Hjärtinfarkt är i dag en av de största orsakerna till funktionsnedsättning och död runt om i världen. Egenvård är en stor del av behandlingen efter en hjärtinfarkt och innebär att personen på egen hand eller med hjälp av andra utför vissa delar av sin behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor efter genomgången hjärtinfarkt. Studien gjordes med fokus på ett inifrånperspektiv och är baserad på elva artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; att stöd från andra ger trygghet till att genomföra förändringar, att rädsla hämmar och bidrar till förändring, att vilja ta hand om sig själv och att hindras från att kunna ta hand om sig själv. Resultatet visar att personer som genomgått en hjärtinfarkt behöver motivation för att kunna förändra sina levnadsvanor. Personerna har ett stort behov av information och kunskap för att kunna förstå sambandet mellan sjukdom och behovet av egenvård. Genom att personen har stöd ifrån ett socialt nätverk och från sjukvården upplever personen en trygghet i att genomföra och motiveras till att behålla de nya levnadsvanorna. Sjukvården bör fokusera på att ge en personcentrerad omvårdnad och kontinuerligt utvärdera hur personens motivation, behov och kunskap förändras över tid.

Bakgrund: År 2020 drabbades 22,200 patienter i svenska befolkningen av hjärtinfarkt. Patienters upplevelse efter insjuknandet är ofta oro, ångest och rädsla för att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt. Fysisk aktivitet är rekommendation efter en infarkt, dock uppfylls inte rekommendationen på grund av rädsla att aktiviteten ska utlösa ytterligare en infarkt. Även andra livsstilsförändringar har visat sig vara svårmotiverade. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framträdde två huvudteman: patienters upplevelser av den förändrade livsstilen efter en hjärtinfarkt och upplevelsen av första tiden i hemmet efter en hjärtinfarkt tillsammans med fyra underteman. Under första temat framkom följande underteman, den oförutsedda tröttheten och rädslor och ångest inför nya kost- och motionsvanor. Under tema två framkom följande: Vikten av socialt stöd från omgivningen efter hemkomst samt fysiska och psykiska upplevelser i vardagen. Konklusion: Patienternas liv efter en hjärtinfarkt påverkas både psykiskt och fysiskt. De är i stort behov av stöd av både vårdpersonal och personer i sin omgivning. / Background: In 2020, 22,200 people of the Swedish population suffered a heart attack. Patients' experience after falling ill is often worry, anxiety and fear of suffering another heart attack. Physical activity is recommended after a heart attack, however, the recommendation is not met because there is a fear that the activity will trigger another heart attack. Other lifestyle changes have also proven to be difficult to adapt. Aim: The aim was to describe patients' experiences of life after a heart attack. Method: The study is a literature review based on 11 scientific articles.  Findings: Two main themes emerged from the analysis: Patients' experiences of the changed lifestyle after a heart attack and the experience of the first time at home after a myocardial infarction, together with five sub-themes. Under the first theme, the following subthemes emerged: Uncertainty about one's new body's abilities, the unexpected fatigue and fears and anxiety facing new dietary and exercise habits. Under theme two, the following emerged: The importance of social support from the environment after returning home and physical and psychological experiences in everyday life. Conclusion: Patients' lives after a heart attack are affected both psychologically and physically and are in great need of support from healthcare staff and people around them.