Kunskapen om motiverande faktorer som påverkar människor till att göra beteendeförändringar för att främja hälsa ökar kvaliteten i sjuksköterskans yrkesprofession. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar motivationen till livsstilsförändring. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs två olika teman som kan relateras till motivationsfaktorer. Temana var sociala och psykologiska faktorer. De mest framträdande drivkrafterna relaterat till motivationsfaktorer var det sociala stödet, känslan av välbefinnande och somatiska symptom. Barriärer som framkom var bristen på engagemang, ohälsa och okunskap. Individer upplevde att tack vare ett socialt stöd och känslan av välbefinnande kunde hinder för motivation lättare övervinnas. En ökad medvetenhet bland sjuksköterskor kring vikten av motivation i det hälsofrämjande arbetet bör eftersträvas. Sjuksköterskans roll kopplas ofta ihop med vårdandet av sjuka människor men det promotiva arbetet måste också uppmärksammas. Fortsatt forskning kring vilka motivationsfaktorer som är drivande hos individer som genomgår livsstilsförändringar är nödvändig. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskan på bästa sätt skall kunna uppmuntra och stötta individer i deras strävan mot hälsosammare levnadsvanor. Det är viktigt att sjuksköterskan under utbildningen får kunskap om motivationsfaktorer.

Psykisk ohälsa är ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har även negativa konsekvenser på företagsnivå och samhällsnivå, på grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen på arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva åtgärder mot psykisk ohälsa är en framgångsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande åtgärd som är av betydelse för psykisk hälsa är fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande (Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier är dock baserade på internationellt material. Föreliggande studie undersöker detta samband på ett representativt urval av den svenska befolkningen. Studiens frågeställningar är därmed: Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande? Och Förklaras sambandet av andra faktorer som är betydelsefulla för psykiskt välbefinnande såsom social klass, kön, ålder och hälsobeteenden? Datamaterialet i studien utgörs av Levnadsnivåundersökningen från år 2000. Resultatet i studien är i linje med tidigare studier. Personer med högre fysisk aktivitet tenderar att ha ett bättre psykiskt välbefinnande. Sambandet förklaras inte av andra faktorer som är av betydelse för psykiskt välbefinnande. En förklaring till den fysiska aktivitetens påverkan på det psykiska välbefinnandet är av fysiologisk karaktär, där utsöndringen av endorfiner leder till bättre upplevd psykiskt välmående (Stephens, 1988). En viktig faktor till sambandet är att personer som motionerar tenderar att ha mer fritid och därmed upplever att de hinner ägna mer tid åt fysisk aktivitet. Utförande av en fysisk aktivitet brukar även innebära att personen för en stund kan glömma de problem som individen har. Detta samband förklaras inte av andra faktorer utan studien visar att sambandet gäller oberoende av social klass, kön, ålder och hälsobeteenden.

Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Kandidatuppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, Akademin för Utbildning och Ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap. Den sociala omgivningen och dess processer har visat sig påverka individers upplevelser av vad hälsa är och även deras hälsoattityder- och beteenden. I dagsläget är däremot medvetenheten liten kring hur processerna påverkar dessa, samtidigt som kvinnor upplever sin hälsa sämre än någonsin. Det behövs mer forskning om fenomenet sociala processer och hälsa, som kan öka medvetenheten kring detta. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur unga kvinnor beskriver hälsa samt hur de upplever att deras sociala omgivning påverkar deras hälsoattityder- och beteenden. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor mellan 20-30 år. Det insamlade materialet kategoriserades utifrån gemensamma teman och analyserats med inspiration av fenomenologi. Resultatet visade genom samlade upplevelser att kvinnorna upplevde hälsa som en balans mellan psykiskt och fysiskt välmående. Det fanns upplevelser av förväntningar och normer i omgivningen kring hälsoattityder- och beteenden, samtidigt som kvinnorna inte ansåg att dessa har någon påverkan på hur de upplevde hälsa. Omgivningen har med andra ord ingen uttalad påverkan på kvinnornas upplevelser av hälsa. Däremot går det inte att konstatera att påverkan inte sker eftersom det kan vara en omedveten process som sker i samspel med omgivningen. / Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Bachelor thesis in Education. University of Gavle, School of Education and Economy, Department of education science. The social environment and its different processes have been shown to influence individual’s perception of health and peoples’ attitude toward health and behavior constructions. However, the range of knowledge about these processes and their influence is small, while women perceive their health worse than ever. It is essential that more research be conducted, on the phenomenon of social processes and health, which can increase awareness around this. increase the awareness of health and its benefits. Therefore, the purpose of this study is to investigate how young women describe health and how they perceive that heir social environment and surroundings influences their attitude and behavior toward health. The method that was used in this study was qualitative semi-constructed interviews that were answered by seven women, aged 20-30 years. The data have thereafter been categorized by common themes and was then analyzed with the help and inspiration of phenomenology. The result, the common experiences that these women shared, showed that health was perceived as a balance between psychical and physical wellbeing. The social environment contain expectations and norms regarding the attitudes and behaviors toward health, however the women did not conceive these to have any impact on their experience of health. The environment and surroundings have therefore no pronounced influence over the women’s experience of health. It is impossible, however, to verify that there are no influence what so ever, as it may be an unconscious process in interplay with the surroundings.

Relatively little is known regarding trait anxiety and its relationship with negative health risk behaviors such as alcohol consumption and physical inactivity in adults. This study aimed to examine whether negative health risk behaviors differ by sex and whether trait anxiety is associated with the negative health risk behaviors above and beyond sociodemographic factors and depression. Data used in the present study came from a published dataset from the Midlife in the United States 2 (MIDUS 2) study and include a sample of 1,054 adults whose age range from 34 to 84 years. There were significant sex differences in alcohol consumption, but not in physical inactivity. Age, sex, BMI, and depression were significantly associated with alcohol consumption or physical inactivity, whereas trait anxiety was not. These results suggest that sociodemographic variables and depression should be taken into consideration when studying negative health risk behaviors. / Det finns relativt lite kunskap om ångest och dess förhållande till negativa hälsobeteenden som alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet hos vuxna individer. Denna studie avsåg undersöka om negativa hälsobeteenden varierade beroende på kön och om ångest har en relation till negativa hälsobeteenden utöver sociodemografiska faktorer och depression. De data som användes i denna studie kommer från ett offentligt data-set från the Midlife in the United States 2-studien (MIDUS 2) som omfattar 1054 vuxna deltagare med en ålder mellan 34 och 84 år. Det påfanns signifikanta könsskillnader inom alkoholkonsumtion men inte inom fysisk inaktivitet. Variablerna ålder, kön, BMI och depression hade en signifikant koppling till alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet, men ett liknande samband kunde inte påfinnas mellan ångest och de två hälsobeteendena. Detta indikerar således att man bör studera sociodemografiska variabler och depression i relation till negativa hälsobeteenden då det verkar finnas en tydlig koppling.

Introduktion: Teknikutvecklingen och digitaliseringen i samhället sker i en hög hastighet. Äldre vuxna är en grupp som ofta saknar den kompetens, kunskap och de färdigheter som är nödvändiga för att kunna nyttja de hälsoresurser och hälsoinformation som finns tillgängliga online. För att kunna engagera sig i e-hälsa och söka hälsoinformation online krävs det att de äldre vuxna har en viss nivå av eHealth literacy. eHealth literacy är förmågan att söka, hitta, förstå och värdera hälsoinformation från elektroniska källor, och tillämpa den kunskap som erhålls för att lösa ett hälsoproblem. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa om det finns ett förhållande mellan eHealth literacy och hälsobeteenden samt hälsoutfall hos äldre vuxna, 55 år och äldre. Metod: Metoden som användes var en strukturerad litteraturöversikt. Analysmetoden som användes var en induktiv tematisk analys av 10 kvalitetsgranskade tidskriftsartiklar. Resultat: Den tematiska analysen genererade i 3 teman; Förbättrad livsstil, Engagemang i egenvård och eHealth literacy en mellanliggande faktor till hälsobeteenden och hälsorelaterad livskvalité. Resultatet visade att en ökad nivå av eHealth literacy hos äldre vuxna förbättrade deras hälsobeteenden, hälsobeslut och hälsoutfall i form av välmående och hälsorelaterad livskvalité. eHealth literacy hade både en direkt och en indirekt effekt på de studerade utfallen. Slutsats: Resultatet belyste betydelsen av att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med äldres eHealth literacy förmåga för att i sin tur stärka deras hälsa, livskvalité och delaktighet i sin egenvård. eHealth literacy är en central faktor för äldres hälsa och för att de ska kunna nyttja de e-hälsotjänster som finns tillgängliga till sin fulla potential. / Introduction: Older adults often lack the skills and competence necessary to be able to use health resources and health information available online. To be able to get involved in digital health and search for health information online older adults are required to have a certain level of eHealth literacy. eHealth literacy is defined as the ability to seek, find, understand, and appraise health information from electronic sources and apply the knowledge gained to addressing or solving a health problem. Aim: The purpose of the literature review was to shed light on whether there is a relationship between eHealth literacy and health behaviors and health outcomes in older adults. Methods: The method used was a structured literature review. The method of analysis used was an inductive thematic analysis of 10 peer-reviewed journal articles. Results: The thematic analysis generated in 3 themes; Improved lifestyle, Commitment to self-care and eHealth literacy an intermediate factor to health behaviours and health-related quality of life. The results showed that an increased level of eHealth literacy in older adults improved their health behaviours, health decisions and health outcomes in terms of well-being and health-related quality of life. eHealth literacy had both a direct and an indirect effect on the outcomes studied. Conclusion: The results highlighted the importance of working health-promoting with the elderly's eHealth literacy to be able to strengthen their health and participation in their own healthcare. eHealth literacy is a key factor for the health of the elderly and for theme to be able to use the e-health services available to their full potential.