Sverige är ett land med människor från många olika kulturer och många har ett annat modersmål än svenska. När dessa människor blir sjuka ställer det särskilda krav på sjukvården. I det preoperativa samtalet ska anestesisjuksköterskan ge patienten möjlighet att berätta sin historia och samtidigt samla in data för att kunna planera och utföra säker vård. Språkbarriärer försvårar det preoperativa samtalet. Syftet med denna studie är att beskriva hur anestesisjuksköterskor erfar det preoperativa samtalet med den icke svensktalande patienten. Metoden som använts var kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades. I resultatet framkom det övergripande temat; För patientens skull tar anestesisjuksköterskan kontroll. Anestesisjuksköterskorna upplevde att det var en utmaning att ge trygghet och få patienten delaktig. Det var viktigt att komma väl förberedd till det preoperativa samtalet och det var viktigt att patienten var väl förberedd redan innan det preoperativa samtalet. För anestesisjuksköterskorna var det viktigt att vara medveten om de risker som kunde finnas då språket blev ett hinder för informationsutbyte. Det var viktigt att kunna anpassa sig till den situationen och det kunde de göra genom att använda tolk och kroppsspråk. Anestesisjuksköterskorna lade stort ansvar på sig själva att lösa situationen och mindre ansvar på verksamheten. Verksamheten har dock ett ansvar för att skapa förutsättningar för ett välfungerande preoperativt samtal. Det preoperativa samtalet bör ske en god tid innan operationen, med professionell tolk på plats. Då kan patienten bli väl förberedd. Genom införande av den perioperativa vårdprocessen, goda rutiner och den individuella skickligheten hos anestesisjuksköterskan kan säker vård ges. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Varje dag opereras tusentals patienter i Sverige. Många av dessa sövs ner för att deras kroppar ska klara av den påfrestning som operationen innebär. Anestesisjuksköterskan är med från det att patienten anländer till operationssalen tills patienten lämnas på uppvakningsavdelningen. Inför anestesin sker ett preoperativt samtal som är ett informationsutbyte mellan anestesisjuksköterskan och patienten. Det är ett kort möte där anestesisjuksköterskan måste inhämta nödvändig information om patienten och samtidigt göra sitt bästa för att patienten ska vara väl förberedd inför anestesin och kunna somna utan frågor och funderingar. Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av mötet med anestesisjuksköterskan i det preoperativa samtalet med fokus på information. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys. Elva patienter intervjuades och i resultatet framkom tre huvudkategorier: Preoperativ information, Anestesisjuksköterskans vårdande hållning och Sress och oro. Patienterna var generellt nöjda med mötet med anestesisjuksköterskan som steg för steg leder dem mot anestesiinduktionen. Det var betydelsefullt för patienterna att känna att de kunde lite på anestesisjuksköteskans professionalitet och kompetens samt hur anestesisjuksköterskan använde sig av humor på ett sätt som upplevdes betryggande. Patienterna berättade även om den stress och oro de kände inför anestesin och hur denna ibland kunde ta överstyr, så att det blev ett hinder att ta till sig informationen som anestesisjuksköterskan gav. Även mycket personal inne på operationssalen kunde ibland leda till stress. Paradoxalt nog vill vissa patienter ha mer information, medan andra vill ha mindre vilket påvisar svårigheterna för anestesisjuksköterskan. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Att patienten skall fasta inför anestesi har varit rutin sedan anestesins barndom. Studier av patienters nutrition inför ett kirurgiskt ingrepp har visat att fastan inte får kroppen i den mest optimala metaboliska fasen inför operationsingreppet. En kolhydratsberikad dryck har tagits fram och införts som en av de preoperativa förberedelserna. Detta för att få patienten i rätt metabolisk fas när operationen startar och sedan underlätta det postoperativa förloppet för patienten. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om, och i så fall hur den perorala preoperativa kolhydratsuppladdningen påverkar patientens välbefinnande under den perioperativa vårdprocessen. Metoden var en litteraturstudie som baserades på kvantitativa, vetenskapliga, empiriska studier. Litteratursökningen gjordes både manuellt och i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Academic Search Elite. Analysen av artiklarna är gjord efter Polit och Becks (2004) modell och resultatet presenteras i tre övergripande teman. Den kolhydratsberikade drycken motverkade insulinresistensen postoperativt och patienterna upplevde mindre törst preoperativt, men resultatet i studierna kring den preoperativa kolhydratsuppladdningens påverkan på patientens välbefinnande i övrigt under den perioperativa vårdprocessen var motsägelsefulla. Denna litteraturstudie visar på avsaknaden av studier kring patientens upplevelser av den preoperativa kolhydratsuppladdningen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård