen förmedlat till patienten har betydelse för det slutgiltiga operationsresultatet. Vårdpersonalen spelade en stor roll, vars engagemang gjorde så att patienterna motiverades till att försöka förändra sina levnadsvanor. Patienterna önskade anpassade och lättillgängliga verktyg att använda sig av för att kunna ändra sina levnadsvanor i den preoperativa fasen.

Sverige är ett land med människor från många olika kulturer och många har ett annat modersmål än svenska. När dessa människor blir sjuka ställer det särskilda krav på sjukvården. I det preoperativa samtalet ska anestesisjuksköterskan ge patienten möjlighet att berätta sin historia och samtidigt samla in data för att kunna planera och utföra säker vård. Språkbarriärer försvårar det preoperativa samtalet. Syftet med denna studie är att beskriva hur anestesisjuksköterskor erfar det preoperativa samtalet med den icke svensktalande patienten. Metoden som använts var kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades. I resultatet framkom det övergripande temat; För patientens skull tar anestesisjuksköterskan kontroll. Anestesisjuksköterskorna upplevde att det var en utmaning att ge trygghet och få patienten delaktig. Det var viktigt att komma väl förberedd till det preoperativa samtalet och det var viktigt att patienten var väl förberedd redan innan det preoperativa samtalet. För anestesisjuksköterskorna var det viktigt att vara medveten om de risker som kunde finnas då språket blev ett hinder för informationsutbyte. Det var viktigt att kunna anpassa sig till den situationen och det kunde de göra genom att använda tolk och kroppsspråk. Anestesisjuksköterskorna lade stort ansvar på sig själva att lösa situationen och mindre ansvar på verksamheten. Verksamheten har dock ett ansvar för att skapa förutsättningar för ett välfungerande preoperativt samtal. Det preoperativa samtalet bör ske en god tid innan operationen, med professionell tolk på plats. Då kan patienten bli väl förberedd. Genom införande av den perioperativa vårdprocessen, goda rutiner och den individuella skickligheten hos anestesisjuksköterskan kan säker vård ges. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Varje dag opereras tusentals patienter i Sverige. Många av dessa sövs ner för att deras kroppar ska klara av den påfrestning som operationen innebär. Anestesisjuksköterskan är med från det att patienten anländer till operationssalen tills patienten lämnas på uppvakningsavdelningen. Inför anestesin sker ett preoperativt samtal som är ett informationsutbyte mellan anestesisjuksköterskan och patienten. Det är ett kort möte där anestesisjuksköterskan måste inhämta nödvändig information om patienten och samtidigt göra sitt bästa för att patienten ska vara väl förberedd inför anestesin och kunna somna utan frågor och funderingar. Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av mötet med anestesisjuksköterskan i det preoperativa samtalet med fokus på information. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys. Elva patienter intervjuades och i resultatet framkom tre huvudkategorier: Preoperativ information, Anestesisjuksköterskans vårdande hållning och Sress och oro. Patienterna var generellt nöjda med mötet med anestesisjuksköterskan som steg för steg leder dem mot anestesiinduktionen. Det var betydelsefullt för patienterna att känna att de kunde lite på anestesisjuksköteskans professionalitet och kompetens samt hur anestesisjuksköterskan använde sig av humor på ett sätt som upplevdes betryggande. Patienterna berättade även om den stress och oro de kände inför anestesin och hur denna ibland kunde ta överstyr, så att det blev ett hinder att ta till sig informationen som anestesisjuksköterskan gav. Även mycket personal inne på operationssalen kunde ibland leda till stress. Paradoxalt nog vill vissa patienter ha mer information, medan andra vill ha mindre vilket påvisar svårigheterna för anestesisjuksköterskan. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Flertalet patienter som genomgår ett operativt ingrepp kan uppleva vårdlidande i form av oro, betydelsen av information och smärta. Detta är ett stort problem som kan orsaka patienten en förlängd vårdtid, negativa upplevelser av sjukvården och ökat sjukdomslidande. Anestesisjuksköterskans erfarenhet, kunskap och omvårdnadshandlingar har betydelse för att lindra patientens vårdlidande och kan därigenom bidra till ett ökat välbefinnande och stärkt självkänsla för patienten. Tidigare studier visar att det idag finns en oro för patienters välbefinnande, då hälso- och sjukvården efterlyser effektivitet och ekonomisk lönsamhet. Det har också visat sig att betydelsen av patientinformation som en omvårdnadsåtgärd, kraftigt har ökat på grund av allt kortare vårdtider. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva anestesisjuksköterskors möjligheter att lindra patienters vårdlidande. Sex anestesisjuksköterskor intervjuades på en operationsavdelning i västra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med öppna semistrukturerade intervjufrågor. Den kvalitativa forskningsintervjun är ett samtal som ger möjligheter att tolka och skapa en ny kunskap genom dialogen som ett fenomen. I resultatet framkom både hinder och möjligheter som anestesisjuksköterskorna upplevde i sitt arbete för att kunna lindra patienters vårdlidande. Begreppen hinder och möjligheter fick tillhörande underkategorier. I diskussionen belyses resultatet utifrån anestesisjuksköterskornas upplevelser av att tiden inte räcker till. Det pressade arbetsschema som råder på operationsavdelningen, försvårar lindrandet av patienters vårdlidande och anestesisjuksköterskorna ges ingen möjlighet till att genomföra en perioperativ vårdprocess. Det preoperativa samtalet kan förebygga och reducera vårdlidande samt stimulera till välbefinnande och en trygghet hos patienten. Vi kan då nå fram till patienten i ett tidigt stadium, vilket kan lindra patientens vårdlidande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård