Några bidragande faktorer till övervikt och fetma är levnadsvanor som innefattar inaktivitet och felaktiga kostvanor. Personer med övervikt och fetma kan få hjälp från primärvården att påverka vikten till det bättre. Syfte med studien var att undersöka vilka erfarenheter personer med övervikt och fetma har av samtal om levnadsvanor med distriktssköterskan. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso-och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bli motiverad, betydelsen av egen inställning till samtal om levnadsvanor, betydelsen av distriktssköterskans kommunikativa förmåga, betydelsen av distriktssköterskans kunskap och kompetens. Distriktssköterskans kommunaktion var avgörande för hur patienten upplevde samtalet om levnadsvanor. När distriktssköterskan tillsammans med patienten satte upp mål och råden individanpassades motiverades patienten att ändra levnadsvanor. Patienternas motivation minskade när de upplevde att råden de fått var generella. Vissa patienter upplevde att distriktssköterskan inte hade tillräckligt med kunskap för att hantera övervikt och fetma. Kategorierna visar sig överensstämma med Penders hälsofrämjande arbetsmodell som förklaringsmodell för förståelse för patientens motivation till ändrade levnadsvanor. / Some factors that contribute to overweight and obesity are lifestyle related and comprise a lack of physical activity and poor nutrition. Overweight and obese individuals may seek medical attention and acquire advice on how to lose their weight. The purpose of this study was to look into the experiences of the overweight and obese patients pertaining to lifestyle conversations with the district nurse. The study was conducted as an integrative literature overview, which enables a better understanding of a certain phenomenon within medical service. The results consist of sixteen scientific articles. The analysis reveals four categories: the significance of becoming motivated, the significance of one’s own attitude towards conversations about lifestyle, the significance of the district nurse’s communicative skills and the district nurse’s knowledge and competence. The communicative skills of the district nurse played a pivotal role in how the conversations about lifestyle were perceived by the patients. When the district nurse and the patient set individual goals together, the patient appeared more motivated to make a lifestyle change. On the other hand, the motivation of the patient decreased when the advice received was too generalized. Moreover, some patients believed that the district nurse was not adequately knowledgeable to deal with overweight and obesity. The categories correlate with Pender's health-promoting model as an explanation of patients' motivation in changing their lifestyles.

Självskattad hälsa beskriver personens subjektiva uppfattning av sin hälsa. En lågt självskattad hälsa har samband med ökad framtida dödlighet. Ett starkt välbefinnande är enligt Katie Erikssons dimensioner av hälsa, förutsättningen för att hälsan ska skattas som bra. Syftet med denna studie var att beskriva eventuella skillnader i självskattad hälsa sett till olika levnadsvanor hos 40-åriga kvinnor och män. Metod: Enkätsvar från totalt 1144 40-åriga kvinnor och män har använts. Enkäterna genomfördes under 2014 på 55 vårdcentraler i två regioner i södra Sverige. Levnadsvanor som valdes till denna studie var fysisk aktivitet, grönsaks- och frukostvanor, alkoholintag, rökning, sysselsättning, sömn och stress. Självskattad hälsa kategoriserades som bra (”mycket bra” och ”bra”) och dålig (”någorlunda”, ”dålig” och ”mycket dålig”). För att studera skillnader användes Student T-test på parametrisk data och Chi-två på icke parametrisk data. Resultat: De levnadsvanor som var vanligare förekommande hos de med bra självskattad hälsa var ansträngande/hård motion, låg nivå av stress och att vara i arbete (p<.001). Att inte röka hos män och att äta frukost och grönsaker hos kvinnor var också vanligare förekommande hos de med bra självskattad hälsa. Lågt intag av alkohol visade inte på några skillnader.  Slutsats: För att minska risken för framtida sjuklighet är det viktigt för distriktssköterskor, samt flera andra samhällsinsatser, att försöka påverka och uppmuntra hög fysisk aktivitet och minskad stress. / Self-rated health describes a person's subjective perception of their health. A low self-rated health has been associated with increased mortality risk. A strong well-being is, according to Katie Eriksson’s health dimensions, a pre-condition for estimating health as well. The aim of this study was to describe eventual differences in self-rated health in terms of different life-style habits of 40-year old woman and men. Method: Survey responses from a total of 1144 40-year old woman and men have been used. The surveys were conducted in 2014 at 55 health centers in two regions in southern Sweden. The living habits chosen for this study were physical activity, vegetable- and breakfast habits, alcohol consumption, smoking, employment, sleep and stress. Self-rated health was categorized as good ("very good" and "good") and poor ("reasonably", "poor" and "very poor"). To study the differences Student T-test was made on the parametric data and Chi-square on the non-parametric data. Results: The living habits that were more common in those with good self-rated health were high physical activity, low level of stress and to have an employment (p<.001). Not smoking in men and to eat breakfast and vegetables in woman were also more common in those with good self-rated health. Low intake of alcohol showed no differences. Conclusion: To reduce the risk of future illness, it is important for district nurses, as well as several community actions, to try to influence and encourage physical activity and reduced stress.

Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag ett växande problem, detta på grund av att många individer har en ohälsosam livsstil. Dessa sjukdomar kan dock förebyggas eller förbättras genom att individerna genomför en livsstilsförändring. Detta kan ske genom att individerna förändrar sina levnadsvanor exempelvis alkohol, fysisk aktivitet, kost och så vidare. Studiens syfte är att öka förståelsen för vilka faktorer individer som är i en livsstilsförändring upplever påverka en livsstilsförändring. Detta ska studeras genom att undersöka vilka faktorer individerna som genomför en livsstilsförändring anser vara hinder, möjliggörande samt vilka yttre och inre faktorer som påverkade dem. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamling. Det genomfördes fem intervjuer på individer som är uppe i livsstilsförändringar. Dessa intervjuer transkriberades sedan för att kunna analyseras med hjälp av en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom det många hinder som exempelvis dåliga mat-och motionsvanor och dålig självdisciplin. Faktorer som gjorde det möjligt att genomföra en livsstilsförändring ansågs vara bra mat-och motionsvanor, socialt stöd och bra självdisciplin. Utöver dessa faktorer ansågs inre och yttre faktorer var viktiga, att de var i riskzonen för en sjukdom och själv kände att det kunde förbättra den genom en förändring eller att det tidigare gjort en liknande förändring var några av dem. Vidare presenteras även vidare forskning inom områden som forskaren anser viktiga att studera vidare.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en av de viktigaste enskilda bidragande dödsorsakerna och stod 2018 för 2,6 miljoner dödsfall i världen. I Sverige beräknas 18 - 20% av tioåringarna vara överviktiga och hos dessa har 3- 4% har fetma. Syfte: Syftet med denna studie är att visa på faktorer och insatser som kan främja fysisk aktivitet och förebygga övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Metod: Arbetet är en litteraturstudie baserad på en artikelsökning i databaserna PubMed, och begränsad till publikationsåren 2000-2019. Tio stycken artiklar användes och målgruppen var ungdomar mellan 1 – 18 år. Resultat: Det huvudsakliga resultatet presenterades i två temaområden: 1. Faktorer som påverkar barn och ungdomar till fysisk aktivitet. 2. Insatser för att främja fysisk aktivitet och förebygga övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Studier visade att en kombination av fysiska aktiviteter och andra insatser såsom hälsosamma måltidsvanor samt förmedling av övervikt och fetma till föräldrar och lärarna ger större effekter än andra typer av insatser som fokuserar enbart på fysiska aktiviteter eller bara måltidsvanor för att förebygga övervikt-fetma bland barn och ungdomar. Slutsats: Trots att övervikt och fetma är en komplex folkhälsofråga har det visat sig att fysiska aktiviteter som kombineras med andra insatser som inkluderar måltidsvanor, förmedla kunskap om övervikt och fetma till föräldrar och lärarna har förebyggande effekter mot övervikt bland barn. Men fler studier behövs för att få en förståelse av hur den fysiska aktiviteten bör utformas för att vara mest effektiv för att förebygga övervikt, samt för att klarlägga faktorer som främjar fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. / Background: Overweight and obesity are among the most important contributing causes of death in the world, making up 2,6million deaths. In Sweden, 18-20% of 10 years old children are overweight and 3-4 % have obesity. Aim: The purpose of this study is to evaluate the effects of interventions that promote physical activity and prevent obesity among children and adolescents. Method: A literature review, based on article search in PubMed limited to publication from 2000-2019. The report was finally based on ten selected articles and the target group was children and adolescents 1-18 years. Results: The main results were presented in two thematic areas: 1. Factors that affect young people's physical activity. 2. Efforts to promote physical activity and prevent overweight and obesity among children. The studies showed that a combination of physical activities and other interventions such as healthy eating habits, as well as conveying knowledge about obesity to parents and teachers, give larger effects than other types of analyzed efforts that focus only on physical activities or just meal habits to prevent obesity among children and young people. Conclusion: Although obesity is a complex public health issue, it has been shown that physical activity combined with other initiatives that include meal habits and conveying knowledge about obesity to parents and teachers are efficient preventive measures against overweight among children. However, additional studies are needed to gain an understanding of how the physical activity should be undertaken to be optimally efficient in preventing obesity and factors that promote childhood physical activity.

Bakgrund Övervikt och fetma är en av de viktigaste enskilda bidragande dödsorsakerna och stod 2018 för 2,6 miljoner dödsfall i världen. I Sverige beräknas 18 - 20% av tioåringarna vara överviktiga och hos dessa har 3- 4% har fetma. Syfte Syftet med denna studie är att visa på faktorer och insatser som kan främja fysisk aktivitet och förebygga övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Metod Arbetet är en litteraturstudie baserad på en artikelsökning i databaserna PubMed, och begränsad till publikationsåren 2000-2019. Tio stycken artiklar användes och målgruppen var ungdomar mellan 1 – 18 år. Resultat Det huvudsakliga resultatet presenterades i två temaområden: 1. Faktorer som påverkar barn och ungdomar till fysisk aktivitet. 2. Insatser för att främja fysisk aktivitet och förebygga övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Studier visade att en kombination av fysiska aktiviteter och andra insatser såsom hälsosamma måltidsvanor samt förmedling av övervikt och fetma till föräldrar och lärarna ger större effekter än andra typer av insatser som fokuserar enbart på fysiska aktiviteter eller bara måltidsvanor för att förebygga övervikt-fetma bland barn och ungdomar. Slutsats Trots att övervikt och fetma är en komplex folkhälsofråga har det visat sig att fysiska aktiviteter som kombineras med andra insatser som inkluderar måltidsvanor, förmedla kunskap om övervikt och fetma till föräldrar och lärarna har förebyggande effekter mot övervikt bland barn. Men fler studier behövs för att få en förståelse av hur den fysiska aktiviteten bör utformas för att vara mest effektiv för att förebygga övervikt, samt för att klarlägga faktorer som främjar fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. / Background Overweight and obesity are among the most important contributing causes of death in the world, making up 2,6million deaths. In Sweden, 18-20% of 10 years old children are overweight and 3-4 % have obesity. Aim The purpose of this study is to evaluate the effects of interventions that promote physical activity and prevent obesity among children and adolescents. Method A literature review, based on article search in PubMed limited to publication from 2000-2019. The report was finally based on ten selected articles and the target group was children and adolescents 1-18 years. Results The main results were presented in two thematic areas: 1. Factors that affect young people's physical activity. 2. Efforts to promote physical activity and prevent overweight and obesity among children. The studies showed that a combination of physical activities and other interventions such as healthy eating habits, as well as conveying knowledge about obesity to parents and teachers, give larger effects than other types of analyzed efforts that focus only on physical activities or just meal habits to prevent obesity among children and young people. Conclusion Although obesity is a complex public health issue, it has been shown that physical activity combined with other initiatives that include meal habits and conveying knowledge about obesity to parents and teachers are efficient preventive measures against overweight among children. However, additional studies are needed to gain an understanding of how the physical activity should be undertaken to be optimally efficient in preventing obesity and factors that promote childhood physical activity.

Bakgrund: Förmaksflimmer (FF) är vanligt förekommande hos äldre, prevalensen beräknas vara cirka 5 % samtidigt som antalet äldre individer i samhället ökar. Den äldre befolkningen har sämre levnadsvanor än den yngre och drabbas i större utsträckning av sjukdom. De ohälsosamma levnadsvanorna riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor kan påverka hälsa och välbefinnande på många olika sätt för individen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuellt samband mellan förmaksflimmer och levnadsvanor hos individer över 60 år i Blekinge. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad utifrån data från Swedish National study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Data har sammanställts deskriptivt, verklig skillnad mellan grupper har undersökts med chi2-test och sedan har Spearmans rangkorrelation används för att undersöka samband. Resultat: Statistisk signifikant skillnad upptäcktes mellan FF och ohälsosamma matvanor, där fanns även en statistiskt signifikant positiv korrelation. Detta innebär att det finns ett samband mellan FF och ohälsosamma matvanor. Riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning och otillräcklig fysisk aktivitet visade ingen statistisk signifikant skillnad. Slutsats: Samband mellan FF och ohälsosamma matvanor hos den äldre befolkningen i Blekinge finns, vilket kan vara till nytta för sjuksköterskan i den personcentrerade vården. Kunskap gällande FF, levnadsvanor och äldre kan vara ett kunskapsstöd för sjuksköterskan i omvårdnaden av dessa individer.

The purpose of this study was to examine occupational therapists experiences of health-promoting dialogue. Today, there is no research that shows the importance of the health-promotion dialogue as an individual factor of change in occupational therapeutic treatment. The study was conducted with a qualitative approach in which the authors conducted ten semi-structured interviews with occupational therapists, working in municipal health care and was active in the south and middle part of Sweden. A qualitative content analysis with an inductive approach was used for the study. This resulted in the following categories; Health promoting or health informative counselling; The environmental dimensions effect on the counselling and Lifestyle habit as everyday habit. The first category indicated that health-promoting dialogue seldom originated from an evidence-based method and had a promoting or informative approach, depending on the level of counselling competence of the occupational therapist. The second category showed that the environmental dimensions played an important role in counselling implementation as well as for the outcome, but seldom supported it. The third category showed that the occupational perspective effected the counselling process, based on its focus on occupation as a therapeutic mean. The study identified multiple promoting and limiting factors which effected the occupational therapists health-promoting dialogue. The authors conclude that this knowledge would contribute to improve the quality in the health-promoting dialogue process of the occupational therapist. This study shows how competence, environment and the occupational perspective constitutes crucial and cooperative factors for the potential change in the health-promoting dialogue. / Syftet med denna studie var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av samtal om levnadsvanor. Idag saknas forskning som visar på det hälsopromotiva samtalets betydelse som individuell förändringsfaktor i arbetsterapeutiskt behandlingsarbete. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där författarna genomförde tio semistrukturerade intervjuer med arbetsterapeuter som arbetade inom kommunala sektorn och var verksamma i Skåne eller Uppsala län. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för studien. Detta resulterade i följande kategorier; Hälsopromotivt eller hälsoinformativt samtal; Miljödimensionernas påverkan på samtalet och Levnadsvanan som vardagsvana. Den första kategorin visade att samtalen om levnadsvanor sällan utgick från en evidensbaserad metod och hade en promotiv eller en informativ ansats, beroende på graden av samtalskompetens hos arbetsterapeuten. Den andra kategorin visade att miljödimensionen spelade en viktig roll för samtalets genomförande och utfall men sällan bidrog till att stödja det. I den tredje kategorin framkom det att det arbetsterapeutiska förhållningssättet påverkade samtalsprocessen utifrån dess fokus på aktivitet som terapeutiskt medel. Studien identifierade ett flertal främjande och begränsande faktorer som påverkade arbetsterapeuters samtal om levnadsvanor. Författarna anser att denna kunskap skulle kunna bidra till att höja kvaliteten i arbetsterapeuternas hälsopromotiva samtalsprocess. Studien visar på hur kompetens, miljö och det arbetsterapeutiska perspektivet utgör centrala och samverkande faktorer för samtalets förändringspotential.

Bakgrund: Sårbehandling är en del av distriktssköterskans dagliga arbetsuppgifter, en uppgift som ofta är tidskrävande. Fokus läggs ofta på att hitta rätt förband och omläggningsintervall. Patientens levnadsvanor påverkar sårläkningsprocessen. Genom en helhetssyn och ett samarbete med patienten kan sårläkningen underlättas. Syfte: Syfte med studien var att beskriva hur distriktssköterskan arbetar med den äldre patientens levnadsvanor i samband med svårläkta bensår. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien.  Datainsamlingen genomfördes med en webbaserad, asynkron enkät. Urvalet bestod av distriktssköterskor från sydöstra regionen och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys.  Resultat: Distriktssköterskorna beskrev en bristande struktur i arbetet med patientens levnadsvanor. Dokumentationen gjordes på olika sätt inom primärvården och den kommunala hemsjukvården. Detta ledde till en bristande informationsöverföring och uppföljning. Distriktssköterskan diskuterades patientens levnadsvanor med öppna frågor och motiverande samtal. Samtidigt betonade de vikten av patientens eget ansvar. Distriktssköterskorna upplevde att levnadsvanorna borde medvetandegöras och tas upp mer i det dagliga arbetet. För att göra det behövdes tid och kontinuitet. Distriktssköterskorna beskrev att reflektion sällan genomfördes på ett strukturerat sätt. Reflektion efterfrågades av distriktssköterskorna för kunskapsutbyte och för att medvetandegöra levnadsvanorna. Slutsats: Trots att distriktssköterskorna har stor kompetens att arbeta med levnadsvanor i samband med sårläkning får det för lite fokus i det dagliga arbetet. Distriktssköterskornas förebyggande arbete ses som ett kärnelement i professionen. Levnadsvanorna behöver få en större plats i sårvårdsarbetet inom primärvården och den kommunala hemsjukvården för att uppmärksamma sambandet med sårläkning. / Background: Wound treatment is a part of the district nurse daily tasks, a task that is time consuming. The focus is often in finding the right dressing and conversion interval. The patient's lifestyle affects the wound healing process. Through a holistic view and a collaboration with the patient, wound healing can be facilitated. Aim: The aim of the study was to describe how the district nurse works with the elderly patient's lifestyle in connection with difficult-to-heal leg ulcers. Method: Qualitative method with inductive approach was used in the study. The data collection was carried out with a web-based, asynchronous survey. The sample consisted of district nurses from the southeastern region and the collected material was analyzed using a content analysis. Results: The district nurses described a lack of structure in the work with the patient's lifestyle. The documentation was made in different ways in primary care and municipal home health care. This led to a lack of information transfer and follow-up. The district nurse discussed the patient's lifestyle with open questions and motivational conversations. At the same time, they emphasized the importance of the patient's own responsibility. The district nurses felt that more attention should be paid to the importance of living habits. To do that, time and continuity are needed. The district nurses described that reflection is seldom carried out in a structured way. Reflection was requested by the district nurses for the exchange of knowledge and for raising awareness of living habits. Conclusion: Despite the fact that the district nurses have great competence in working with living habits in connection with wound healing, there is too little focus in the daily work. The district nurses' preventive work is seen as a core element in the profession. Living habits need to be given a greater place in wound care work in primary care and municipal home health care to draw attention to the connection with wound healing.

Levnadsvanors påverkan på kroppen är en del av det centrala innehållet i årskurs 4-6. Syftet med studien är att få en bild av elevernas uppfattning om hur levnadsvanor påverkar kroppen inför undervisningen i årskurs 4-6. Metoden som används för att besvara frågeställningarna är semistrukturerade gruppintervjuer. Från årskurs 4 deltog 28 elever, och blev indelade i fyra intervjugrupper med sju elever i varje. Studien använder sig av en kvalitativ metod och datan analyseras genom en tematisk analys. Olika teman plockas utifrån intervjufrågornas största fokus som livsmedel, fysisk aktivitet och beroendeframkallande medel. Socialt umgänge är ett tema som även kan urskiljas utifrån elevernas diskussioner om vad som kan påverka hälsan.  Resultatet visar hur elever särskiljer på olika typer av mat där de gör skillnad på mat som de definierar som "nyttig" och "onyttig". De ställer sig positiva till fysisk aktivitet och hur det påverkar kroppen, samt varför fysisk aktivitet är viktig. Eleverna visar en medvetenhet om sociala situationers påverkan på måendet och även en medvetenhet om att beroendeframkallande medel påverkar oss. Detta ger en bild av vilka uppfattningar vi kan möta i undervisningen om kroppen och våra levnadsvanor. Det hjälper oss också få en föreställning om vilken inriktning som vår undervisning bör ha för att bemöta elevernas uppfattningar.

Bakgrund: År 2020 drabbades 22,200 patienter i svenska befolkningen av hjärtinfarkt. Patienters upplevelse efter insjuknandet är ofta oro, ångest och rädsla för att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt. Fysisk aktivitet är rekommendation efter en infarkt, dock uppfylls inte rekommendationen på grund av rädsla att aktiviteten ska utlösa ytterligare en infarkt. Även andra livsstilsförändringar har visat sig vara svårmotiverade. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framträdde två huvudteman: patienters upplevelser av den förändrade livsstilen efter en hjärtinfarkt och upplevelsen av första tiden i hemmet efter en hjärtinfarkt tillsammans med fyra underteman. Under första temat framkom följande underteman, den oförutsedda tröttheten och rädslor och ångest inför nya kost- och motionsvanor. Under tema två framkom följande: Vikten av socialt stöd från omgivningen efter hemkomst samt fysiska och psykiska upplevelser i vardagen. Konklusion: Patienternas liv efter en hjärtinfarkt påverkas både psykiskt och fysiskt. De är i stort behov av stöd av både vårdpersonal och personer i sin omgivning. / Background: In 2020, 22,200 people of the Swedish population suffered a heart attack. Patients' experience after falling ill is often worry, anxiety and fear of suffering another heart attack. Physical activity is recommended after a heart attack, however, the recommendation is not met because there is a fear that the activity will trigger another heart attack. Other lifestyle changes have also proven to be difficult to adapt. Aim: The aim was to describe patients' experiences of life after a heart attack. Method: The study is a literature review based on 11 scientific articles.  Findings: Two main themes emerged from the analysis: Patients' experiences of the changed lifestyle after a heart attack and the experience of the first time at home after a myocardial infarction, together with five sub-themes. Under the first theme, the following subthemes emerged: Uncertainty about one's new body's abilities, the unexpected fatigue and fears and anxiety facing new dietary and exercise habits. Under theme two, the following emerged: The importance of social support from the environment after returning home and physical and psychological experiences in everyday life. Conclusion: Patients' lives after a heart attack are affected both psychologically and physically and are in great need of support from healthcare staff and people around them.