Haleemi H. och Herrmann M. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever. En intervjustudie. Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakultet för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Antalet nyanlända elever i grundskolan har ökat under de senaste åren i Sverige. Detta har inneburit att skolsköterskor allt oftare träffar dessa barn vilka tillhör en riskgrupp då de oftare riskerar att drabbas av ohälsa jämfört med barn födda i Sverige.Syfte: Syftet var att belysa hur skolsköterskan upplever sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever i åldern 6 - 16 år.Metod: Kvalitativ intervjustudie. Totalt 10 skolsköterskor intervjuades genom en semistrukturerad intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys utfördes enligt Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: Fyra kategorier och sju subkategorier framkom; de fyra kategorierna var: Språkbarriär leder till kommunikationssvårigheter, Kulturmedvetenhet som grundförutsättning, Att känna sig värdefull som skolsköterska, Tidskrävande att stödja nyanlända elever.Slutsats: Kommunikationssvårigheter kan minskas med förbättrad tolkkvalitet. Även om skolsköterskorna känner sig värdefulla behövs mer tid, kulturkunskap och samarbete mellan olika kompetenser vilket kan gynna både skolsköterskor och de nyanlända eleverna och deras familjer. / Haleemi H. and Herrmann M. The school nurse's health promotion and prevention work focusing on newly arrived students. An interview study. Degree project in pediatric nursing 15 higher education credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: The number of newly arrived elementary school students arriving from other countries has increased in recent years in Sweden. It is not uncommon that these students arrive suffering from health-related issues necessitating frequent meetings with school nurses. Aim: To illustrate how school nurses experience their health promotion and prevention work with a focus on newly arrived students aged 6 - 16 years. Methods: A qualitative interview study was conducted. A total of ten school nurses were interviewed with the help of a semi-structured interview guide. Analysis of interviews was performed using qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman. Results: The analysis led to four categories and seven subcategories; the four categories were: the language barrier leads to communication difficulties, to feel valued as a school nurse, Time-consuming to support newly arrived students, Cultural awareness as a prerequisite, and seven subcategories.Conclusions: Increased staffing, the collaboration between different skills and improved interpretation quality were identified as interventions that may benefit both school nurses and the newly arrived students and their families.

Avsikten med denna studie är att undersöka rektorers funktion i elevhälsan, vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjälp av de frågeställningar som formulerats som följande; ”Vad är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan?”, ”vilka insatser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsans uppdrag?” och ”vilken funktion har rektor i elevhälsan?” vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gällande syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Då det råder brist på tidigare forskning kring valt studiefält vill vi ändra på detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktär och utgjordes av djupintervjuer, detta för att få ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frågor och eventuella följdfrågor. Kortfattat resulterade studien i att rektorer ansvarar för elevhälsan och fattar beslut som rör elevhälsans uppdrag samt vilka yrkesprofessioner som ska medverka. Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan är att all information kring elever behövs synliggöras i elevhälsan. Studie- och yrkesvägledare motiverar elever för framtiden som är en del av elevhälsans uppdrag. De teoretiska begrepp som analyserat empirin och genererat fram resultatet är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Begreppen är utformade av Aaron Antonovsky som grundar sig i KASAM teorin. Meningsfullhet analyserar vad det finns för meningsfullhet i studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Begriplighet analyserar rektors funktion i elevhälsan och hanterbarhet analyserar vilka handlingsvägar studie- och yrkesvägledare använder sig av i elevhälsan.

Abstrakt Skollagen är tydlig med att alla barn ska ha rätt till utbildning och det är upp till varje skola att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. Under de senaste åren har antalet elever som stannar hemma från skolan ökat, det är ett globalt problem som påverkar många elever. Tidigare har elever med hög frånvaro blivit definierade som ”hemmasittare” och det innebär att det är eleven som har valt att stanna hemma, orsakerna finner vi hos individen.  Diskursen i samhället och i skolan har börjat använda begreppet problematisk skolfrånvaro. Det finns sällan bara en faktor bakom en elevs frånvaro och det är av stor vikt att se på skolsvårigheterna utifrån varje individ. I vårt yrke möter vi elever i denna problematik, därför har vi valt att fördjupa oss ytterligare i detta. Vi vill undersöka varför vissa elever hamnar i problematisk skolfrånvaro och hur vi inom skolan kan arbeta förebyggande. Därför har vi valt att fokusera på elever och vårdnadshavares upplevelser. Vi kommer att användas oss av definitionen problematisk skolfrånvaro i vår studie eftersom det är det begrepp som under senare år har börjat tillämpas i samhället och i skolan. Begreppet problematisk skolfrånvaro innebär en förskjutning av problemet från eleven till skolans fysiska- och psykosociala miljö. Studien är en kvalitativ intervjustudie, intervjuerna har genomförts med elever och vårdnadshavare som är eller har varit i situationen som beskrivs ovan.    I vårt resultat framkom det att både vårdnadshavare och elever hade önskat tidigare insatser och individuella lösningar och det är något som Skollagen lyfter fram som en viktig åtgärd när elever hamnar i skolsvårigheter. Det var flera av eleverna som inte kände sig sedda eller lyssnade på vare sig före eller under den svåra tid då eleverna började stanna hemma. De beskrev hur de kände sig bortglömda eller utkörda från den sociala gemenskapen och hur bra det kändes när de blev sedda och lyssnade på. När det fanns vuxna som engagerade sig i deras svårigheter och visade på förändring. Eleverna menade också att det blev lättare när de blivit diagnosticerade, de fick en annan förståelse till orsaker att de inte kunnat gå i skolan. Elevernas beskrivningar uttrycker att de eftersökte ett relationellt perspektiv när de hamnade i en problematisk skolfrånvaro.

Introduktion: Skolbarns mående blir allt sämre, såväl fysiskt som psykiskt och statistiken visar att psykosomatiska besvär blir allt vanligare bland barn. Fysioterapeuter har en vision att bli en självklar del inom elevhälsan, emellertid krävs vidare forskning kring fysioterapeutens roll i skolan. Syfte: Syftet med denna studie var utforska fysioterapeuters erfarenheter av och tankar om fysioterapeutens roll inom elevhälsan och skolan, med specifikt fokus på barns psykiska och psykosomatiska ohälsa. Metod: I denna studie tillämpades kvalitativ metod och datan samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjukgymnaster/fysioterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman. Resultat: Studiens resultat utmynnade i temat Fysioterapeutens unika men okända kompetens för att möta barnens komplexitet genom rörelse, samt fem kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna var Fysioterapeutens helhetsgrepp för barnens hälsa, Gråzonsbarnen som ingen annan ser, Bred kompetens– bästa vän och värsta fiende, Trampa ej på tårna kontra våga kaxa och Visionen om att vara en given pusselbit. Resultatet beskriver fysioterapeuters tankar om och erfarenheter av rollen inom elevhälsan. Resultatet speglar att fysioterapeuter kan bidra med mycket i skolan men de upplever att fysioterapeutens roll är relativt okänd. Konklusion: Av resultatet framgick det att fysioterapeuter har unik kompetens som kan bidra i skolan och att behovet upplevs vara stort. Fysioterapeuters verktyg är genom rörelse och anpassad fysisk aktivitet, som främjar barnens fysiska och psykiska välmående. För att fysioterapeuter ska få en plats inom elevhälsan krävs det att yrket står omnämnt i skollagen, därmed behövs ett större vetenskapligt underlag vad fysioterapeutiska interventioner i skolan kan bidra med.

I den senaste skollagen är det tydligt att skolors elevhälsoarbete främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Skolverket, skolinspektionen och aktuell forskning visar att skolor, nu sju år efter att lagen trätt i kraft, fortfarande är kvar i det åtgärdande arbetet.Syftet med denna studie är att genom specialpedagogs och rektorers uppfattning av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, öka kunskaper om faktorer som möjliggör och/eller försvårar uppdraget. Skolnivån i studien är gymnasiet.Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism och metodansaten är hermeneutik. Studiens empiriska underlag består av sju semistrukturerade intervjuer med rektorer/ biträdande rektorer och specialpedagoger. Resultatet visar på elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete till stor del är kvar i det förebyggande arbetet men att processer är i gång för en förändring. Processen tar tid och är svår i vissa lägen vilket leder till att personalen upplever frustration. Resultatet visar också på att specialpedagoger och rektorer/biträdande rektorer uppfattar uppdraget relativt samstämmigt men skillnader finns, där orsaken bottnar i maktstrukturer. Vidare framkommer det att en konkurrerande situation uppstår mellan specialpedagog och försteläraruppdrag när försteläraruppdrag kopplas till skolutveckling och specialpedagog inte var inbjuden att delta.

I den här kvalitativa intervjustudien undersöker jag med diskurspsykologiska metoder deattityder som bildlärare och bildterapeuter har kring tanken på eventuella införande avbildterapeutiska metoder i skolan och bildundervisningen. Syftet med studien är att utforskatvå olika diskurser, det bildpedagogiska och det bildterapeutiska och dess eventuella plats iskolan. I studien uttrycker yrkeskunniga människor i bildterapi och dels bildpedagogik sinaföreställningar av att använda bildterapeutiska metoder i bildämnet och skolan, samt sinametoder för att främja elevers hälsa i sin undervisning.Utifrån de diskurser som kan utläsas i några bildterapeuters och bildlärares tal om möjlighetenatt tillämpa bildterapeutiska metoder i bildundervisningen och skolan kom jag fram till attsamtliga informanter tar ställning för det bildpedagogiska perspektivet istället för detbildterapeutiska. Vilket innebär att informanterna bygger på det bildpedagogiska perspektivetatt bildterapeutiska metoder inte hör hemma i bildundervisningen utan hos elevhälsansskolkurator. Några bildlärarinformanter presenterar en utopiskola som har en öppenverkstad/ateljérum som påminner om bildterapeutens. Det här rummet tillskrivs som en platsdär eleverna kan skapa kravlöst utan betyg och fritt skapande där en vuxen medmaterialkännedom arbetar. I mitt gestaltande arbete har jag bjudit in människor till ettliknande rum där jag upplevde att en god stämning och avslappnande samtal fick fortgåmedan deltagarna målade, en del behöll tankarna kring sin bildvärld för sig själv medan andravar mer öppna.

Bakgrund: Skolsköterskor ansvarar för att bedriva hälsosamtal i grundskolan. Att informera om hälsosamma matvanor ingår i uppgiften. Övervikt och fetma bland barn ökar och skolsköterskorna förväntas bedriva både preventiva och stödjande åtgärder för att minska ohälsosamma kostvanor och öka fysisk aktivitet. Idag finns det inga svenska studier om hur väl skolsköterskornas rekommendationer följer Livsmedelsverkets kostråd. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur skolsköterskor ser på uppgiften att ge råd om matvanor under hälsosamtal och vilka kostråd de ger till barn med övervikt och fetma. Metod: En enkät konstruerades, innehållande 19 frågor om skolsköterskans attityd mot att ge råd om hälsosamma matvanor och vilka kostråd de ger under riktade hälsosamtal. Deltagarna i studien valdes genom ett slumpmässigt- och ett snöbollsurval från Sveriges grundskolor. 127 enkäter besvarades och analyserades med beskrivande statistik och chi-två-test. Resultat: Majoriteten uppgav att ge kostråd är en viktig del i deras arbete. Många angav att de saknar resurser om material, rutiner och tid för att kunna förmedla råd om hälsosamma matvanor i riktade hälsosamtal. Kostråden som uppgavs användas mest var: regelbunden måltidsordning, begränsa intaget av sockersötad dryck och intag av feta och sockerrika livsmedel, frukt och grönt. Slutsats: Skolsköterskorna uppgav en positiv inställning till att ge kostråd under obligatoriska hälsossamtal. Studien visar att skolsköterskor vid riktade hälsosamtal till stor del är selektiva i förhållande till vilka kostråd de ger. Flera förbättringsområden identifierades och fynden tyder på att skolsköterskor skulle vara behjälpta av nationella riktlinjer som inkluderar praktiskt tillvägagångssätt i sitt arbete.

Denna studie har som syfte att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjandearbete. Våra frågeställningar som vi lutat vår studie mot har varit: På vilket sätt arbetarstudie- och yrkesvägledare i grundskolan hälsofrämjande i det enskilda arbetet? Vilkahälsofrämjande insatser anser studie- och yrkesvägledare i grundskolan att de kan bidra och bidrar med genom elevhälsan?För att ta reda på detta valde vi att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledareverksamma i grundskolan. Det empiriska materialet har tagits fram genom en kvalitativmetod. Analysen har bearbetats utifrån de teoretiska utgångspunkterna KASAM,salutogenes och konstruktivistisk vägledning.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar hälsofrämjande genom attskapa goda relationer och trygghet hos eleverna. I det enskilda arbetet kopplas olika delar i vägledningen som hälsofrämjande arbete, såsom arbetet med självkännedom, motivation och framtidstro. Genom att vara en del av skapandet av en god skolmiljö arbetar studie- och yrkesvägledarna hälsofrämjande. Här blir arbetet med inkluderande och gemenskap tydligt. Genom elevhälsan bidrar studie- och yrkesvägledarna med sin profession för att få alla elever att nå sina mål. Där är studie- och yrkesvägledarna en del av ett nätverk kring de elever som behöver extra stöd. Elevhälsan innebär att studie- och yrkesvägledarna får en helhetsbild av eleverna, som innebär bättre förutsättningar för att de ska kunna ge rätt stöd till varje enskild elev.

Syftet med studien var att bidra till kunskap om hur sociala medier kan påverka ungas mående, både positivt och negativt genom att undersöka hur ungdomar och professionella inom elevhälsan ser på fenomenet. Eftersom elevhälsan dagligen arbetar och samtalar med unga på gymnasiet så ville vi även undersöka hur elevhälsan arbetar med sociala medier och dess påverkan på unga. Studien bygger på empiri från kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med tre gymnasielever och fyra professionella inom elevhälsan. Studiens första teoretiska utgångspunkt är symbolisk interaktionism eftersom sociala medier är ett socialt fenomen och den plattform där de flesta av dagens ungas interaktion sker. Studiens andra teoretiska utgångspunkt är spegeljaget då teorin hjälper till att beskriva hur sociala medier och dess spegling kan påverka ungas mående. Resultaten visar att ungdomars användning av sociala medier bidrar till ökad social interaktion och inkludering, men att de också kan ge ökad problematik med bland annat bristande självkänsla och nätmobbning. Slutsatsen i studien är att sociala medier har en påverkan på ungas mående både i en positiv och negativ mening, dock tyder både vårt resultat och tidigare forskning på att de negativa effekterna är fler än de positiva, vilket också framgår i elevhälsans främjande och förebyggande arbete.

Syftet med studien var att bidra till kunskap om hur sociala medier kan påverka ungas mående, både positivt och negativt genom att undersöka hur ungdomar och professionella inom elevhälsan ser på fenomenet. Eftersom elevhälsan dagligen arbetar och samtalar med unga på gymnasiet så ville vi även undersöka hur elevhälsan arbetar med sociala medier och dess påverkan på unga. Studien bygger på empiri från kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med tre gymnasielever och fyra professionella inom elevhälsan. Studiens första teoretiska utgångspunkt är symbolisk interaktionism eftersom sociala medier är ett socialt fenomen och den plattform där de flesta av dagens ungas interaktion sker. Studiens andra teoretiska utgångspunkt är spegeljaget då teorin hjälper till att beskriva hur sociala medier och dess spegling kan påverka ungas mående. Resultaten visar att ungdomars användning av sociala medier bidrar till ökad social interaktion och inkludering, men att de också kan ge ökad problematik med bland annat bristande självkänsla och nätmobbning. Slutsatsen i studien är att sociala medier har en påverkan på ungas mående både i en positiv och negativ mening, dock tyder både vårt resultat och tidigare forskning på att de negativa effekterna är fler än de positiva, vilket också framgår i elevhälsans främjande och förebyggande arbete.